Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Sötvatten är en naturlig källa för atmosfärisk metangas. Gasen som bland annat bildasi sjöar och vattendrags sediment stiger upp genom vattenfasen via bubblor och diffusion och når därigenom atmosfären. Metangasen fungerar i atmosfären som en växthusgas då den inverkar på vårt klimat och är den gas som näst efter koldioxid bidragit mest till de sentida förändringara av den naturliga växthuseffekten. Förändringarna orsakas av att de klimatpåverkande gaserna ökar i atmosfären och som följd bidrar till en så kallad förstärkt växhuseffekt med globala temperaturökningar som följd. I denna studie har metanemissioner till atmosfären undersökts från vattendrag, nämligen Stångån, som rinner genom Östergötland och mynnar ut i sjön Roxen.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Det övergripande planeringsproblem som behandlas i detta arbete är polariteten mellan stat och kommun i den fysiska samhällsplaneringen. Detta undersöks genom att studera hur områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) tillämpas inom områden som är av riksintresse enligt 3 och 4 kap, Miljöbalken. Genom att peka ut områden för LIS i områden av riksintresse bryter kommunerna det statliga monopolet. Det som undersöks i detta arbete är alltså förhållandet mellan statens och kommunernas intressen, som blir extra tydlig eftersom strandskyddet och riksintressen härstammar från olika paradigm, miljö- respektive planeringsparadigmet, och därmed två olika lagområden trots att de båda, numer, finns i Miljöbalken. Syftet med arbetet är att analysera förhållandet mellan stat och kommun genom att studera de problem som kan uppstå vid utpekande av LIS i områden av riksintressen. Arbetet syftar även till att studera skillnaderna mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen. För att undersöka detta har arbetet följande frågeställningar: ? Vilka avvägningar görs mellan utpekade områden för strandskyddsupphävande och riksintresseområden? ? Vad baseras invändningar från länsstyrelserna i yttrandena på? ? Hur fungerar relationen mellan länsstyrelsen och kommunerna i realiteten? ? Vilka konflikter kan skönjas i planeringens praktiska tillämpning mellan miljö- och planeringsparadigmen? För att kunna studera planeringsproblemet och besvara frågeställningarna har olika metoder använts.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Vad menar man med en grön stad? Varför är det något att sträva efter? ?Det gröna? i stadsplaneringssammanhang har ofta dubbla betydelser, där begreppet rymmer både växtlighet och miljövänlighet i ett. Termen återfinns bland annat i dokumentation såsom PM, översiktsplaner och policydokument där man talar om strategier och metoder för en hållbar stadsutveckling. Det finns många forskningsrön som visar på positiva effekter av grönska i staden, men hur kan man gå tillväga för att säkra ett grönt resultat? Grönytefaktor är en modell som ursprungligen utarbetats i Berlin, Tyskland och som sedan importerats till Sverige via Malmö.

Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform då turistprodukten är sammansatt av upplevelser och händelser av en plats där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turistdestinationer är det betydelsefullt att förstärka och förändra en destinations image och att vara uppmärksamma på en destinations behov för att vara attraktiv både lokalt som globalt. Destinationer står idag för ökade ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som destinationen måste ta till vara på för att överleva och sätta sitt namn på kartan. Syftet med studien är att belysa och få fram hur de tre organisationerna Svenska Mässan, Göteborg & Co samt Got Event arbetar med sin destinationsmarknadsföring för att attrahera turister ur ett evenemangsperspektiv. Studien har även till syfte att belysa om evenemang bidrar till att stärka stadens image och varumärke då dessa två begrepp har en central roll i uppsatsen.

Syftet med denna uppsats var att utifrån ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, studera hur några medverkande i ett likabehandlingsnätverk i en Reggio Emilia-inspirerad förskoleenhet, talade om kön/genus och normer. Arbetet med nätverket har beskrivits som en ?minipolitisk? arena; för vardagsnära demokratiska förhandlingar ? ett möte mellan rådande ?storpolitik?, i form av läroplan och lagar, och lokalt förverkligande. Därmed ville vi bidra med kunskap om hur ett sådant nätverk kan möjliggöra ett praktiskt arbete med genusfrågor, samt om vilka eventuella svårigheter som finns. Vi samlade in material via intervjuer med sex pedagoger, där några precis påbörjat sitt deltagande i nätverket medan andra hade deltagit i ett år.

Skogen är en förnyelsebar energikälla som möjliggör för ett minskat beroende av fossila bränslen. Ur ett politiskt perspektiv minskar såväl klimatpåverkan som beroendet av importerad energi från oroliga delar av världen genom att ta tillvara skogsbränsle lokalt. I Sverige är sågverkens biprodukter fullt utnyttjade och därför har skogsbränsle i from av grot (GRenar Och Toppar) en av de största potentialerna till ökat uttag.Barrträdens barr är en omstridd fråga i samband med tillvaratagandet av grot. Barren står för en liten del av biomassan, men för en stor del av näringen i ett bestånd. Därför är det önskvärt att så mycket som möjligt av barren lämnas på föryngringsytan.

Informationsteknologin och ett alltmer multifunktionellt internet är en orsak till den så kallade ?informationsrevolutionen?. Ingenting i ett företag sker utan att det föregåtts av någon form av utväxling av information. Information är till för att underlätta för företaget att göra affärer. Det är säljaren som möter kunden har en viktig roll då denna person verkar som koordinator mellan det egna företaget och dess kunder.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Syftet med arbetet är att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som är effektiva. Arbetet kommer även visa vilka problem som kan uppstå i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta på en nationell nivå för att se hur samråd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbättras. Det leder fram till huvudfrågan; Hur kan planeringen uppnå medborgarnas och lagens krav på medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehållande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.

GNSS-mätning med nätverks-RTK är en satellitbaserad geodetisk mätningsmetod som reducerar inverkande felkällor genom relativ mätning mot ett nät av fasta referensstationer.I Sverige har Lantmäteriet upprättat ett nät av fasta referensstationer kallat Swepos med ca 70 km mellan referensstationerna. En förtätning av Swepos-nätet till ca 35 km mellan referensstationerna pågår och beräknas vara klar 2015. Det finns tidigare studier (Emardson m fl (2009) och Odolinski (2010 a)) kring osäkerheten vid mätning i områden med ca 70 km mellan referensstationerna och vid ett projektanpassat nät med ca 10-20 km mellan referensstationerna. Studierna undersöker också hur lång tid som behöver gå mellan två mätningar för att de ska anses oberoende av varandra (korrelationstid). Detta arbete beräknar standardosäkerhet och korrelationstider vid mätning i det förtätade 35 km-nätet baserat på statiska GNSS-mätningar på olika avstånd från närmaste referensstation samt data från en permanent monitorstation belägen i Växjö.Standardosäkerheten (68% konfidensnivå) för mätningarna, vid förhållandena i denna studie, var vid mätning 0,1 km från närmaste referensstation 3,8 mm i plan och 6,9 mm i höjd (höjd över ellipsoiden).