Vår C-uppsats handlar om hur de anställda på Transports avdelning Y upplever sin arbetsplats och hur dem anser att deras arbetsmiljö är och vad dem gör för att få en god arbetsmiljö. Uppsatsen har en inriktning på arbetsgruppens trygghet och trivsel samt vad det är arbetsgruppen gör för att få en bra arbetsmiljö, hur dem upplever sin arbetsmiljö och vilka inställningar och upplevelser av arbetsmiljön har dem på sin arbetsplats? Syftet med uppsatsen är att försöka förstå en arbetsplats arbetsmiljö som i detta fall en specifik avdelning på transportmedarbetar förbundet. Vi syftar till att undersöka hur just denna arbetsplats och arbetsgrupp ska kunna utvecklas för att kunna få en ännu bättre psykosocial arbetsmiljö. Men även för att försöka förstå vad det är som kan göra att de anställd har en bra arbetsmiljö.

Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.

Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.

Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.

Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.

Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.

The amount of cargo has since the 1970s increased in Sweden and the road traffic accounts for a large part of the transported volume. In Stockholm County the amount of cargo is calculated to be doubled in size from year 2001 to 2020 which means a greater need for transport is required. Much of these transports are being carried out by haulage companies of varying sizes which acts externally as carriers for their customers. All of this despite a greater awareness, laws and demands regarding environmental performance.The trend shows that the haulage industry in Sweden are moving towards fewer but larger haulage companies, which means that the competition is getting tougher for the smaller haulage companies. Smaller haulage companies and research about their competitive strategies is a neglected part of this industry.

Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.

Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.

Det finns två stationer på Boxholm Stål AB med produktionssågar. Den ena är en bandsåg och två fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan såg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna på den stationen är utslitna och håller inte de toleranser som Boxholm Stål AB har på sina produkter. En önskan att kunna planfräsa ändarna har också tillkommit vilket utrustningen i dagsläget inte klarar av. Det innebär att fasarna ska bytas ut.

Transportarbetet är en av de tyngsta kostnadsposterna för Svensk skogsbruk, dessutom står dessa transporter för en stor del av näringens koldioxidutsläpp och utsläpp av andra emissioner. Utsläpp som Sverige förbundit sig att minska med 20 % till år 2020. Sett till dessa problem och krav togs 2006 ett initiativ att söka utveckla transportarbetet genom att öka bruttovikterna per transport. Resultatet av detta initiativ blev ETT-fordonet, En Trave Till, en 30 meter lång fordonskombination med en totalvikt om 90 ton och en lastvikt om 66 ton. Syftet med denna studie var att jämföra ETT-fordonet mot en konventionell gruppbil i en specifik geografi i norra Norrlands inland med avseende på transportkostnaden för rundvirke.

I samband med Transportstyrelsens införande av utökad B-körkortsbehörighet öppnades nya marknader för släpvagnar anpassade för transport av tävlingsbilar, verktyg och reservdelar. Sådana släpvagnar går att införskaffa sig idag på den svenska marknaden, dock är dessa endast anpassade för körkortsbehörigheten BE. Detta projekt utförs på uppdrag av företaget Fredrik Wagner AB, ett företag som designar och konstruerar transportband. Syftet med arbetet var att undersöka och utforska möjligheten för implementering av en ny släpvagnsmodell på den svenska marknaden. Målet med arbetet var att utveckla ett släpvagnskoncept anpassat för utökad B-behörighet, och därefter designa en CAD-modell av konceptet.Information om bilsporten och marknaden samlades in för att definiera och förstå problemet bättre.

Gården som jag har genomfört det här projektet på är Klevs Gård i Bohuslän. Gården har idag en djurproduktion med slaktsvin och värphöns samt en växtodling. Från djuren produceras knappt 2000 m3 gödsel om året och växtodlingen omfattar 250 hektar. Man har på senare år funderat på att bygga en biogasanläggning som skall köras på djurens gödsel och på vallensilage. Den stora mängd rötrest som då blir måste ju transporteras och spridas på något sätt.

Biobränslen står i dagsläget för 20 % av Sveriges tillförda energi. Användandet av förnyelsebara källor förväntas öka till 50 % år 2020 i enighet med det EU gemensamma 20-20 målen. Balansen mellan förbrukning och tillgång på skogsbränslen beskrivs som ojämnt fördelad över landet. För tätbefolkade regioner i mellersta och södra Sverige råder ett underskott medan den potentiella tillgången återfinns i Norrlands inland. Arbetet syftade till att beskriva 2011 års skogsbränsleflöden för Jämtland med avseende på vad som stannade respektive lämnade länet. Arbetet beräknade även upptagningsområden för Jämtkrafts terminal i Mörsil samt kraftvärmeverk i Lugnvik under tre olika scenarion 1.

Kalcium står i nära relation med kvaliteten hos frukten inom en rad olika växtslag, däribland äpple. Genom att tillgodose fruktens behov av kalcium så kan kvaliteten höjas vilket resulterar i ett mer lagringsdugligt äpple samt en större andel klass 1 frukt och därmed en högre inkomst. Samspelet mellan kalcium och frukt är komplext vilket kräver goda kunskaper för att förstå hur och när kalcium tas upp av frukten. Syftet med detta arbete är att sammanställa tillgänglig information om vad kalcium har för funktion hos äpple och hur man kan tillföra kalcium till frukten. Genom att känna till hur kalcium tas upp och transporteras hos äpple så är det lättare att avgöra hur man ska gödsla och när man ska gödsla.