Sök:

Sökresultat:

607 Uppsatser om Lokalt ägande - Sida 24 av 41

Svensk mission i Eritrea : med fokus pÄ inter-religiösa relationer

Mitt syfte med detta arbete Ă€r att fĂ„ en bild av hur relationerna mellan olika religiösa samfund sĂ„g ut under en tid dĂ„ EFS byggde upp och etablerade sin verksamhet i Eritrea. För att fĂ„ ett lokalt signum pĂ„ uppsatsen kommer den till stor del att handla om en lokal missionĂ€r, Olle Hagner frĂ„n Ovansjö socken, som kom att tillbringa nĂ€rmare 40 Ă„r som missionĂ€r i östra Afrika ? mĂ„nga av dessa med sin fru som följeslagare.Följande frĂ„gestĂ€llningar har fungerat som utgĂ„ngspunkt:* Varför missionerade EFS i just Eritrea?* Vad Ă„stadkom Olle Hagner?* Är det möjligt att se en förĂ€ndring över tid pĂ„ hur missionĂ€rerna sĂ„g pĂ„ den inhemska religionen pĂ„ plats?* Hur gestaltade sig de inter- och intrareligiösa relationerna mellan EFS-missionĂ€rer (sĂ€rskilt Hagner), muslimer, kopter, katoliker och anhĂ€ngare av den inhemska religionen?* Vilka tĂ€nkbara orsaker ligger bakom eventuella förĂ€ndringar i attityder och relationer?Kritiken frĂ„n Hagner och EFS mot andra samfund var bitvis hĂ„rd, och dĂ„ framförallt mot den katolska kyrkan. Detta Ă€r inte förvĂ„nande dĂ„ den katolska kyrkan gjorde allt för att trĂ€nga ut EFS? missionĂ€rer ur Eritrea och lyckades ocksĂ„ med detta under en period.Olle Hagner anlĂ€nde till Eritrea första gĂ„ngen 1923 efter att ha lovat att ta vid efter sin broder Johans tidigare missionsgĂ€rning i Eritrea som han tvingats avbryta pĂ„ grund av sjukdom.

Pocket parker ? som strategi för en tÀt och grön stad

Denna kandidatuppsats behandlar problematiken mellan en tĂ€t och grön stad. Stadsplanering har pĂ„ senare Ă„r kommit att handla mer och mer om förtĂ€tning. Med förtĂ€tning menas att staden byggs inĂ„t vilket ger en motsĂ€ttning mellan tĂ€tt och grönt dĂ„ potentiella grönomrĂ„den i stĂ€llet bebyggs. Även om grönskan har fĂ„tt ta en större plats i planeringen av stĂ€der minskar dessa ytor i takt med att staden blir tĂ€tare. Det finns ekonomiska, sociala och miljömĂ€ssiga skĂ€l till att förtĂ€ta stĂ€der.

VÀxthuseffekten - vad Àr det som hÀnder? : Elevers handlingsberedskap och kÀnslor kring förÀndringarna av vÄrt klimat

KlimatfrÄgan Àr idag mer aktuell Àn nÄgonsin tidigare. Detta beror pÄ den akuta situation som vi levande pÄ jorden faktiskt befinner oss i. Det har nÀstan alltid funnits hot mot vÄrt klimat, men det Àr först idag som vi tydligt börjar se följderna av vÄrt tidigare handlande och det jag syftar pÄ Àr den förstÀrkta vÀxthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien Àr att utifrÄn en lÀrandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och kÀnslor kring vÀxthuseffekten. FrÄgestÀllningarna Àr följande.

Arbeta i en globaliserad vÀrld : Bo och arbeta i ett annat land - i ett EU-perspektiv

Sammanfattning.Uppsatsen Àr baserad pÄ de intervjuer som jag gjort. Jag tar reda pÄ bakgrund och orsaker till varför man vÀljer att komma till Sverige för att leva och arbeta. Det kan finnas mÄnga skÀl till varför man vÀljer att flytta till ett annat land.Vi lever idag i en globaliserad vÀrld dÀr allt som görs lokalt fÄr en global pÄverkan. Pengar och företag flyttar runt i vÀrlden utan att ta hÀnsyn till nationella grÀnser. MÀnniskor i vÀstvÀrlden har stora möjligheter att resa och arbeta i större utstrÀckning Àn tidigare.

"Det viktiga Àr vad man sjÀlv har med sig egentligen" - En diskursanalys av genusperspektiv i gymnasiekursen Svenska B

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa pÄ vilket sÀtt genusperspektivet synliggörs i gymnasiekursen Svenska B. Studien fokuserar pÄ hur lÀrare upplever sitt urval av författare ur ett genusperspektiv samt hur genusperspektivet belyses i den egna undervisningen. Detta sÀtts i relation till den diskurs lÀraren befinner sig i, det vill sÀga det kulturella och pedagogiska kapital lÀraren har med sig och klimatet pÄ den skola dÀr lÀraren arbetar. Studien har utgÄtt frÄn en induktiv forskningsstrategi, dÀr det empiriska materialet har legat till grund för teorin, i motsats till ett deduktivt arbetssÀtt dÀr en teori ska undersökas och om möjligt bekrÀftas. Den teoretiska utgÄngspunkten bestÄr dÀrför endast av genusteori och genuspedagogik samt teorin gÀllande diskursanalys.

Att vÀlja sourcingstrategi: vad har konjunkturen med det att göra? : En empirisk studie av svenska tillverkningsföretag

Bakgrund: Konkurrensen för svenska tillverkningsföretag finns pÄ bÄde global och lokal nivÄ idag, nÄgot som gör det viktigare för företag att hÄlla hög effektivitet. Det försvÄras av den ökade dynamiken pÄ marknader och ovÀntade konjunktursvÀngningar som leder till en ökad osÀkerhet för företag. Företag utformar sourcingstrategier för att uppnÄ ett högre vÀrdeskapande och utformandet av strategierna antyds i litteraturen ha en koppling till konjunkturen, och det faktum att inköpschefsindex anvÀnds som en konjunkturindikator styrker att det finns en relation mellan dem.Syfte: Inledningsvis syftar studien till att undersöka om inköpschefer i svenska tillverkningsföretag upplever en större osÀkerhet i dagens ekonomiska omvÀrld, samt om det finns större fokus pÄ strategiskt inköp. Vidare syftar studien till att utreda om konjunkturen har nÄgon inverkan pÄ val av sourcingstrategier, och det utifrÄn vad som lyfts fram som anledningar för och emot att sourca globalt respektive lokalt, samt genom att se om andra sourcingstrategier i form av strategier för antal leverantörer, storlek pÄ leverantör och outsourcing visar pÄ en koppling till konjunkturen.Slutsats: Svenska tillverkningsföretag upplever inte en ökad osÀkerhet i omvÀrlden, vilket delvis följer av att de inte upplever sÀmre tillförlitlighet i prognoser. Allt större fokus lÀggs pÄ inköpsfunktionen, och företag har insett vikten av och tagit steget till ett strategiskt inköp och lÀgger dÀrmed mer tanke bakom sourcingbeslut.

Algblomning i dammar, i stad och pÄ golfbanor :

Att anlÀgga vÄtmarker och dagvattendammar inom urban miljö och golfbanor Àr i dag av stort intresse. Vid nyproduktion eller ombyggnation av bostadsomrÄden finns det idag ett stort intresse att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD). Dammar anlÀggs dÀrför inom bostads- och industriomrÄden för att fördröja flödet, d.v.s. att förhindra översvÀmningar och för att reducera mÀngden nÀrsalter och tungmetaller. Dammarna pÄ golfbanor byggs till stor del av spelstrategiska och estetiska orsaker, men till viss del Àven för att kunna anvÀndas som vattenreservoarer. Vissa konstruktioner och förhÄllanden medför dock att algblomningen tidvis blir mycket omfattande, vilket innebÀr att dammarna förlorar en stor del av sin prydnad och ger ökade skötselkostnader.

Problematik kring vindkraftsetableringar : - en studie av hur olika aktörsgrupper uppfattar och tolkar miljöbalken kapitel 1-4, kopplat till vindkraft, miljö och en hÄllbar utveckling

Syftet med studien har varit att undersöka hur olika aktörsgrupper i Sverige upplever och tolkar miljöbalkens första fyra kapitel i förhÄllande till landbaserad vindkraft i Sverige. FrÄgestÀllningarna behandlar huruvida olika handlingssÀtt hos dessa olika aktörsgrupper, gÀllande miljöbalkens första fyra kapitel kopplat till vindkraft, pÄverkar miljön lokalt och globalt. Dessutom undersöks kopplingen till hÄllbar utveckling som den presenteras i miljöbalkens 1 kapitel 1§. Studien baseras pÄ en textanalys av de kapitel i miljöbalkens förarbeten som behandlar miljöbalkens kapitel 1-4. Dessutom baseras resultaten pÄ fem kvalitativa intervjuer samt tvÄ telefonintervjuer med olika aktörsgrupper pÄ tre nivÄer bestÄende av miljödepartement, lÀnsstyrelser och verksamhetsutövare.

Fritid -till vilket pris? : En intervjustudie om hur unga vuxna med fysiskt funktionshinder upplever möjligheter till en meningsfull fritid

Sammanfattning.Uppsatsen Àr baserad pÄ de intervjuer som jag gjort. Jag tar reda pÄ bakgrund och orsaker till varför man vÀljer att komma till Sverige för att leva och arbeta. Det kan finnas mÄnga skÀl till varför man vÀljer att flytta till ett annat land.Vi lever idag i en globaliserad vÀrld dÀr allt som görs lokalt fÄr en global pÄverkan. Pengar och företag flyttar runt i vÀrlden utan att ta hÀnsyn till nationella grÀnser. MÀnniskor i vÀstvÀrlden har stora möjligheter att resa och arbeta i större utstrÀckning Àn tidigare.

Projektering av odlingsvÀgg för inomhusbruk som bevattnas med uppsamlad nederbörd frÄn byggnadens tak

I takt med att klimathoten mot vÄr planet ökar raskt, ökar ocksÄ mÀnniskors egna engagemang för att lösa problematiken. I stÀderna finns det initiativ med mÄlsÀttningen att skapa en bÀttre framtid för jorden Àn den som idag spÄs. Problem med överbelastade dagvattensystem och lÄnga mattransporter i stÀderna Àr tvÄ klimathot som bl.a. kan avhjÀlpas med lokalt omhÀndertagande av dagvatten respektive stadsodling. DÀrför kommer följande rapport att avhandla hur det pÄ bÀsta sÀtt kan utformas en odlingsvÀgg inomhus som tar hand om nederbördsvatten frÄn byggnadens tak i projektet Haningeterrassen.För att lösa uppgiften har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer varit underlag för arbetet som Àven har innehÄllit en fallstudie.

Kompressionsstrumpans vara eller icke vara, finns evidens för kompressionsbehandling av ödem i tagben efter CABG?

Bakgrund. Det var ett vĂ€lkĂ€nt problem att patienter, som genomgĂ„tt hjĂ€rtoperation med insĂ€ttande av nya kranskĂ€rl, coronary artery bypass grafting (CABG), allmĂ€nt samlade pĂ„ sig vĂ€tska, ödem. Principen för CABG ingreppet var att hjĂ€rtats blodförsörjning kopplades förbi förtrĂ€ngningar och skador i kranskĂ€rlen genom anvĂ€ndandet av kroppsegna blodkĂ€rl, sĂ„ kallade grafter. Grafterna togs frĂ„n underbenet (tagbenet), detta i sig kunde orsaka ödem i benet. Ödem i sin tur förorsakade utebliven sĂ„rlĂ€kning.

Energi med fokus pÄ synergi : fallstudie: Lunds Tekniska Högskolas campusomrÄde

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan Àven om att skapa platser med god energi som gör att vi mÄr bra och vill vistas dÀr. Vid energi- och miljöarbete dÀr utemiljön Àr det centrala arbetsmaterialet kan man fÄ fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och vÀggar kan ha en isolerande funktion, utan pÄ köpet fÄr man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbÀttra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebÀr att vi pÄ smarta sÀtt planerar utemiljön och anvÀnder oss av trÀd, buskar, klÀttervÀxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förÀndra vÄrt beteende. DÀremot behöver vi dessutom Àndra vÄrt beteende för att uppnÄ en större effekt av klimatplaneringen.

Luftföroreningar i Örnsköldsvik tĂ€tort: hur pĂ„verkas
utslÀppen av en Àndrad dragning av E4 och en
ökad anslutning till fjÀrrvÀrme?

Örnsköldsvik kommun vill förbĂ€ttra luftkvalitetssituationen i tĂ€torten. BĂ„de trafiken och uppvĂ€rmningssystemen Ă€r betydande kĂ€llor till utslĂ€pp av luftföroreningar. För att minska utslĂ€ppen frĂ„n trafiken föresprĂ„kar kommunen dels en Ă€ndrad dragning av E4, och för att minska utslĂ€ppen frĂ„n uppvĂ€rmningssystemen planeras fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€tet att byggas ut. I dagslĂ€get gĂ„r E4 genom centrum. Genom att bygga en förbifart i form av en tunnel vid sidan av centrum förvĂ€ntas trafiken i centrum minska med ca 30%, och dĂ€rigenom minska utslĂ€ppen och risken för att överskrida miljökvalitetsnormer (MKN).

Retinerade överkÀkshörntÀnder - En retrospektiv jÀmförelse mellan tvÄ typer av kirurgiska frilÀggingar inför en ortodontisk behandling

HörntÀnderna i maxillan Àr efter visdomstÀnderna de tÀnder som oftast blir retinerade. Prevalensen varierar mellan 1-3%. En retinerad överkÀkshörntand har ofta en ektopisk placering. Detta kan leda till att eruptionsriktningen blir felaktig och dÀrmed kan tanden orsaka skador pÄ de angrÀnsande incisivernas rötter. För att minska risken för detta krÀvs tidig diagnostik, i 9-11 Ärs Älder. Den vanligaste ÄtgÀrden för palatinalt displacerade hörntÀnder Àr extraktion av mjölkhörntÀnderna för att underlÀtta spontaneruption av de efterföljande permanenta hörntÀnderna.

Lokal lakvattenrening ? En utvÀrdering av reningstekniker samt teoretisk applicering av en reningsprocess

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ pÄverkan pÄ miljön. Lakvattnets karaktÀr beror till stor del pÄ vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag pÄ lokalt omhÀndertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktÀriserats utifrÄn 11 provtagningar tagna Är 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvÀrden Àr; organiskt material i form av BOD och COD, kvÀve i form av ammonium och totalkvÀve samt metallerna jÀrn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lÀmpar sig för Tippas förutsÀttningar.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->