Sökresultat:
1719 Uppsatser om Lokala näringen - Sida 44 av 115
GranngÄrden AB : inköpsbeteendet hos Svenska LantmÀnnens medlemmar
GranngÄrden AB Àr ett företag inom den kooperativa organisationen Svenska LantmÀnnen (SvL). GranngÄrdens affÀrsidé Àr att vara en nÀrservicebutik till lantbrukare men har Àven ett sortiment som riktar sig till alla med ett intresse inom hus, djur och trÀdgÄrd.
Den första januari 2003 genomfördes en fusion av de lokala lantmannaföreningarna och Svenska LantmÀnnens Riksförbund (SLR) in i SvL. Efter fusionen blev de lokala föreningarna större och direktleveranser till lantbrukarna frÄn leverantörerna ökade, med följden att kontakten mellan lantbrukarna och GranngÄrdsbutikerna har avtagit. Lantbruksprodukter som tidigare funnits i butikerna minskade inom vissa omrÄden samtidigt som GranngÄrden försökte hitta andra produkter för att ge ny service till lantbrukaren.
Kan entreprenörskap samexistera med central styrning? : En fallstudie som söker det lokala entreprenörskapets karaktÀrsdrag inom MQ
Uppsatsen undersöker om MQ har lyckats behÄlla entreprenörskapet efter denstrukturförÀndring som skedde 2006, nÀr företaget blev uppköpta av CapMan.StrukturförÀndringen innebar att MQ gick frÄn en franchiseliknande kedja med ett lokaltÀgarskap till att bli en helintegrerad kedja med mÄnga centralt styrda funktioner,samtidigt som ledningen ville behÄlla entreprenörs- och affÀrsmannaskapet. Enligt teorifinns det en paradox i att ha central styrning, som behövs för samordningens skull,samtidigt som utveckling mÄste bedrivas och beslut mÄste tas lokalt och nÀra kunden.Denna fallstudie undersöker om det Àr möjligt att kombinera dessa tvÄ arbetssÀtt, samtvilka karaktÀrsdrag av entreprenörskap som gÄr att Äterfinna inom MQ efterstrukturförÀndringen. I samband med entreprenörskap anvÀnds begreppet intraprenörskapi uppsatsen, vilket beskrivs som en annan benÀmning för entreprenörskap inom storaföretag. Resultatet visade att tvÄ av tre karaktÀrsdrag gÄr att identifiera i viss utstrÀckninginom MQ men att dessa inte Àr tillrÀckliga för att kunna föda entreprenörskap..
MĂJLIGHETER OCH HINDER INOM PREVENTIVT HIV/AIDS-ARBETE : En intervjuundersökning, i Zambia, om rĂ„dgivares upplevelser
HIV/Aids Àr ett av de största globala problemen och utmaningar av idag. Södra Afrika Àr sÀrskilt drabbat och detta pÄverkar mÄnga olika delar av mÀnskligt liv. Syftet med denna uppsats har varit att söka ökad förstÄelse för hur maktstrukturer, utifrÄn fem rÄdgivares upplevelser, pÄverkar det preventiva HIV/Aids arbetet. Vilka faktorer som utgör möjligheter och hinder samt ifall maktstrukturer bidrar till att inte förÀndring av beteende sker trots kunskap om dess risker, har getts stort fokus. Det geografiska omrÄdet för studien var södra Zambia.
Storytelling inom extern kommunikation : En kvalitativ studie om hur startupfo?retag anva?nder sig av storytelling inom den externa inneha?llsmarknadsfo?ringen
Företagskulturen har förÀndrats i Sverige och det blir vanligare att startupföretag etablerar sig pÄ marknaden. Dessa startupföretag lider av strukturella begrÀnsningar gÀllande resurser och tillgÄngar. Samtidigt konkurrerar de pÄ en marknad bland större, mer etablerade företag. Ett pÄtagligt problem uppstÄr nÀr en vÀxande företagsform, som gynnar marknaden och den övergripande samhÀllsnyttan, tvingas möta dessa utmaningar pÄ grund av den sÀrskilda företagsformens utgÄngspunkter. Av denna anledning Àr det viktigt att finna kostnads- och resurseffektiva lösningar för dessa företag att anvÀnda sig av för att företagsformen fortsatt skall vara attraktiv för företagare.Samtidigt har den externa innehÄllsmarknadsföringen genomgÄtt revolutionerade utvecklingar gÀllande teknologiska framsteg och kostnadseffektiva lösningar.
Företagslista/Drivhuset
Arbetets huvudsakliga uppgift var att skapa en funktion till Drivhuset GÀvleborgs lokala hemsida i GÀvleborgs lÀn. Denna funktion har som primÀr uppgift att hjÀlpa studenter som startar företag att hitta varandra och ta hjÀlp av varandra inom olika branscher. Med hjÀlp av det objektorienterade programmeringssprÄket RubyOnRails sÄ skapadesen webbapplikation för att söka företag som fanns registreradegenom Drivhuset GÀvleborg. En administrativ sida upprÀttades ocksÄ för att kunna styra vilka företag som registrerades. Denna externa sida riktade sig enbart till de anstÀllda pÄ Drivhuset GÀvleborg för att kunna lÀgga till, redigera samt ta bort företag.
Det nivellerade butiksutbudet - ett hot eller en möjlighet?
Syfte: Att undersöka och analysera de möjligheter som den fristÄende herrmodebutiken har för att skapa innovativa konkurrensfördelar. VÄr förhoppning Àr att denna undersökning ska utmynna i ett antal alternativ för hur herrmodebutiker kan positionera sig för ökad konkurrenskraft. Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn en abduktiv ansats, med utgÄngspunkt frÄn Blue Ocean Strategy som ett operationellt ramverk. Teoretiska perspektiv: Vi har anvÀnt oss av Blue Ocean Strategy som ett ramverk och kompletterat med teorier kring service och samarbeten. Empiriska perspektiv: VÄr empiri har vi erhÄllit genom 17 butiksenkÀter, en semistrukturerad intervju med en herrmodebutik samt 90 kundenkÀter.
Vidareutveckling av Bokia.se : en interaktiv mötesplats pÄ Bokia.se
HÀlsingelivs Àr en idéel organisation som hjÀlper lokala producenter i hÀlsingland att fortbilda sig inom omrÄden, som berör deras verksamhet och erbjuder tjÀnster för att utveckla nya produkter.De har idag en egen hemsida som behandlar nyheter inom organisationen och intressanta artiklar för producenter i omrÄdet.VÄr uppgift Àr att skapa en digital plattform för HÀlsingelivs, att anvÀnda i sin utbildning, som erbjuder sÄvÀl kontakt mellan producenterna. Samt möjlighet till att hitta och ta in digitalt lagrade media i form av filmer och text.Rapporten gÄr igenom tankeprocessen, planeringen och utförandet samt teoretiska och praktiska lösningar att arbeta i HTML, PHP programmering, SQL, CSS samt JavaScript för att skapa en digital mötesplats som innehÄller forum, anvÀndarfunktioner, uppladdning av media, profildesign, sökfunktioner mm. Den ger Àven en överblick i att jobba med Google API för sökfunktion samt phpbb3-anpassning av en redan fungerande login/registreringsfunktion pÄ den egna sidan. Rapporten gÄr Àven igenom teoretiska problem gÀllande anpassningen till öppen kÀllkod och implementering av externa system..
Viltolyckor : Hur man förebygger viltolyckor
Denna studie riktar in sig pĂ„ att finna vĂ€gar pĂ„ hur samhĂ€llet kan pĂ„verka bilister, vĂ€gar och viltstammar pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att risken för att allvarligt skadas eller dödas vid en kollision med en Ă€lg minskar. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka utbredningen av viltolyckor i Ărnsköldsviks kommun samt att finna vĂ€gar pĂ„ hur det lokala samhĂ€llet kan förebygga dessa olyckor. De kĂ€llor jag framför allt anvĂ€nt mig av Ă€r hĂ€ndelserapporter och minnesanteckningar insamlade ifrĂ„n Ărnsköldsviks kommun. Jag har dessutom anvĂ€nt mig utav statistik ifrĂ„n NaturvĂ„rdsverket samt vĂ€gverket. För att analysera kĂ€llmaterialet har jag anvĂ€nt mig av en kvantitativ metod för att pĂ„visa tendenser i polisrapporteringen.
Företagsklimatet i Uddevalla centrum : en studie i lokala förutsÀttningar för företagande
Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.
Undersökning av transformationsmetoder inom AmmenÀs omrÄdet, Uddevalla kommun
Inom AmmenÀs omrÄdet i Uddevalla kommun förekommer det spÀnningar/skillnader mellan fastigheternas grÀnspunkter som ligger i kommunens databas, och de grÀnspunktskoordinater som man fÄr nÀr man mÀter med GNSS-utrustning, (detta trots det att bÄda systemen Àr i RT90 7.5 gon V).Databasens koordinater har tidigare transformerats frÄn Uddevallas lokala system U38, till RT90 7.5 gon V, och i GNSS-utrustningen anvÀnds ocksÄ RT90 7.5 gon V.För att fÄ ett homogent och överensstÀmmande koordinatsystem mÄste dagens stomnÀt och grÀnspunkter transformeras om till det system som GNSS-utrustningen anvÀnder (RT90 7.5 gon V).Jag har provat ett antal olika transformationssamband för att komma fram till vilken metod som ger bÀst resultat.NÀr det Àr sÄ stora spÀnningar som i detta fall Àr den bÀsta metoden för att fÄ ett bra resultat, att mÀta flera mindre omrÄden och transformera dem var för sig.NÀr man har fÄtt fram en acceptabel noggrannhet pÄ grÀnspunkterna, kan man utföra kommunala mÀtningsuppdrag med koordinater som kommer frÄn GNSS-utrustningen, vilket var syftet med examensarbetet..
RÀttvis bedömning av fria arbetsmoment
Sammanfattning (Abstract)
Vi vill kunna göra en rÀttvis bedömning av de fria arbetsmomenten. DÀrför vill vi undersöka om det finns skillnader mellan lÀrare och elevers syn pÄ vad som bedöms och vad som anses rÀttvist. Fria arbetsmoment sÄ som PBL, casemetodik, projektarbete, temaarbete och rollspel handlar om att elever sjÀlv konstruerar sin kunskap var och en efter sina förutsÀttningar. Som hjÀlpmedel vid bedömningen har lÀrarna i allmÀnhet nationella och lokala styrdokument. En rÀttvis bedömning av elevens kompetenser sker med bÄde summativa och formativa bedömningsformer.
Ărnsköldsviks Krogutbildning : effekter och framtid
Att alkohol och vĂ„ld har ett samband Ă€r sedan lĂ€nge kĂ€nt och anvĂ€ndningen av narkotika förstĂ€rker ofta vĂ„ldsbenĂ€genheten. Ărnsköldsviks kommun utarbetade 2003, genom samarbete med polis och krögare, ett förebyggande program mot alkohol- och droger i krogmiljön: Krogutbildningen. I rapporten valde vi att undersöka vilka resultat Krogutbildningen givit, bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller statistik över det krogrelaterade vĂ„ldet, effekter som aktörer i utbildningen uppmĂ€rksammat samt utbildningens framtid. Resultatet fick vi fram genom att intervjua representanter frĂ„n kommunen, polisen och krögarna i Ărnsköldsvik. Vi har Ă€ven anvĂ€nt brottsstatistik frĂ„n BRĂ
samt den lokala polisen.
Upp och ner, ner och upp: en studie av den förÀndrade förvaltningen runt allmÀnningsresursen krÀftfisket i RÄneÀlv
KrÀftskivan har en alldeles sÀrskild plats i den svenska folksjÀlen, trots att den egentligen Àr en relativt modern tradition. 1878 införde staten regleringar i form av sÄ kallad fredningstid, för att begrÀnsa fisket. I och med fredningstiden, dÄ krÀftan endast fick fÄngas under vissa tillÄtna perioder, kom förtÀrandet av krÀftan att omges av de traditioner och festligheter som lever kvar Àn idag. Det skulle firas nÀr krÀftan blev lovlig och trots att staten sedan 1994 upplöst regleringen och fredningstiden fortsÀtter vi att fira krÀftpremiÀren i augusti. VÄra inhemska bestÄnd av flod- och signalkrÀftor utgör sÄ kallade allmÀnningsresurser och dessa finns i skiftande former i alla samhÀllen vÀrlden över.
Artificiella vÀxtbaserade ekosystem i dataspel för lÀrande : Realism & effektivitet
Procedurell generering innebÀr att innehÄll genereras automatiskt istÀllet för att skapas för hand. En form av procedurell generering Àr att inte bara generera innehÄll en gÄng, utan Àven fortsÀtta uppdatera innehÄllet allteftersom tiden gÄr. Ett intressant anvÀndningsomrÄde för detta Àr artificiella ekosystem, dÀr vÀxtligheten hela tiden uppdateras dynamiskt baserat pÄ förhÄllandena i vÀrlden. Detta kan skapa mer variation och dynamik i dataspelsvÀrldar men kan ocksÄ anvÀndas för att skapa spel med fokus pÄ ekosystemet, exempelvis med ett pedagogiskt syfte. MÄlet med detta arbete Àr dÀrför att utveckla en modell för simulering av artificiella ekosystem i dataspel, dÀr systemet uppdateras dynamiskt.
Boendesegregation i LuleÄ kommun
Boendesegregation Àr ett tillstÄnd pÄ bostadsmarknaden som innebÀr att grupper av hushÄll med olika egenskaper bor geografiskt Ätskilda frÄn varandra, vanligen i olika bostadsomrÄden med olika fysisk och social status. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om boendesegregation finns i LuleÄ samt ta reda pÄ vad boendesegregation kan fÄ för konsekvenser i en medelstor stad som LuleÄ. Studien har avgrÀnsats till att omfatta de 17 bostadsomrÄden som kopplas till tÀtorten i LuleÄ kommun. Den empiriska analysen har delats upp i tvÄ dimensioner: indikatorer pÄ boendesegregation har eftersökts, demografiskt, socioekonomiskt och etniskt. Vidare handlar den andra dimensionen om de diskurser som framkommit vid intervjuerna, det vill sÀga de begrepp och termer varigenom de olika bostadsomrÄdena och dess befolkningar har beskrivits.