Sociala rörelser som utmanar den rådande ordningens etablerade värden och målsättningar formeras ständigt, och utverkar nya kamper, på den samhälleliga arenan. Allt för ofta ses dessa rörelser som något hotande, som uttryck för irrationella utbrott av affekt, snarare än som symptom på grundläggande samhälleliga konflikter och kontradiktioner, vars artikuleringar bör förstås i relation till samhället som en helhet, och till dess dominerande diskurser. Och allt för sällan ses värdet i den kunskap som skapas inom dessa rörelser, en kunskap som ofta brukar komma samhället till del, men även förskjuta de gränsdragningar som konstituerar kunskapen, makten och vetandet.Utifrån ett studium av Förbundet Kommunist, en liten organisation inom den svenska revolutionära 70-talsvänster som hade sina rötter i 60-talets studentuppror, den så kallade bokstavsvänstern, diskuteras dels, på ett mer generellt plan, hur man kan förstå fenomenet sociala rörelser, utifrån teorier som står i relation till en marxistisk problematik (med teoretiker som Antonio Gramsci, Louis Althusser, samt Chantal Mouffe och Ernesto Laclau). Dels diskuteras och undersöks hur denna organisations artikuleringar kan förstås, i sin historiska, sociala och diskursiva kontext, utifrån en symbolorienterad kulturanalys. Främst fokuseras på den leninistiska diskurs som organisationen verkade inom, samt den "proletarisering" som organisationens medlemmar företog.

?Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.? ? Louis L?AmourKunskap är ofta något som tas för givet och som självklart i många organisationer men faktum är att kunskap är en värdefull som resurs som rätt hanterad kan vara en väldig tillgång för en organisation. Kunskapshantering eller knowledge management benämns den organisationsteori som behandlar tillvaratagandet av kunskaper som resurser. Centrala begrepp inom knowledge management är erfarenhetsåterföring och kunskapsöverföring, att de lärdomar som organisationen får i uppdrag och projekt ska föras vidare till övriga personer inom organisationenså att de kan användas av andra i senare i projekt.Samhällsbyggnadssektorn är en stor sektor i Sverige med uppemot en halv miljon anställda. Det är en bransch som ofta brukar beskrivas som konservativ och ovillig till förändringar.

En av de mest efterfrågade lyxvarorna på dagens marknad är lyxväskor, allt fler väljer attkomplettera sin outfit med denna accessoar. Förr i tiden hade handväskan en merfunktionell roll då den enbart användes för att bära tillhörigheter i. Idag har handväskanen helt annan roll då den framförallt återspeglar en bild av den person som äger väskan.Konsumenter kan med hjälp av denna produkt utge sig för att ha bättre ekonomiskaförutsättningar än vad de i själva verket har.Prognoser visar att efterfrågan på lyxväskor ökar trots att vi befinner oss mitt i vad sombeskrivs som en av de största ekonomiska kriserna i världshistorian. Den svenskamarknaden för lyxväskor växer sig allt större och några bland de främsta varumärkenasom återfinns på marknaden är Gucci, Louis Vuitton, Mulberry, Hermes etc.Eftersom vårt syfte är att undersöka vad motivationen är hos konsumenter som väljer attköpa lyxväskor har vi valt att genomföra en kvalitativ studie på tio personer, varför vivalde att genomföra en studie av kvalitativ karaktär var med anledning av att vi hadebehov av mycket information som berörde respondenterna på ett personligt plan.Respondenterna som vi har valt att genomföra denna studie på är alla unga kvinnor ochmän, större delen av de jobbar inom handel samt restaurangbranschen.Vi har funnit att respondenterna i denna undersökning inför köpet av sin lyxväska befannsig i ett spänningstillstånd orsakat av en konflikt mellan deras lustfyllda begär ochansvarskänsla kring deras ekonomiska situation. Resultatet påvisar att främstaanledningen till varför respondenterna köper lyxväskor är för att bli bekräftade av sinsociala omgivning.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som består i att föräldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. Huvudfrågan som berördes var: Vad kan känneteckna föräldraparsrelationer där parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgått från fem fäders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna såg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen där fäderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av föräldraledigheten. Fäderna upplevde sig vara mer aktiva än mödrarna, och ansåg sig vara mer kommunikativa inom relationen.