Att det startas fler företag är en förutsättning för ett starkt och dynamiskt näringsliv. Nya företag är grunden för tillväxtföretag och till förnyelse i näringslivet. Nya företag tvingar inte bara etablerade företag att förbättra produkter, kvalitet, service och att sänka sina priser utan är också viktiga bärare av nya innovationer vilket är oerhört betydelsefullt för ekonomisk tillväxt. Studier visar att Sverige, vid jämförelse med andra länder, totalt sett har en lägre entreprenöriell aktivitet och ligger långt under genomsnittet vad gäller nystartade företag, även brist på små och snabbväxande företag är något som karaktäriserar Sverige. Detta kan ha flera orsaker.

Bakgrund: Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner patienterna och deras anhöriga ett lidande, vilket dessutom kostar samhället miljontals kronor på grund av förlängda vårdtider. Detta kan i stor utsträckning förhindras om handhygienen sköts på rätt sätt. Dock har det kommit till känna att riktlinjer kring handhygien inte följs, trots att det idag finns tydliga föreskrifter och lokala riktlinjer på varje sjukhus. Man är skyldig att följa dessa riktlinjer som sjuksköterska.Syfte: Syftet är att beskriva orsaker till varför sjuksköterskor inte följer riktlinjer gällande handhygien.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) gjordes med nio vetenskapliga artiklar som analyserades och kategoriserades efter funnet innehåll.Resultat: Följande kategorier utformades i de funna resultaten; tidsbrist i relation till arbetsbörda, okunskap samt personalens inverkan på handhygien.Diskussion: De olika aspekterna som framkom i resultatet diskuterades och reflekterades över med hjälp av kopplingar till Nightingales teorier om omvårdnad och dess betydelse för patientens säkerhet. Anmärkningsvärt nog följer inte sjuksköterskorna handhygienrutinerna, det har framkommit tydligt och även mellan raderna att man främst skyddar sig själv och inte tänker på patienten och smittspridningen i första hand.

Det traditionella sättet att mäta resultat på är inte längre tillräckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet är ett exempel på en möjlig lösning på problemet. Försäkringskassan är ett exempel på en verksamhet där det balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillämpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie ämnat att ge läsaren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan användas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts på Försäkringskassan med hjälp av fyra intervjuer. Utgångspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in både från primär och sekundärdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet är diskussion viktig för att förståelse ska skapas.

Natriumklorid sprids i ca. 20 skidbackar inom A?res skidsystem. Natriumklorid sa?nker vattens fryspunkt och go?r att sno?n kan ha?llas ha?rd under ta?vlingar, vilket ger de ta?vlande sa? lika fo?rutsa?ttningar som mo?jligt.

Risker och risktagande är en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit många vad gäller om banker på ett effektivt sätt arbetar för att minimera riskerna. Allmänheten är beroende av banker samtidigt som bankerna är lika beroende av sina kunder. Därför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förändrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen är att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna på några av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex personer från tre olika kontor och på olika positioner inom banken. Då vi ville få respondenternas personliga åsikter var det här den metod som passade vår studie bäst.

Följande examensarbete belyser den fackliga organisationens medlemsras och vad som kan tänkas ligga bakom detta fenomen. Studien har två syften; att kartlägga vilka faktorer som kan ligga bakom medlemsraset och att göra en empirisk undersökning för att därigenom ta reda på varför medlemmarna i SKTF valde att gå ur fackförbundet. Jag har därför utgått från följande frågeställningar: Av vilken anledning väljer medlemmar i ett fackförbund att lämna den fackliga organisationen? Vad krävs för att före detta medlemmar i SKTF ska återvända till fackföreningen? Litteraturmässigt presenteras olika orsaker som kan ha bidragit till medlemsraset, bland annat höjningen av a-kasseavgiften, högkonjunkturen, kön, ålder samt fackförbundens arbetsuppgifter. För att kunna besvara frågeställningarna har den metodologiska utgångspunkten för studien varit en kvantitativ forskningsstrategi.

Vi har genomfört vår undersökning ombord på Viking Lines Cinderella. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka erfarenheterna kring hur det är att arbeta på ett kryssningsfartyg. Den teoretiska referensramen behandlar begreppet tillgänglighet samt teorierna om yrkesgemenskap och Karaskeks krav- och kontrollmodell med socialt stöd. Metoden som har använts i denna undersökning är den kvalitativa ansatsen intervjuer, detta för att skapa oss en djupare förståelse för området. Urvalet i undersökningen består av tio anställda ombord på Cinderella. Det insamlade materialet från intervjuerna har gett oss en bild av hur tillgänglighetsmönstret ser ut för anställda ombord på Cinderella. De som arbetar ombord bär med sig en sökare som tyder på ett stort krav på tillgänglighet.

Studien är retrospektiv fram till år 2005 och syftet är att beskriva ungdomars lokala livsvillkor i en glesbyggds kommun. Studien försöker även utkristallisera de underliggande sociala faktorerna som inverkar till kvinnors och mäns val och förutsättningar att stanna kvar på orten eller flytta. Ansatsen utgörs av tillgänglig kvantitativ sekundärdata för att skildra de strukturella förhållandena i kommunen. Befintligt enkät material ?Ung 2005? utgör studiens empiriska del där urvalsfrågor synliggör ungdomars inställning och upplevelser kring boende, framtid och livskvalité.

Att skriva journal utgör en stor del av logopeders administrativa arbete, och för att reglera och kvalitetssäkra journalers hantering och innehåll finns det lagar och föreskrifter som måste följas. Journalmallar utformas till viss del efter dessa lagar och föreskrifter, men varierar beroende på typ av verksamhet och journalsystem. Att effektivisera och standardisera journalföring är viktigt då journalen kan fungera som en kommunikationsväg för flera vårdgivare, samt som informationskälla för patient och anhöriga. Journalen bör därför vara enkel att följa och vara skriven med ett språk som i så stor grad som möjligt kan förstås av olika yrkesprofessioner inom vården. Att följa upp hur dessa mallar efterföljs, samt om förbättringar kan göras, är därför ett värdefullt arbete.Syftet med studien har varit att kartlägga hur sökorden i statusdelen används av fem yrkesverksamma barnlogopeder, och om de använde sökorden utifrån verksamhetens lokala mall.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första yrkesverksamma året och om utbildningen ger en förberedelse inför yrket.Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie innefattande sju intervjuer. Dessa har analyserats med manifest innehållsanalys.Resultat: I resultatet har framkommit att utbildningen givit sjuksköterskan en god grund att stå på, men kräver mer medicinsk inriktning för att uppnå kraven som ställs på den legitimerade sjuksköterskan. Det anses även att ett för stort fokus ligger på vetenskaplig metodik och allmän omvårdnad, samt att den nuvarande pedagogikkursen bör omstruktureras. Sjuksköterskorna upplever svårigheter på arbetsplatsen i form av bristande kunskap inom medicinska områden samt administrativa uppgifter. De önskar mer verksamhetsförlagd utbildning då de anser att detta är den mest fördelaktiga metoden för att förberedas inför sjuksköterskeyrket.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera speciallärares erfarenheter av, och kunskap om skriftliga omdömen. Dessutom var syftet att belysa vilka kunskaper dessa lärare anser sig behöva för att skriva omdömen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer med 14 lärare som arbetar i träningsskolan. Materialet har bearbetats genom att göra meningskoncentrering av intervjumaterialet därefter har åtta teman tagits fram som stämts av och analyserats mot studiens syfte.Resultatet visar att lärare inom träningsskolan fortfarande efter fyra års arbete med att skriva omdömen fortfarande känner osäkerhet inför arbetet. Mer utbildning efterfrågas samt gemensamma mallar att skriva utifrån.

Översvämningar förekommer regelbundet på stora delar av jordklotet. Utgående från de klimatförändringar vi ser idag med, bland annat, kraftigare och intensivare nederbörd är det troligt att det blir fler och större översvämningar framöver. Områden som inte tidigare varit översvämmade kan komma att bli översvämmande. Varje land eller område med regelbundna översvämningar har någon form av varningssystem. Översikter över olika typer av system för att varna för översvämningar är svåra att finna. Syftet med denna uppsats är att:Undersöka viktiga principer för effektiva varningssystem för översvämningar som orsakas av kraftig nederbörd och/eller vårflöden.Skapa en systematisk och strukturerad sammanställning över nuvarande system för att varna för översvämningar orsakade av kraftig nederbörd och/eller vårflöden.Ge praktiska exempel på några svenska kommuners system för att varna för översvämningar. Litteratur- och internetsökningar kring varningssystem för översvämningar samt intervjuer med ?översvämningsansvariga? i Ödeshög och Vetlanda kommuner utgör grunden för informationen i denna uppsats. Exempel på olika typer av varningssystem för översvämningar presenteras.

Jag har i denna uppsats genomfört de empiriska studierna vid AstraZeneca i Lund. Personerna som intervjuades arbetade i olika former av virtuella team, med kollegor såväl inom Sverige som utomlands. Genom den snabba tekniska utvecklingen under senare år har det uppstått nya möjligheter för människor att kommunicera med kollegor som är fysiskt placerade utanför det lokala kontoret. Samtidigt är många företag verksamma på global basis i likhet med det undersökta företaget AstraZeneca. I mitt uppsatsarbete har jag haft för avsikt att undersöka vilka faktorer som är särskilt betydelsefulla för att få ett väl kommunicerande och fungerande virtuellt team.

Uppsatsens innehåll handlar om lärarens svårigheter vid betygssättning, och då särskilt vem som bedömer att läraren har, eller inte har, tillräckligt betygsunderlag, samt följdproblemet om läraren skall, eller inte skall, sätta Icke Godkänd (IG) då läraren saknar betygsunderlag. Det finns ett semantiskt problem i att beteckna ett betygssteg med orden "Icke Godkänd" då det därvid kan tyckas självklart att definiera ett betygskriterium för IG att innebära allt under Godkänd (G). Lärarens legala rätt och skyldighet att betygsätta, kopplat till den legitimitet som läraren ger det nya kunskapsrelaterade betygssystemet, är det genomgående problemområdet. Mitt syfte med uppsatsen är att klargöra om det finns en samsyn, vad gäller tolkning av de givna lag- och förordningstexterna, tillika övriga texter och uttalanden från Skolverket om ovanstående problem. Metodvalet blir en strukturerad surveyundersökning med styrda frågor i påståendeform, där svarsalternativen är "Instämmer helt", "Instämmer delvis" och "Instämmer ej".

AbstraktMed ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats är syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur påverkar ett lärarlags pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio pedagoger inom ett lärarlag på Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de två verksamma rektorerna på skolan. Detta för att få information dels om skolan men också om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjälp av Mats Alvessons bok ?Organisationskultur och ledning? (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000).