Background: Sphincter injury is serious complication in connection to vaginal childbirth. Desire to avoid vaginal birth again is seen in women who previously suffered from a sphincter injury.Objective: To identify and evaluate obstetric guidelines in Sweden regarding sphincter injury in relation to childbirthMethod: Content analysis with a combination of a deductive and inductive approach.Results: The most frequently occurring risk factors and prevention with help of perineal protection were described in the guidelines. The physician made diagnosis and repaired the sphincter injury at the theatre.  Complications such as coital pain and anal incontinence were described in the guidelines. Paracetamol and diclofenac was most common analgesic regimen given for pain.

The aim of this bachelor thesis is to find out how young adults experience the library and the space that they have access to. I used semi-structured interviews to find out about this and interviewed eight youths between the ages of 15 and 18 in a medium sized city in the province of Västra Götaland in Sweden. I then analyzed the material with the help of Goffman?s theory about front stage and back stage. I also did a small comparison with results from previous studies.The result showed that the youths generally liked the library and the staff but they had opinions on some issues.

Andréasson, M, Preoperativa förutsättningar och postoperativ smärta efter hysterektomi. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, avancerad nivå (105-120 hp). Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008. Syftet med studien var att undersöka hur 50 patienter bedömer den preoperativa fasen inför en planerad hysterektomi och att beskriva eventuella samband mellan dessa aspekter och upplevd postoperativ smärta. I studien användes ett frågeformulär med strukturerade frågor och ordinalskalor samt VAS verbala smärtskala för att värdera den pre- och postoperativa omvårdnaden. Studien visar att 18 (36 %) patienter hade postoperativt ingen till måttlig smärta och 32 (64 %) patienter hade medelsvår till outhärdlig smärta. Trots detta tyckte 36 (72 %) patienter att den postoperativa smärtlindringen var tillräcklig medan 13 (26 %) tyckte den var otillräcklig.

Bakgrund: Smärta är en individuell upplevelse som kan vara svår att förmedla till andra men är ett oundvikligt fenomen efter kirurgiska ingrepp. Sjuksköterskor ska utifrån ett helhetsperspektiv bedöma patientens postoperativa smärta. Studier visade att det finns en skillnad mellan sjuksköterskors bedömning och patienters upplevelse av smärta. Smärtbedömningen kan försvåras av flera faktorer.Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bedömning av postoperativ smärta hos patienter. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 15 kvalitetsgranskade och systematiskt valda vetenskapliga artiklar.Resultat: Patienterna upplevde att deras smärta ofta underskattades av sjuksköterskorna.

En del av sjuksköterskans grundläggande arbete är att identifiera olika faktorer som kan påverka patienters upplevelse av smärta och smärtuttryck. För att en sjuksköterska skall kunna se en balans mellan effekt och biverkningar samt använda sig av nödvändig övervakning av smärtlindringen behövs kunskap. Föreliggande studies syfte var att belysa hur sjuksköterskor upplever sina kunskaper om och erfarenheter av intravenös smärtbehandling. I studien besvarade 35 sjuksköterskor arbetande på kirurgiska vårdavdelningar på ett sjukhus i södra Sverige, en enkät med såväl öppna som slutna frågor. De öppna frågorna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan personer med ländryggssmärta (LS) som klarar eller inte klarar att utföra en korrekt aktivering av Transversus Abdominis (TrA), mätt med ultraljud, utifrån självskattad smärta, funktion och aktivitetsnivå. Frågeställningen är vilken skillnad som finns mellan personer med ospecifik LS som korrekt respektive inkorrekt aktiverar TrA gällande deras självskattade smärta, funktionsnivå samt aktivitetsnivå.MetodDetta är en pilotstudie av kvantitativ tvärsnittsart. Studien är en sekundär analys av redan insamlad data där 53 personer ingick, 37 personer med ländryggssmärta och 15 friska personer. Urvalet för aktuell studie var gruppen från den primära studien som hade ländryggssmärta. Det var 24 kvinnor och 13 män i åldern 18-65år.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan personer med ländryggssmärta (LS) som klarar eller inte klarar att utföra en korrekt aktivering av Transversus Abdominis (TrA), mätt med ultraljud, utifrån självskattad smärta, funktion och aktivitetsnivå. Frågeställningen är vilken skillnad som finns mellan personer med ospecifik LS som korrekt respektive inkorrekt aktiverar TrA gällande deras självskattade smärta, funktionsnivå samt aktivitetsnivå.MetodDetta är en pilotstudie av kvantitativ tvärsnittsart. Studien är en sekundär analys av redan insamlad data där 53 personer ingick, 37 personer med ländryggssmärta och 15 friska personer. Urvalet för aktuell studie var gruppen från den primära studien som hade ländryggssmärta. Det var 24 kvinnor och 13 män i åldern 18-65år.

SammanfattningBakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta.

Inledning: Bandy är en vinterlagsport som innehåller både fysiska och tekniska krav. Till författarnas kännedom finns begränsat med vetenskaplig forskning om bandyspelares fysiska krav under match. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva manliga elitbandyspelares rörelseprofiler utifrån total distans, maximal hastighet, medelhastighet, speltid, hastighetszoner och acceleration under matchsituation mellan olika spelarpositioner. Metod: Datainsamlingen utfördes med tio hertz GPS-enheter på ett elitserielag i bandy från mellersta Sverige under säsongen 2014/15. Sex till åtta manliga elitbandyspelare studerades under elva matchtillfällen.

Introduktion: Smärta, smärtskattning samt smärtbehandling är centrala begrepp inom hematologin. Intresset att genomföra en studie huruvida kvalitetsmål för smärtbehandling som finns utarbetade på Akademiska sjukhuset (AS) i Uppsala följs, väcktes med anledning av detta. Syfte: Författarna valde i denna uppsats att undersöka om gällande kvalitetsmål för smärtbehandling uppnås på hematologen på AS för patienter med maligna blodsjukdomar. De mål som undersöks är dokumentation, kunskap hos behandlande personal på avdelningen, smärtskattning samt smärtbehandling.Metod: Studien är en journal- och enkätstudie med deskriptiv design. 30 journalers dokumentation på inneliggande patienter från november 2008 har granskats under en period med fokus på smärta.

Sahlgrenska Academy at University of GothenburgDepartment of Internal Medicine and Clinical NutritionABSTRACTTitle: The connection between IBS and FODMAPsAuthor: Helena Hautamäki and Rebecka BertilssonSupervisor: Sofia KlingbergExaminer: Frode SlindeProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: 2013-04-10Background: IBS (Irritable Bowel Syndrome) is a functional gastrointestinal disorder, and is acommon disorder in the western population. The predominant symptoms are diarrhoea,abdominal pain, bloating, constipation, and excessive flatus. Today there are no evidence basedrecommendations concerning dietary factors for patients diagnosed with IBS, but recently certainfactors in the diet that seems to trigger the symptoms have been identified. These factors areshort-chain carbohydrates, Fermentable Oligosaccharides, Disaccharides, Monosaccharides, andPolyols (FODMAPS), which are not completely absorbed in the lumen.Objective: The purpose of this systematic review article is to examine whether there are anyevidence that a diet low in FODMAPs may induce improvement of symptoms in patientsdiagnosed with IBS.Search strategy: The literature search was performed in the databases PubMed, Scopus,Summon and Google Scholar. The keywords were ?Irritable bowel syndrome + FODMAPs?,?Irritable bowel syndrome + diet? and ?FODMAP and diet?.Selection criteria: The inclusion criteria were patients diagnosed with IBS between the ages 18and 69.

This study has been carried out in the spring of 2014 on behalf of PQR Consult AB in Stockholm. The aim of the study has been to analyse the energy usage of the building Skarpövägen 1 in order to explore the possibilites of saving energy by using appropriate equipment. These possible solutions have been simulated by using the programe IDA Indoor Climate and Energy, combined with a life cycle cost analysis. The laundry building, Skarövägen 23, has also been analysed due to its high amount of energy usage. The result of the energy analysis showed that the energy usage was much higher than the energy declaration.

Bakgrund: Smärtan är subjektiv och det innebär att det är en individuell upplevelse. Den kan upplevas olika beroende på vilka tidigare erfarenheter patienterna har. Ingen annan än patienterna själva kan beskriva den upplevda smärtan. Det är viktigt att patienternas upplevelse av smärta uppmärksammas för att sjuksköterskor ska kunna bemöta deras behov på bästa sätt och därmed minska lidande. Syfte: Syftet var att belysa patienternas upplevelser av postoperativ smärta.

Smärta är ett allmänmänskligt fenomen och något vårdpersonal med största sannolikhet kommer komma i kontakt med. Trots att smärta är vanligt förekommande är det inte sällan som smärtbehandlingen upplevs som otillfredsställande för patienten. Utöver analgetisk behandling samt alternativa behandlingsformer kan andra faktorer påverka välbefinnandet och därmed smärtupplevelsen. Då smärta till sin natur är en flerdimensionell och komplex upplevelse kan en flerdimensionell syn även på behandling av smärta vara ett fruktbart sätt att lindra upplevelsen. Syftet med studien var att undersöka och belysa vilken betydelse patientens psykiska välbefinnande har på upplevelsen av smärta samt hur sjuksköterskan kan lindra patientens upplevelse av smärta.

Forskning om smärta hos barn började ta fart i mitten på 1980-talet. Innan dess fanns uppfattningar av att barn inte upplevde smärta. Resultatet av denna forskning, som fortfarande pågår, har långsamt implementerats i praktiken. Först på 1990-talet omsattes dessa resultat i praktiken, av att barn ändå kunde känna smärta. Vårdpersonal fick en ökad medvetenhet om smärta och smärtskattning hos barn.