Vår yrkesmässiga erfarenhet som hälsopedagoger har fått oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lärande som rehabiliteringsdeltagare gör som hälsobefrämjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering bidrar till deltagarens lärande, insikter och befrämjande av hälsa. Fyra deltagare som genomgått en sådan rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrån kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplägg där aktivt lärande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt få prova på och erfara, gör förvärvande av såväl nya insikter och kunskaper som ökad förståelse möjligt och tillgängligt.

Hiv är ett virus som ligger bakom ett nedsatt immunförsvar vid sjukdomen aids. Tack vare stor framgång i framtagning av medicin behöver livet för en hiv- smittad person inte förändras mer än vid vilken annan kronisk smitta som helst. I Sverige har en strategi tagits fram för att arbeta förebyggande mot hiv på olika sätt. Utifrån internationella mål har nationella och lokala mål skapats och till dessa har delmål satts upp. Som komplement till den befintliga vården finns rikstäckande frivillighetsorganisationen Noaks Ark med uppgift att förebygga och stödja hiv- positiva och deras anhöriga.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur Skånes 33 kommuner har implementerat de nationella målområdena för folkhälsa. Studien har genomförts som en enkätundersökning samt intervjuer med folkhälsosamordnare i ett urval av dessa kommuner. Resultaten i studien visar att prioriteringen av målområdena primärt ligger på strukturella faktorer. Dock är målområde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) det målområde som är högst prioriterat i Skåne. Kartläggningen visar att 18 av Skånes kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Resultatet visar att 17 av Skånes kommuner har en verksamhetsplan/folkhälsoplan, varav 14 av dessa kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Större delen av dessa har även implementerat de nationella målområdena för folkhälsa i kommunens folkhälsoplan.

I maj 2005 sändes en TV-dokumentär om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. Här syntes många stereotypa bilder av kvinnor som är aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder får för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat på vilka bilder som de upplever att andra har av dem. Vår teoretiska ram bygger på teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstånd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. Vår metod består av kvalitativa intervjuer.

Under mitten av 1900-talet gav den ekonomiska tillväxten ökande inkomster till kommunerna. När den ekonomiska tillväxten stagnerade, samtidigt som efterfrågan på kommunens tjänster ökade, blev kommunerna tvungna att effektivisera sin verksamhet för att nå balans. Effektiviseringar når dock en gräns och då behövs nya idéer. Ett sätt kan då vara att gynna det lokala näringslivet. Ett väl fungerande näringsliv bidrar med arbetstillfällen som i sin tur genererar skatteinkomster.Kommuners möjligheter och begränsningar att handla regleras bland annat i kommunallagen.

Folkbladet är en dagstidning i Norrköping med en stark lokal prägel vars prenumeranter till största delen är sportintresserade män. För att försöka bredda sin läsekrets har man sedan 2009 gett ut en tidning kallad Trend, som vänder sig till kvinnor i åldern 20 - 50 år. Denna tidning med lokal prägel, i form av ett livsstilsmagasin för kvinnor, handlar om mode, skönhet, heminredning och resor. Maga- sinet ges ut i fyra nummer per år och delas ut gratis till alla hushåll i Norrköping med omnejd. Det har inte tidigare genomförts någon grundläggande målgruppsanalys för att identifiera vilket innehåll eller utformning läsarna tilltalas av.

Titel Extra Linköping och Norrköping? ? En jämförande innehållsanalys av lokalsidorna i Extra Östergötland, Östgöta Correspondenten och Norrköpings tidningarFörfattare Nadège Mayunga och Kristin PonténKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2010Syfte Syftet är att undersöka om lokalsidorna i Extra Östergötland skiljer sig innehållsmässig i jämförelse med Norrköpings tidningar och Östgöta Correspondenten.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial Artiklar och notiser av lokal karaktär i Extra Östergötland, Norrköpings tidningar och Östgöta CorrespondentenHuvudresultat Vårt resultat visar att tidningarna har i princip samma nyhetsvärdering. Ämnesområdet brott och olyckor och huvudaktören privatperson/allmänheten får mest uppmärksamhet i alla tre tidningar. De skillnader som finns mellan Extra Östergötland och de betalda tidningarna är få och beror främst på skillnader i resurser. Att Extra Östergötland har som mål att differentiera sig från de andra tidningarna finns det små indikationer på.

Syftet med studien var att öka kunskapen om grod- och kräldjursfaunans utbredning ochförekomst inom västra Järvafältets naturreservat och Barkarbyfältets norra delar, samt attundersöka om det föreligger en hotbild mot grod- och kräldjursfaunan i och med utbyggnadenav Barkarbystaden.En grod- och kräldjursinventering gjordes under våren och sommaren 2010 med enkompletterande inventering under våren 2011. Tidigare fynd gjorda under 2003-2009 harockså tagits med i denna uppsats med avsikten att försöka ge en så riktig bild av grod- ochkräldjursfaunans förekomst som möjligt.Under perioden 2003-2011 hittades samtliga grod- och kräldjur som förväntades finnas, dockmed undantag för den relikta och sällsynta arten, hasselsnoken (Coronella austriaca). Inomundersökningsområdet finns goda och varierande livsmiljöer för såväl reptiler som föramfibier. Dock bör det finnas förutsättningar för att skapa bättre miljöer för groddjur genomatt anlägga småvatten samt att stärka förbindelser mellan lokala populationer inom ochutanför undersökningsområdet.Barkarbystaden och dess pågående utbyggnad kan komma att påverka reptilernas habitatkring Barkarbystadens norra delar och södra Säbysjön. Dock kan Barkarbystaden med sinagröna förbindelser och anlagda parkmiljöer generellt ha en positiv inverkan på grod- ochkräldjursfaunan om utförandet sker med hänsyn och med viss anpassning till dennaorganismgrupp..

ABSTRAKTSyftet med vårt uppsatsarbete är att undersöka hur före detta kriminellas resa mot enåteranpassning till samhället kan förstås ur ett socialpsykologiskt perspektiv, dvs. vilkasociala och relationella hinder som de f.d. kriminella stöter på samt vilka möjligheter tillförbättring som sker. I samhället är kriminella omdiskuterade och det finns en rad olikafördomar om kriminella som också påverkas av den nylanserade databasen Lexbase. Viundrar huruvida tesen en gång kriminell- alltid kriminell fortfarande gör sig gällande.Frågorna är många men slutresultatet är det mest intressanta.

I detta arbete har järnvägens effekter som trafiksystem studerats och vad samhället Torsås anbelangar är det tydligt att stora möjligheter kan skapas med en återupprättad spårbunden trafik. Grundförutsättningarna för kommunen och samhället skulle förändras drastiskt, både på lokal, regional och nationell nivå. Både kapaciteten att komplettera sin omvärld såväl som att kunna konkurrera med den, skulle ge samhället och kommunen ett helt nytt utgångsläge för att utvecklas och växa. En järnvägssträckning mellan Karlskrona och Kalmar kan i dagens läge te sig avlägset och vissa viktiga aspekter har också lämnats utanför denna avhandling. Dock visar arbetet de stora möjligheterna, fördelarna och vinsterna av en järnväg för kommunens invånare.

SammanfattningDetta arbete är inriktat mot att hitta möjliga metoder för att förbättra inhomhuskilmatet ibostadshus och andra byggnader i Irak.Irak lider i dagsläget av stor brist på energi jämfört med andra länder i regionen. Med energimenas här elkraft. Alla krig de senaste 35 åren har orsakat att Irak idag har en oerhörd brist påelkraft som har förorsakat bland annat ett sämre inomhusklimat i byggnaderna.Syftet med denna studie är att hitta en hållbar lösning för att ändra och förbättrainomhusmiljön genom att använda nya material i konstruktionen av lokala byggnader. De nyaämnena hjälper till att förminska den energi som förbrukas för att skapa en friskare och bättreinnemiljö.De ämnen som föreslås kommer att vara svenska material som håller mycket hög kvalitet ochsom även har en bra isoleringsförmåga som kan spara högsta möjliga mängd av förbrukadenergi.Detta projekt kommer visa på möjligheter att förändra den nuvarande arbetsstrategi i Irak, därman strävar efter att bygga ut produktionen av elkraft för att ersätta bristerna inomenergisektorn.I projektet diskuteras och efterforskas nya sätt att förbättra inomhusmiljön i byggnader somleder till en minskning av förbrukad energi och det kommer på så sätt att leda till att manslipper leta efter andra, nya, energikällor i Irak.Startkapitalet är relativt högt men man åstadkommer en långsiktig lönsamhet genom attförbrukningen av energi för uppvärmning och nedkylning minskar..

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie beskriva och analysera vilka effekter ha?llbarhetsredovisningen fått för Systembolaget, samt undersöka Systembolagets anpassning av ha?llbarhetsredovisningen till den egna verksamheten. Den teoretiska referensram som presenteras utgår från ett tredelat perspektiv; institutionell teori, översättnings- och redigeringsteori samt teorier om redovisning och hållbarhetsredovisning.  Uppsatsen baseras på intervjuer vid Systembolaget och kompletteras med sekundärdata från organisationen. Resultaten och slutsatserna visar att det har varit svårt att anpassa GRI:s ramverk till organisationens verksamhet.

Bakgrund: 100 000 vårdskador uppstår i Sverige varje år. Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar löper störst risk att drabbas. För att minska riskerna och höja patientsäkerheten krävs kunskap om vilka risker som finns och vilka misstag som begås. Syfte: att beskriva i vilka sammanhang intensivvårdssjuksköterskor upplever att patientsäkerheten brister. Metod: en empirisk studie med kvalitativ design har utförts.

The aim of this master?s study is to examine the function of the public library in the local community at present. I have searched for the answers to the following questions: Which position has the public library in the local cultural policy? What characterizes each library and which are the priorities? What is the local profile of the public library? What cooperation partners does the public library have and what do they mean to the library? Does the public library intensify the local community in any way? To answer this, I have made three qualitative case studies. Interviews and collection of documents were carried out in three different communities.

Den här uppsatsen handlar om lokaljournalistik i Lindesberg, en ort i norra delen av Örebro län. Uppsatsen är inriktad på bevakningen av den kommunala myndigheten för att på så sätt kunna diskutera de lokala mediernas betydelse för demokratin i Lindesberg. Till grund för uppsatsen ligger en kvantitativ innehållsanalys av 227 kommunrelaterade artiklar publicerade vecka 6 och vecka 7 i Bergslagsposten åren 1995 och 2001 samt vecka 6 och vecka 7 i Nerikes Allehanda åren 2007 och 2013.Det teoretiska avsnittet tar avstamp i fyra olika medieideologier, och landar genom dessa i journalistikens demokratiska uppgifter. De demokratiska uppgifterna är födda ur ett synsätt att medierna har en avgörande betydelse för att demokratin ska fungera.Med utgångspunkt i det teoretiska avsnittet, och med hänvisning till tidigare forskning, handlar diskussionen om att antalet kommunrelaterade artiklar har blivit färre vilket gör det svårare att uppfylla de demokratiska uppgifterna. I diskussionen konstateras även att det finns en gråzon i att granska makthavare; det är ofta tjänstemännen som får representera kommunen eftersom de har ett stort inflytande, men det är politikerna som är de som egentligen är folkvalda och kan röstas bort.