Sökresultat:
185 Uppsatser om Lomma hamn - Sida 2 av 13
Hur har EU-utvidgningen den 1 Maj 2004 påverkat logistikföretagens strategi i Sydöstra Sverige?
Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företag i logistikkedjan, rederi ? hamn ? åkeri, förberett sig inför de nya länderna, Lettland, Litauen och Polens inträde i den Europeiska Unionen den 1 maj 2004. Vi har även valt att undersöka vilka omvärldsanalysmetoder företagen använder sig utav, hur de i så fall tillämpar dessa och ge eventuella förslag på omvärldsanalysmetoder..
Analys och förbättring av containerhantering inom ett hamnområde : - en fallstudie hos Gävle Hamn AB
Utvecklingen mot globala marknader kräver kostnadseffektiva och smidiga godstransporter, för vilket syfte frakt med containrar kan användas. Denna typ av frakt har de senaste åren följaktligen fått en allt viktigare roll inom internationella sjötransporter, vilket ökat pressen på effektivitet i containerverksamheter då konkurrensen inom området ökat. Gävle Hamn AB utgör en viktig del av en flödeskedja, med syfte att leverera virke utvunnet ur svensk skogsindustri till distributörer världen över. Den del av flödet som utgörs av Gävle Hamn AB innefattar lastning, även kallat stuffning, av virket i containrar. Företaget har problem med effektiviteten i containerverksamheten och har bett om hjälp att utforma förbättringsförslag för att höja denna.
Hur har EU-utvidgningen den 1 Maj 2004 påverkat logistikföretagens strategi i Sydöstra Sverige?
Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företag i logistikkedjan, rederi ?
hamn ? åkeri, förberett sig inför de nya länderna, Lettland, Litauen och Polens
inträde i den Europeiska Unionen den 1 maj 2004. Vi har även valt att undersöka
vilka omvärldsanalysmetoder företagen använder sig utav, hur de i så fall
tillämpar dessa och ge eventuella förslag på omvärldsanalysmetoder..
Industrimiljö under omvandling : ett gestaltningsförslag av de offentliga miljöerna i Gustavsbergs hamn
Idag finns många nedlagda industrimiljöer som formats om för att fungera för nya ändamål. En del har övergått till att bli bostadsområden medan andra har blivit områden för handel. Gustavsbergs hamn är en del av ett historiskt industriområde för porslinstillverkning. Området ligger i Gustavsberg som är centralort i Värmdö kommun. Kommunens geografiska läge är Stockholms läns inre skärgård.
För vem är friheten större? - Hur Vellinges politiker tänker i flyktingfrågan
Vellinge is one of few municipalities in Sweden that refuses to accept refugees. The subject of this thesis is to find out how the local politicians in Vellinge make their considerations when they decide not to welcome refugees. The analysis uses the representation theory as a starting point. The two ideals of the representative role, either as a bound mandate or as a free independent role, is the base of the analysis. Vellinge is in the analysis compared to Lomma, a very similar municipality in southern Sweden that for a long time alsohas refused to accept refugees, however suddenly in 2007 decided to change their mind.
Behandling av oljeförorenat vatten vid Luleå Hamn
Luleå Hamn hanterar årligen 350 000 ton petroleumprodukter. Av hanteringen uppstår spill. 1980 byggdes en reningsanläggning för oljeskadat vatten. Den var dimensionerad för att ta emot en viss mängd vatten. Dagens miljölagstiftning och förbättrade rutiner har minskat mängden föroreningar och även mängden inkommande vatten.
Ljus för dygnets mörkare timmar - att ljussätta Lommas framtida knutpunkt
Mörkret som faller under vintertid ger vackra stjärnhimlar men kan
också förvandla levande gaturum till blinda fläckar. Om de offentliga
rummen inte ljussätts innebär det en begränsning i stadsmänniskans
frihet att kunna röra sig och ha en möjlighet till möte med andra människor.
Många orter och städer saknar idag ljusplaner för större områden
vilket ofta skapar en obalans i ljusfördelningen. Istället för en övergripande
ljusstrategi har man arbetat med punktinsatser vilket skapat röriga
stadsbilder där bländning och mörker flätas om vartannat. Ljus är alltså
lika viktigt som avsaknaden av ljus. Men hur bör städer egentligen ljussättas
för att möjliggöra vistelse tider på året då det är mörkt ute och hur kan
man gå till väga för att nå dit? I denna uppsats prövas tillvägagångssätt
för att svara på frågan: hur kan delar av Lomma centrum ljussättas för att
möjliggöra vistelse även under dygnets mörkare timmar?
Med en insamlad faktabakgrund om ljussättning samt studier av två
referensobjekt försöker jag i en loggbok skissa mig fram till en ljussättning
av Lomma.
Fartygsanslutningar till landströmsnätet I Umeå hamn
Fartygstransport drivs av marina bränslen som avger avgasutsläpp. När fartygen står i hamn förbränner de sitt eget bränsle för elgenerering ombord, förbränningen orsakarluftföroreningar och buller i hamnområdet. Genom de luftföroreningar som sker från koldioxid, koloxid, svaveloxid, kväveoxid och partiklar fås negativa effekter på människa, miljö och ger samhället höga kostnader. För att minska utsläppen kan man ansluta fartygen till elnät på land. Syftet med arbetet var att undersöka elnätets potential till fartygsanslutningar i hela Umeå Hamn.
Land från hav från land : en reflekterande gestaltningsprocess
Där hav möter land kan det ske spännande saker. Eller rättare sagt, där hav möter land borde det ske spännande saker. Med den inställningen gick jag in i ett projekt som syftar till att lyfta fram ett sådant vattennära område och utsätta det för undersökning och komma med förslag på
förändring. Tanken är att synliggöra gestaltningsprocessen med allt vad det innebär: sökandet efter form, funktion och mening. Platsen för arbetet är en del av Visby hamn och det är idag en plats utan riktig identitet.
Distribution av bensin och diesel från Gävle Hamn : Analys av alternativa distributionssystem
Sammanfattningen syftar till att ge en övergripande bild om vad arbetet handlar om, för att skapa en nyfikenhet till att läsa hela arbetet.Studiens syfte var att analysera alternativa distributionssystem för petroleumprodukter från Gävle Hamn. Där vi har valt två slutdestinationer, norra Stockholmsregionen med Brista som ett alternativ och det andra alternativet är Västerås. De faktorer som vi har utgått från när vi har analyserat distributionssystemen är ekonomiska, miljömässiga och tekniska möjligheter.Den metod som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom intervjuer. I studien har nio respondenter intervjuats, vi anser att de personerna har varit relevanta för studiens syfte. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorier inom ämnet.Resultatet visade att det skulle vara ekonomsikt, miljömässigt och tekniskt möjligt att starta upp petroleumtransporter till norra stockholmsområdet.
Medborgerligt deltagande, demokratisk kvalité? - En fallstudie av Lomma kommuns medborgarpanel
It seems like Swedish municipalities are dominated by beliefs that all citizen participation is good for the development of local democracy. A critic of this certainty is rising among Swedish scholars of political science. However, a critic with an ambition of such generalization is harsh. Different democratic projects contents different qualities and thereby diverse problems in the democratic process. If these democratic problems within the process can be recognized, a deeper understanding can be found and in the prolongation a strengthening of the democracy.This essay examines the democratic process of Lomma municipality's democratic project of citizen participation.
Verksamhetsstyrning Gävle Hamn
Denna hermeneutiska studie är utförd på uppdrag av Gävle Hamn. Gävle kommun som ägare av Gävle Hamn via Gävle Stadshus har som målsättning att hamnen skall bli regionens logistiknav. De investeras i både infrastruktur och maskinpark, för att kunna expandera och göra det möjligt för hamnen att bli den tillväxtmotor i regionen som ägaren hoppas på.Expansionen av Gävle hamn och dess verksamhet skall på sikt leda till att fler företag etablerar sig i Gävle hamn och i dess närliggande område. Det i sin tur kommer att medföra fler arbetstillfällen, kommuninvånare och företagsetableringar. Gävle kommuns tillväxtprogram har som målsättning att bli fem procent bättre år 2007 i förhållande till år 2004.Faktorer som internationalisering av ekonomin med ökad globalisering av marknader, snabb teknologisk utveckling, ökad miljöhänsyn och en ständig strävan efter hållbar utvecklig, medför att många företag möter en ökad konkurrens, samtidigt som privatiseringar, avregleringar och minskade resursramar ställer hårdare ekonomiska krav på offentliga verksamheter.
Etableringsparametrar för lagerlokalisering vid Göteborgs hamn
Göteborgs Hamn (GHAB) står i ett stort tillväxtskede. Med en årlig tillväxttakt om 3 % i containerhantering de senaste 13 åren gör att GHAB idag hanterar 900 000 containrar TEU (Twenty-foot Equivalent Unit), vilket gör det till Sveriges överlägset största hamn. GHAB:s företagsledning har satt ett ambitiöst mål att om tolv år, år 2025, ska hamnen ha en årlig hantering om 1,8 miljoner containrar TEU. I och med ett ökat intresse för hamnen och dess verksamhet ställer det större krav på GHAB, vad tittar aktörer på vid en etablering vid Göteborgs hamn?Syftet var att undersökta vilka parametrar potentiella kunder ansåg som viktiga vid en eventuell lageretablering vid Göteborgs hamn och om tillgången på långa fordon, det vill säga lastbilar på 48 meter och kan väga uppemot 100-200 ton, hade någon inverkan på detta.
Ystad hamn i förändring
Delar av Ystad hamn står inför stora förändringar. På plankontoret i Ystad har man länge sneglat på ett område i västra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsområde eftersom dagens verksamheter i området inte längre är beroende av sitt läge vid vattnet. Våren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala läget är värdefullt och i området finns stadens småbåtshamn som är i stort behov av ytterligare båtplatser. Delar av området kommer att störas av buller från färjelägren så dessa lämpar sig inte för bostadsbebyggelse.
Ystad hamn i förändring
Delar av Ystad hamn står inför stora förändringar. På
plankontoret i Ystad har man länge sneglat på ett område i västra
delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsområde eftersom
dagens verksamheter i området inte längre är beroende av sitt läge
vid vattnet. Våren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen.
Det centrala läget är värdefullt och i området finns stadens
småbåtshamn som är i stort behov av ytterligare båtplatser. Delar
av området kommer att störas av buller från färjelägren så dessa
lämpar sig inte för bostadsbebyggelse. Mot småbåtshamnen i
väster finns möjligheter att göra ytterligare utfyllnader, något som
föreslås i båda de förslag som presenteras i detta arbete.
Förslag I bygger på en utfyllnad längs den västra kajen som gör
piren ca 50 meter bredare.