Sökresultat:
607 Uppsatser om Lokalt ägande - Sida 16 av 41
LĂ€rares upplevelser av en utvecklingssatsning i matematik
Matematikprestationer och attityder till Àmnet har nationellt och lokalt visat pÄ en nedÄtgÄende trend. Det finns sÄledes ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lÀrare upplever sig pÄverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, dÄ vi tror att lÀrares tolkningsprocesser Àr centrala för utvecklingssatsningars utfall. UmeÄ kommun har för att stÀrka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa UmeÄ (Prioritet Matematik i UmeÄ), bland kommunens samtliga lÀrare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstÄ subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med nÄgra lÀrare.
Lokal antibiotika vid behandling av kronisk parodontit hos vuxna - en litteraturstudie
Behandling och prevention av kronisk parodontit syftar till att avlÀgsna biofilm frÄn tandytan genom mekanisk infektionskontroll och dÀrmed minska antalet bakterier och deras sjukdomsframkallande förmÄga. Behandling med lokal antibiotika enbart eller som tillÀgg till mekanisk infektionskontroll har testats i ett flertal studier. Fördelen med lokal antibiotikabehandling Àr att den verksamma substansen kan appliceras lokalt dÀr den Àr tÀnkt att ha en effekt och en allmÀn pÄverkan via blodet undviks. Olika preparat har dock testats pÄ olika sÀtt och med olika förutsÀttningar. Studier har visat pÄ varierande resultat och marginella skillnader i kliniska utfall avseende fickdjupsreduktion och fÀstenivÄ.
Resonemangskrav i lÀrarhandledningens provuppgifter : I vilken utstrÀckning fordras kreativt resonemang av eleven?
Studier och granskningar har visat pÄ en fokusering pÄ imitativt resonemang i skolsammanhang dÀr eleverna mÄnga gÄnger inte bedöms utifrÄn samtliga kunskapskrav. Syftet med denna studie Àr att fÄ fördjupad kunskap kring vilket resonemangskrav som stÀlls pÄ elever vid skriftliga prov i Matematik 1. I studien har provuppgifter frÄn en lÀrarhandledning analyserats och klassificerats utifrÄn ett ramverk för matematiska resonemang. Genom att jÀmföra resultatet med tidigare forskning om resonemangskrav i nationella prov har Àven en slutsats kunnat dras huruvida resonemangskraven i lÀrarhandledningens provuppgifter Àr tillrÀckligt höga för att generellt sett kunna följa styrdokumentens riktlinjer. Resultatet visade att 26 % av de analyserade uppgifterna krÀvde globalt kreativt resonemang medan 26 % fordrade lokalt kreativt resonemang och 47 % var lösbara med nÄgon typ av imitativt resonemang.
Datalagring : nÀtverkslösning
I dagens samhÀlle har mÄnga kundföretag problem med datalagringen vilket beror pÄ att behovet av att lagra data började öka kraftigt under 2000-talet och har fortsatt öka sedan dess. NÀr kundföretagen började anvÀnda sig av virtualisering sÄ expanderade Àven datastorleken. I samband med att datastorleken vÀxte ville företagen att data inte skulle lagras lokalt utan att den skulle vara lagrad pÄ en central plats som en serverhall och vara överskÄdlig.Studien utfördes pÄ tre sÀtt, först undersöktes vilka datalagringslösningar som fanns och det skedde genom litteraturstudier. DÀrefter kontaktades företag som anvÀnde olika lösningar för datalagring. NÀsta steg var att kontakta de leverantörer som kundföretag anvÀnde sig av och som levererade lösningarna.Under arbetets gÄng upptÀcktes olika lösningar pÄ problematiken med ett ökat datalagringsbehov.
Heroin : En fördjupningsstudie pÄ ett lokalt och nationellt plan
Heroin framstÀlls av opiumvallmo och har sedan mitten av 1960-talet utvecklats till att bli ett av vÀstvÀrldens största problem inom narkotikamissbruket Det Àr svÄrt att bilda sig en uppfattning om hur stor tillgÄngen Àr pÄ heroin i Sverige. Mörkertalet som finns dÄ det gÀller bÄde införsel av heroin samt antalet missbrukare i Sverige torde vara sÄdant som försvÄrar ett konkret pÄstÄende. Tittar man pÄ beslagsstatistiken gÀllande heroin sÄ kan man konstatera att det varierar kraftigt under en tioÄrsperiod. De Är dÄ stora beslag har gjorts sÄ grundar sig dessa pÄ ett stort beslag vid ett enstaka tillfÀlle. Studien visar att i SkellefteÄ finns det i princip enbart vitt heroin och detta kommer till stora delar frÄn StockholmsomrÄdet.
Placering i Film-Sverige : En studie om filmproduktion i Stockholm och VÀstra Götalandsregionen
I denna uppsats studeras placeringen av svenska filmproduktionsbolag. Eftersom majoriteten av de svenska filmproduktionsbolagen förlagt sig i Stockholm, trots att hÀlften av all svensk lÄngfilm produceras i VÀstra Götalandsregionen, studeras de olika spatiala förutsÀttningarna för filmproduktionsbolag förlagda pÄ dessa bÄda platser. Den övergripande frÄgestÀllningen rör varför majoriteten av svenska filmproduktionsbolag Àr placerade i Stockholm. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med filmproduktionsbolag, filmföretag och samproducenten Film VÀst. Baserat pÄ klusterteorier kring lokalt surr, globala pipelines och temporÀra kluster, har materialet analyserats.
RÀttsÀkerhet, skÀlighet och rÀttvisa i arbetsmarknadspolitiken : En granskning av 9 § Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsÀkring
Uppsatsen granskar 9 § i Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsÀkring i ett försök att kartlÀgga lagstiftarens resonemang och argumentering för att paragrafen skall anses rÀttssÀker, skÀlig och rÀttvis samt hur detta framtrÀder i tillÀmpning och praxis. Paragrafen handlar om de krav som den arbetslöse mÄste uppfylla för att fÄ ersÀttning frÄn arbetslöshetskassan. Om kraven inte uppfylls sÄ Àr arbetsförmedlaren skyldig att skicka en underrÀttelser till den arbetssökandes a-kassa sÄ att de kan se över om arbetslöshetsersÀttning skall utgÄ eller inte. Lagstiftarens intentioner för denna lag i allmÀnhet och 9 § mer specifikt visar pÄ argument för sÄvÀl ett rÀttssÀkert, skÀligt som rÀttvist tankesÀtt. Men en genomgÄng av praxis och tillÀmpning visar att dessa intentioner inte alltid följer med hela vÀgen i arbetet pÄ Arbetsförmedlingarna.
SkogsbrÀnslebalansen i MÀlardalsomrÄdet : kraftvÀrmeverkens syn pÄ rÄvaruförsörjningen 2010-2015
Denna studie har utförts pÄ uppdrag av SkellefteÄ Kraft. SkellefteÄ Kraft Àr Sveriges femte största kraftproducent med kraftvÀrmeverk i MalÄ och Lycksele och bioenergikombinat i SkellefteÄ och Storuman.
Undersökningen avser MĂ€lardalsomrĂ„det som hĂ€r definieras som Stockholms lĂ€n, Södermanlands lĂ€n, Uppsala lĂ€n, VĂ€stmanlands lĂ€n, Ărebro lĂ€n samt Ăstergötlands lĂ€n. Inom detta omrĂ„de bor 38 procent av Sveriges befolkning och hĂ€r förbrukas 31 procent av landets totala energiförbrukning. Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga utbudet och efterfrĂ„gan pĂ„ biobrĂ€nsle, med tyngdpunkt pĂ„ skogsbrĂ€nsle, inom MĂ€lardalsomrĂ„det 2010 och om fem Ă„r.
Politiska beslutsprocesser som reformer -Exemplet SkÄnsk Livskraft
Arbetet syftar till att förstÄ en fundamental offentlig reformprocess, och fokus ligger pÄ den politiska beslutsprocessen bakom förÀndringen av sjukvÄrden i Region SkÄne. Vi gör en kvalitativ fallstudie av projektet SkÄnsk Livskraft, och genomför intervjuer med potentiellt inflytelserika politiker och tjÀnstemÀn. Den teoretiska tolkningsramen utgörs framförallt av Institutionell teori samt Garbage Can.Tidsperspektivet visar hur tidigare misslyckade reformer möjliggjort tillblivelsen av SkÄnsk Livskraft. Vidare har arbetssÀttet, med stark yrkesmÀssig förankring, gett tjÀnstemÀnnen en inflytelserik roll. Enigheten över blockgrÀnserna vid budgetförhandlingen 2001 var en förutsÀttning för att projektet skulle kunna konkretiseras.
Att leva som Robin Hood? : En hermeneutisk studie om vad det innebÀr att vara sopdykare i ett postmodernt konsumtionssamhÀlle
Syftet med den föreliggande studien har varit att beskriva och skapa en djupare förstÄelse för vad det innebÀr att vara sopdykare i ett postmodernt konsumtionssamhÀlle. Den teoretiska delen i studien har bestÄtt av Zygmunt Baumans teorier om konsumtionsliv, globalisering och postmodern etik. Material har bestÄtt av fem intervjuer med tvÄ kvinnor och tre mÀn som sopdyker regelbundet. Den metodologiska utgÄngspunkten har varit att tolka materialet utifrÄn ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt i tre olika nivÄer. De begrepp som tillsammans utgör en huvudtolkning om vad det innebÀr att vara sopdykare i postmoderniteten Àr: En ambivalent konsumtion, alternativa kicksökare, den kollektiva gemenskapen, tÀnk globalt ? agera lokalt, den gode strÄtrövaren och gammaldags moral.
Livscykelkostnader inom försvarsindustrin: En fallstudie pÄ Saab Dynamics i Karlskoga
Kostnader har under mÄnga Är varit en viktig faktor inom försvarsindustrin och vid ana- lys av militÀra system. I syfte att minska sina kostnader och öka effektiviteten har mÄnga nationer infört olika analyser, verktyg och begrepp för utvÀrdering av sina utgif- ter gÀllande försvarsmaterial, dÀr en av dessa Àr livscykelkostnadsanalys. Livscykel- kostnadsanalysen anvÀnds för att identifiera de mest betydande kostnadsdrivarna och dÀrmed möjliggöra den bÀsta kombinationen av resursanvÀndning. Livscykelkostnads- baserade uppskattningar skapar ocksÄ ett lÄngsiktigt perspektiv och pÄ sÄ sÀtt underlÀt- tar detta en mer genomarbetad bedömning av investeringar.Denna studie har genomförts vid Saab Dynamics i Karlskoga som tillverkar missilsy- stem och understödssystem till försvarsindustrin. I Saab Dynamics fall finns det i dags- lÀget inte ett standardiserat arbetssÀtt för anvÀndning av livscykelkostnadsanalyser.
Medborgardeltagande i översiktsplaneringen : analys av Malmö stads samrÄd med utgÄngspunkt frÄn FN:s Habitatagenda
Studien utgör en analys av Malmö stads samrÄd vid översiktsplaneringen efter kriterier som tas fram ur FN: s Habitatagenda. Habitatagendan Àr den internationella överenskommelsen för en hÄllbar utveckling inom samhÀllsplanering. Social hÄllbarhet innebÀr goda möjligheter till inflytande för den enskilde och för ideella föreningar. Sverige Àr en del av ett globalt sammanhang och samarbetar genom FN pÄ en mÀngd omrÄden, dÀribland medborgarinflytande och fysisk planeringDe svenska arbetsmetoderna och mÄlsÀttningarna följer emellertid inte alltid de internationella överenskommelserna. Analysens undersöker hur vÀl Malmö stads samrÄdsprocess i översiktsplaneringen överensstÀmmer med Habitatagendan och hur samrÄdsprocessen kan utvecklas för att skapa bÀttre möjligheter för ett lokalt inflytande.
Sociovetenskapliga frÄgor; med verkligheten i klassrummet
Naturvetenskap Àr en viktig kunskap att besitta för alla i ett samhÀlle. Inte minst för att förstÄ och förhÄlla sig kritisk mot mycket av den information som vi möts av dagligen genom media. De val vi gör pÄverkar oss som individer bÄde lokalt och globalt, inte bara idag utan Àven framÄt. Trots Àmnets betydelse för samhÀllet Àr mÄnga elever allt mindre intresserade av naturkunskap i skolan. Deras brist pÄ intresse för naturvetenskap har visat sig genom flera internationella studier dÀr studieresultaten sÄ vÀl som attityden gentemot Àmnet försÀmrats.
Amortera eller inte? : En applicering av psykologiska faktorer pÄ svenska hushÄlls amorterings-och sparbeteende
De svenska bostadspriserna har fortsatt att stiga och tillsammans med det la?ga ra?ntela?get har a?ven husha?llens skuldsa?ttning stigit. Uto?ver detta har husha?llens amorteringsvilja minskat vilket lett till en oro o?ver att husha?llen inte kommer klara av framtida sva?ngningar i ekonomin. Denna oro visar sig i info?randet av bola?netak och nya amorteringsrekommendationer.Hur svenska husha?ll beslutar kring amortering och sparande a?r en outforskad fra?ga.
Interaktioner inom kluster - fallet MjÀrdevi Science Park
Bakgrund: Klusterbegreppet introducerades under 1900-talet, men fenomenet erkÀndes redan under tidigt 1900-tal. Trots att marknaderna idag blir mer globaliserade, Àr klusterbegreppet fortfarande aktuellt. Som exempel pÄ omrÄden som kÀnnetecknas av starka lÀnkar mellan företagen kan Silicon Valley och Sophia-Antipolis nÀmnas, Àven kÀnda som ?Industriella Hollywoods?.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera interaktioner mellan aktörer inom ett lokalt ?Industriellt Hollywood? ? MjÀrdevi Science Park. Hur förhÄller sig aktörerna till fördelar med att befinna sig inom ett nÀromrÄde, i hur stor utstrÀckning utnyttjas dessa agglomerationsmöjligheter och varför?Metod: Denna studie Àr baserad pÄ djupintervjuer med sexton företagsrepresentanter frÄn MjÀrdevi Science Park och en professor frÄn Linköpings Universitet.Resultat: Aktörerna verkar vara medvetna om vilka agglomerationsfördelar som föreligger, dock utnyttjas dessa inte i nÄgon större utstrÀckning.