Den offentliga sektorn i Sverige har präglats av förändring och turbulens sedan slutet av 1980-talet där rationaliseringar och omstruktureringar har skett i stort sett all slags offentlig verksamhet. Den offentliga sektorn började under slutet av 80-talet anamma olika styrformer och styrmodeller som visat sig vara framgångsrika inom den privata sektorn. Det balanserade styrkoret är en modell som anammats och det råder delade meningar kring modellen och dess användande inom den offentliga verksamheten. Vissa kritiker till det balanserade styrkoret menar att det är en modell som kommer uppifrån i organisationen där de anställda har liten påverkan. Arbetssituationen mellan olika nivåer inom organisationen skiljer sig och varje individ har sin egen referensram som ligger till grund för individens handlande.

Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård är ett område som under de senaste åren blivit allt vanligare, både rikstäckande såsom Sjukvårdsrådgivningen och lokalt inom t.ex. primär- vård. Idag, år 2011, kan nästan alla invånare i Sverige nå hälso- och sjukvården via telefon genom att ringa kortnumret 1177. Sjuksköterskors arbetsuppgifter inom telefonrådgivning innebär att bedöma vårdbehov, ge egenvårdsråd, ge stöd och information, utbilda samt rekom-mendera och samordna vårdresurser. Syftet med detta examensarbete var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbete med telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård genom att ställa frågorna: vilka svårigheter och begränsningar finns det i telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård och vilka strategier och stöd använder sig sjuksköterskor av för att kom-pensera dessa svårigheter och begränsningar? Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar.

Den globala uppvärmningen är något som har pågått under en längre tid och i takt med att utsläppen av växthusgaserna ökar, stiger temperaturen på jorden vilket kan få konsekvenser i framtiden. Under vår, höst och vinter kommer Sverige att få intensivare nederbörd samt ökad havsnivå. Somrarna förväntas bli torrare och varmare. I takt med att städer växer och blir allt tätare ökar andelen hårdgjorda ytor. Detta kan ställa till problem om regnet ökar eftersom vattnet inte kan infiltreras på ett naturligt sätt vilket leder till översvämningar som kan skada bebyggelse och infrastruktur. För att minska riskerna för översvämningar i städer har allt fler projekt påbörjats som arbetar med att integrera klimatförändringar i planering och gestaltning.

Syftet med undersökning var att undersöka om värnpliktsavgångarna på F17 skilde sig från riket i stort med avseende på framförallt andelen avgångar av psyko/sociala skäl. Två årsklasser, 2005 och 2008, valdes och jämfördes med varandra, eftersom det mellan dessa år skett en stor minskning av värnpliktiga som kallades för mönstring. Dessutom togs betydligt färre ut till tjänstgöring och de uttagna var vid mönstringsförrättningen mycket positiva till den kommande tjänstgöringen. De flesta avgångarna har historiskt varit tidiga och eventuella andra tendenser skulle undersökas. Lokalt på F17 hade möjligheten till psykologbedömningar och terapi ökat, vilket kunde tänkas minska andelen avgångar av psyko/sociala skäl när man jämförde årgångarna.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka nykterhetsrörelsens uppkomst och utveckling i Luleå kommun från 1841 och fram till och med 1922. Vi har dessutom studerat nykterhetsrörelsen utveckling både internationellt och nationellt. De frågeställningar som, utifrån syftet, har varit relevanta för oss i den här studien har varit följande: När och varför uppkom nykterhetsrörelsen och hur har den sedan utvecklats? Vilka arbetsmetoder använde sig nykterhetsrörelsen av för att sprida kunskap om alkoholismens negativa aspekter till Luleå kommuns befolkning? Vilka blev följderna av nykterhetsrörelsen arbete i Luleå kommun, när det gäller rekryteringen av nya medlemmar? Hur arbetade nykterhetsrörelsen för att påverka människorna i Luleå kommun vid omröstningen gällande spritförbudet år 1922? Metoder som kommit till användning för att kunna besvara de nyss nämnda frågeställningarna har varit både kvalitativa, genom studier av både litteratur och otryckta primärkällor, och kvantitativa. Resultatet av studien visar att nykterhetsrörelsen först utvecklades i USA och sedan spreds till Sverige och andra delar av världen.

Mitt syfte med detta arbete är att få en bild av hur relationerna mellan olika religiösa samfund såg ut under en tid då EFS byggde upp och etablerade sin verksamhet i Eritrea. För att få ett lokalt signum på uppsatsen kommer den till stor del att handla om en lokal missionär, Olle Hagner från Ovansjö socken, som kom att tillbringa närmare 40 år som missionär i östra Afrika ? många av dessa med sin fru som följeslagare.Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt:* Varför missionerade EFS i just Eritrea?* Vad åstadkom Olle Hagner?* Är det möjligt att se en förändring över tid på hur missionärerna såg på den inhemska religionen på plats?* Hur gestaltade sig de inter- och intrareligiösa relationerna mellan EFS-missionärer (särskilt Hagner), muslimer, kopter, katoliker och anhängare av den inhemska religionen?* Vilka tänkbara orsaker ligger bakom eventuella förändringar i attityder och relationer?Kritiken från Hagner och EFS mot andra samfund var bitvis hård, och då framförallt mot den katolska kyrkan. Detta är inte förvånande då den katolska kyrkan gjorde allt för att tränga ut EFS? missionärer ur Eritrea och lyckades också med detta under en period.Olle Hagner anlände till Eritrea första gången 1923 efter att ha lovat att ta vid efter sin broder Johans tidigare missionsgärning i Eritrea som han tvingats avbryta på grund av sjukdom.

Klimatfrågan är idag mer aktuell än någonsin tidigare. Detta beror på den akuta situation som vi levande på jorden faktiskt befinner oss i. Det har nästan alltid funnits hot mot vårt klimat, men det är först idag som vi tydligt börjar se följderna av vårt tidigare handlande och det jag syftar på är den förstärkta växthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien är att utifrån en lärandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och känslor kring växthuseffekten. Frågeställningarna är följande.

Sammanfattning.Uppsatsen är baserad på de intervjuer som jag gjort. Jag tar reda på bakgrund och orsaker till varför man väljer att komma till Sverige för att leva och arbeta. Det kan finnas många skäl till varför man väljer att flytta till ett annat land.Vi lever idag i en globaliserad värld där allt som görs lokalt får en global påverkan. Pengar och företag flyttar runt i världen utan att ta hänsyn till nationella gränser. Människor i västvärlden har stora möjligheter att resa och arbeta i större utsträckning än tidigare.

Syftet med detta examensarbete är att belysa på vilket sätt genusperspektivet synliggörs i gymnasiekursen Svenska B. Studien fokuserar på hur lärare upplever sitt urval av författare ur ett genusperspektiv samt hur genusperspektivet belyses i den egna undervisningen. Detta sätts i relation till den diskurs läraren befinner sig i, det vill säga det kulturella och pedagogiska kapital läraren har med sig och klimatet på den skola där läraren arbetar. Studien har utgått från en induktiv forskningsstrategi, där det empiriska materialet har legat till grund för teorin, i motsats till ett deduktivt arbetssätt där en teori ska undersökas och om möjligt bekräftas. Den teoretiska utgångspunkten består därför endast av genusteori och genuspedagogik samt teorin gällande diskursanalys.

Bakgrund: Konkurrensen för svenska tillverkningsföretag finns på både global och lokal nivå idag, något som gör det viktigare för företag att hålla hög effektivitet. Det försvåras av den ökade dynamiken på marknader och oväntade konjunktursvängningar som leder till en ökad osäkerhet för företag. Företag utformar sourcingstrategier för att uppnå ett högre värdeskapande och utformandet av strategierna antyds i litteraturen ha en koppling till konjunkturen, och det faktum att inköpschefsindex används som en konjunkturindikator styrker att det finns en relation mellan dem.Syfte: Inledningsvis syftar studien till att undersöka om inköpschefer i svenska tillverkningsföretag upplever en större osäkerhet i dagens ekonomiska omvärld, samt om det finns större fokus på strategiskt inköp. Vidare syftar studien till att utreda om konjunkturen har någon inverkan på val av sourcingstrategier, och det utifrån vad som lyfts fram som anledningar för och emot att sourca globalt respektive lokalt, samt genom att se om andra sourcingstrategier i form av strategier för antal leverantörer, storlek på leverantör och outsourcing visar på en koppling till konjunkturen.Slutsats: Svenska tillverkningsföretag upplever inte en ökad osäkerhet i omvärlden, vilket delvis följer av att de inte upplever sämre tillförlitlighet i prognoser. Allt större fokus läggs på inköpsfunktionen, och företag har insett vikten av och tagit steget till ett strategiskt inköp och lägger därmed mer tanke bakom sourcingbeslut.

Att anlägga våtmarker och dagvattendammar inom urban miljö och golfbanor är i dag av stort intresse. Vid nyproduktion eller ombyggnation av bostadsområden finns det idag ett stort intresse att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD). Dammar anläggs därför inom bostads- och industriområden för att fördröja flödet, d.v.s. att förhindra översvämningar och för att reducera mängden närsalter och tungmetaller. Dammarna på golfbanor byggs till stor del av spelstrategiska och estetiska orsaker, men till viss del även för att kunna användas som vattenreservoarer. Vissa konstruktioner och förhållanden medför dock att algblomningen tidvis blir mycket omfattande, vilket innebär att dammarna förlorar en stor del av sin prydnad och ger ökade skötselkostnader.

Syftet med studien har varit att undersöka hur olika aktörsgrupper i Sverige upplever och tolkar miljöbalkens första fyra kapitel i förhållande till landbaserad vindkraft i Sverige. Frågeställningarna behandlar huruvida olika handlingssätt hos dessa olika aktörsgrupper, gällande miljöbalkens första fyra kapitel kopplat till vindkraft, påverkar miljön lokalt och globalt. Dessutom undersöks kopplingen till hållbar utveckling som den presenteras i miljöbalkens 1 kapitel 1§. Studien baseras på en textanalys av de kapitel i miljöbalkens förarbeten som behandlar miljöbalkens kapitel 1-4. Dessutom baseras resultaten på fem kvalitativa intervjuer samt två telefonintervjuer med olika aktörsgrupper på tre nivåer bestående av miljödepartement, länsstyrelser och verksamhetsutövare.

Sammanfattning.Uppsatsen är baserad på de intervjuer som jag gjort. Jag tar reda på bakgrund och orsaker till varför man väljer att komma till Sverige för att leva och arbeta. Det kan finnas många skäl till varför man väljer att flytta till ett annat land.Vi lever idag i en globaliserad värld där allt som görs lokalt får en global påverkan. Pengar och företag flyttar runt i världen utan att ta hänsyn till nationella gränser. Människor i västvärlden har stora möjligheter att resa och arbeta i större utsträckning än tidigare.

I takt med att klimathoten mot vår planet ökar raskt, ökar också människors egna engagemang för att lösa problematiken. I städerna finns det initiativ med målsättningen att skapa en bättre framtid för jorden än den som idag spås. Problem med överbelastade dagvattensystem och långa mattransporter i städerna är två klimathot som bl.a. kan avhjälpas med lokalt omhändertagande av dagvatten respektive stadsodling. Därför kommer följande rapport att avhandla hur det på bästa sätt kan utformas en odlingsvägg inomhus som tar hand om nederbördsvatten från byggnadens tak i projektet Haningeterrassen.För att lösa uppgiften har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer varit underlag för arbetet som även har innehållit en fallstudie.

Bakgrund. Det var ett välkänt problem att patienter, som genomgått hjärtoperation med insättande av nya kranskärl, coronary artery bypass grafting (CABG), allmänt samlade på sig vätska, ödem. Principen för CABG ingreppet var att hjärtats blodförsörjning kopplades förbi förträngningar och skador i kranskärlen genom användandet av kroppsegna blodkärl, så kallade grafter. Grafterna togs från underbenet (tagbenet), detta i sig kunde orsaka ödem i benet. Ödem i sin tur förorsakade utebliven sårläkning.