Denna undersökning som Àr ett avstamp i utvecklingen, en markering pÄ vÀgen,syftar till att undersöka förutsÀttningarna för hÄllbara livsmedelsinköp via de traditionella inköpskanalerna för restaurangverksamheter i Göteborg.Bakgrunden tar upp begreppet hÄllbar utveckling med fokus pÄ livsmedel, frÄn ett globalt till ett lokalt pespektiv. HÀr beskrivs vad ett ekologiskt livsmedel Àr och vilka certifieringar det finns pÄ marknaden. Restaurangerna har Àven olika aspekter att ta hÀnsyn till sÄsom ekonomi och samarbete med leverantörerna.Genom en kvalitativ undersökningen Àmnades det bland annat att ta reda pÄ hur utbudet sÄg ut, om det blev mer kostsamt samt om dessa varor hÄller god kvalité hos de ledande grossisterna/leverantörerna i Göteborg.Sex representanter för dessa grossister intervjuades med resultat som visar pÄ att man som restaurang kan handla ekologiskt och nÀrproducerat men inte utan en flexibel syn pÄ vad ett livsmedel för hÄllbar utveckling innebÀr. LikasÄ krÀvs en tÀtare kommunikation mellan restaurangerna och leverantörerna samt bÀttre framförhÄllning vid bestÀllning..

Storyline Àr en metod som ursprungligen Àr framtagen för yngre elever. Min avsikt Àr att undersöka hur metoden kan fungera pÄ gymnasiet. Studien baseras pÄ ett lokalt gymnasialt Storylineprojekt om klimat dÀr ett arbetslag för första gÄngen provade metoden. Via elevutvÀrderingar samt intervjuer med lÀrare och elever har jag tagit reda pÄ vilka vinster arbetssÀttet medförde. Jag har ocksÄ tagit reda pÄ vilka hinder det finns för Storyline pÄ gymnasiet och hur det genomförda projektet skulle kunna utvecklas.

SammanfattningEn av vÄrt Ärtiondes viktigaste frÄgor Àr mÀnniskans pÄverkan pÄ miljön och det alltmer vÀxande klimathotet för samhÀllet. DÄ utslÀpp av synbara halter och energiförbrukning Àr en av de frÀmsta miljöpÄverkande orsakerna bedrivs det idag en omfattande diskussion kring problemomrÄdet. DÄ livsmedelsindustrin stÄr för en femtedel av all energiförbrukning i Sverige, lÀggs det mycket fokus pÄ forskning kring miljövÀnliga och till stor del ekologiska livsmedel. Vi har dÀrför valt att undersöka omrÄdet genom ett mer lokalt perspektiv och lyfta fram lokalt producerade livsmedel. Dessa livsmedel upplevs oftast som dyrare Àn andra varor samtidigt som att konsumententer blir mer och mer prismedvetna och benÀgna att minska sinmatkostnader.

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete dÀr begreppen och dess tillÀmpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet anvÀnds för att ÄskÄdliggöra nÄdda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar pÄ hur kulturmiljöer Àr karaktÀrsskapande och ger identitet till platsen. Vilket pÄ sÄ sÀtt gör dem till en resurs för framtiden. DÄ kulturmiljövÀrden tas tillvara genom hÀnsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgÄng för mÀnniskor och samhÀlle, de bildar en av de grundlÀggande utgÄngspunkterna för olika planerade förÀndringar.

This thesis reports on the methodology and results of a study with one retailers 73 units to investigate factors of the store managers leadership that influence productivity performance in store. The study determine the impact of ten independent variables in terms of the store managers leadership on four performance measures: (3) three productivity measures: Sales Over Labor (SALOL), Sales Over Inventory (SALOI) and Sales Over Square-metre (SALOS) and (1) one profit measure: Contribution Income Over Square-metre (CIOS). The result shows that the leadership factors give no more explanation to the economic results after factors of local market condition and the store attributes are taking in to account. The store manager's leadership can though influence his or her decision-making in-store. The store manager's decision to staff the store more intense (higher service-intensity) can increase the level of contribution income over square metre in-store..

Industrilandskapet i Norrköping kan sÀgas representera ett exempel pÄ omvandlingen frÄn industrisamhÀlle till postindustriellt samhÀlle. OmrÄdet har tidigare varit ett framtrÀdande nav för den tillverkningsindustri som lÀnge prÀglat Norrköping. Men stora förÀndringar har skett och idag fungerar omrÄdet istÀllet som utgÄngspunkt för kunskapsstaden Norrköping. Miljön i omrÄdet beskrivs ofta i termer av unicitet och attraktivitet och omrÄdet utgör ett riksintresse för kulturmiljövÄrd. Kontrasterna mellan att dels vara ett kulturarv och samtidigt representera den moderna kunskapsstaden och dessutom vara ett attraktivt levande stadsrum skapar en intressant balansgÄng mellan att bevara kontra att utveckla. Industrilandskapet framtrÀder som ett viktigt omrÄde för Norrköping och i relation till kulturarv, kunskapsstaden och ett levande stadsrum uppstÄr en grund för intressanta diskussioner bÄde ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv..

Syftet med uppsatsen har varti att beskriva hur tegeltillverkning har pÄverkat ett lokalt samhÀlle relaterat till industrialisemen, samt att försöka skapa en lokal historieskrivning inom ett eftersatt forskningsomrÄde. UtifrÄn industriella teorier, som bland annat tar upp olika definitioner av begreppet protoindustri, görs en i huvudsak kvantitativ studie av mantalslÀngder och födelseböcker ur församlingarnas kyrkoarkiv samt staestik frÄn kommerkollegiet. DÀrtill kommer analyser ach tolkningar av nedtecknade minnen och fotografier frÄn tegelbrukens tid. Den undersökta perioden strÀcker sig ungeför mellan 1850-1950 med olika begrÀnsningar i tid beroende pÄ bland annat vilken frÄga som undersökts och att en del material Ànnu omfattas av sekretess. I resultatet dikuteras i vilken grad Enhörnas tegelbruk passar in i definitionen a protoindustri och ett nytt begrepp, cendumindustri, föreslÄs för att bÀttre beskriva tegelindustrin och pÄ sÄ sÀtt förfina teorier om industrialisering..

Syftet med denna studie Àr att analysera situationer av kunnande i matematik utifrÄn en specifik undervisningskontext med stora drag av aktiv inlÀrning. Den Àr upplagd som en fallstudie och genom observation av klassrumsmiljön samt genom intervjuer av matematiklÀraren och sju elever i skolÄr sex analyseras i vilken mÄn den undervisning som bedrivs kan utnyttjas vid en bedömning som stÀrker elevernas lÀrande. Huvudresultatet av studien pekar pÄ att den undervisningskontext som utmÀrker detta fall, dÀr bedömning till stora delar görs utifrÄn intuition, inte ger eleverna möjligheten att visa lÀraren vad de kan, utan snarare vad de inte kan utifrÄn elevens synvinkel. NÀr prov infördes blev bedömningen mer strukturerad och eleverna fick större möjligheter att visa vad de kan i matematik. Studien visar pÄ nödvÀndigheten av fortsatt forskning om vad lÀraren lokalt behöver för att kunna föra en undervisning baserad pÄ aktiva elever som sjÀlva fÄr sÀtta sina mÄl..

The purpose of this essay is to illustrate how the position of power / exercise of power are perceived in today's schools from the teacher's perspective. I have examined how students' freedom and democracy education interpreted in real life, and how this affects both teacher and student learning approaches. I would also highlight the need to set standards for children's psychological development related to the consequences will be. I have chosen to perform a qualitative research through individual interviews with five participating teachers from different experiences in different type of school. I have used the hermeneutic method of analysis to analyze the material.

Uppsatsen undersöker om MQ har lyckats behÄlla entreprenörskapet efter denstrukturförÀndring som skedde 2006, nÀr företaget blev uppköpta av CapMan.StrukturförÀndringen innebar att MQ gick frÄn en franchiseliknande kedja med ett lokaltÀgarskap till att bli en helintegrerad kedja med mÄnga centralt styrda funktioner,samtidigt som ledningen ville behÄlla entreprenörs- och affÀrsmannaskapet. Enligt teorifinns det en paradox i att ha central styrning, som behövs för samordningens skull,samtidigt som utveckling mÄste bedrivas och beslut mÄste tas lokalt och nÀra kunden.Denna fallstudie undersöker om det Àr möjligt att kombinera dessa tvÄ arbetssÀtt, samtvilka karaktÀrsdrag av entreprenörskap som gÄr att Äterfinna inom MQ efterstrukturförÀndringen. I samband med entreprenörskap anvÀnds begreppet intraprenörskapi uppsatsen, vilket beskrivs som en annan benÀmning för entreprenörskap inom storaföretag. Resultatet visade att tvÄ av tre karaktÀrsdrag gÄr att identifiera i viss utstrÀckninginom MQ men att dessa inte Àr tillrÀckliga för att kunna föda entreprenörskap..

Arbetet ger en lösning till problem som uppkommer vid spel över nÀtverk orsakade av nÀtverksfördröjning. Ett vanligt problem Àr konsistensfel, olika spelare ser olika speltillstÄnd pÄ sina skÀrmar. Lokal fördröjning Àr en teknik för att undvika uppkomsten av inkonsistenser. Genom att lÄta en spelarhandlings effekt fördröjas lokalt ges handlingen ett försprÄng över nÀtverket. DÄ ökar sannolikheten att bÄda parterna utför handlingen samtidigt.

I den svenska skolan ska elever utbildas för hÄllbar utveckling. Eleverna bör dÄ enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tÀnkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstÄr konsekvenser av de beslut som mÀnniskor behöver ta vad gÀller miljö- och framtidsfrÄgor, bÄde lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns nÀr det gÀller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar stÀllning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever pÄ femte terminen pÄ det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvÀmligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta stÀllning i dessa.

PÄ intiativ av UmeÄ Energi AB (UEAB) har det under vÄren 2011 pÄgÄtt arbete med att införa, testa och utvÀrdera Laststyrning av fjÀrrvÀrme. Systemet har testats pÄ Bostaden UmeÄ AB:s (BUAB) lÀgenhetkomplex pÄ Liljansberget i UmeÄ. OmrÄdet stod klart 2008 och inkluderar 709 stycken lÀgenheter i varierande storlek. Laststyrning som systemet minskar under perioder energitillförseln genom fjÀrrvÀrmecentralen för att pÄ sÄ sÀtt minska totala energitillförseln in till bostadshusen. Det Àr viktigt att inomhusklimatet inte försÀmras och dÀrför utförs mÀtningar och berÀkningar pÄ husen samt fjÀrrvÀrmecentralerna.

Den förste januari 2011 blev det obligatoriskt att i Sverige följa dimensioneringsförskrifterna Eurocode 7 vid dimensionering av geokonstruktioner. Eurocode Àr ett resultatet av det Europeiska standardiseringsorganet CEN?s arbete med att ta fram gemensamma regler för hela Europa.Eurocode ersatte BKR som tidigare var de normativa föreskrifterna som gÀllde i Sverige och med detta skifte startades arbetet med att implementera de nya reglerna fullt ut bland de svenska konstruktörerna.PÄ uppdrag av ett lokalt företag har det jÀmförts och lokaliserat Àndringar som gjorts mellan de nya reglerna i bilaga D och de regler som ska appliceras i Sverige. Det har Àven konstruerats ett berÀkningsprogram som dimensionerar grundfundament enligt de nya reglerna som föreskrivs i Eurocode 7, utifrÄn IEG?s hÀnvisningar.Resultatet frÄn undersökningen visar att de nya dimensioneringsföreskrifterna frÄn EU inte innebar en sÄ stor skillnad frÄn BKR?s regler som först troddes utan den gav stor frihet till att rÀkna med de metoder som respektive land sjÀlva vÀljer.

Snö och permafrost Ă€r tvĂ„ interagerande komponenter i KryosfĂ€ren. Studien undersökersnödjupets representativitet vid marktemperaturmĂ€tningar under snötĂ€cket (BTS) föridentifiering av permafrost i Tarfala, norra Sverige. SnödjupsmĂ€tningar har utfördes itvĂ„ korsande 20 m transekter i nordsydlig (NS) samt östvĂ€stlig (ÖV) riktning utifrĂ„n enBTS-punkt. Totalt har 37 BTS (snödjup > 80 cm) med tillhörande snödjupsmĂ€tningarregistrerats och analyserats. Snödjupet varierar bĂ„de lokalt kring mĂ€tpunkten ochregionalt i mĂ€ttransekter men Ă€r Ă€ndĂ„ ett representativt snödjup för en punkt.Representativa BTS, sett ur ett snödjupsperspektiv, bör registreras pĂ„ platser medmĂ„ttlig snödjupsvariation som pĂ„ platser med homogent markunderlag, vindskyddadeomrĂ„den, lĂ€ bakom ryggar och sluttningar vinkelrĂ€ta mot den dominerandevindriktningen.BTS provplatser bör ocksĂ„ ta hĂ€nsyn till de mest förekommande klasserna avparametrarna altitud, sluttning och slutningsriktning för att erhĂ„lla representativa BTS.Detta baserat pĂ„ jĂ€mförelse mellan tvĂ„ strategier för insamling av BTS genompermafrostmodellering mellan tvĂ„ dataset.