Sök:

Sökresultat:

1759 Uppsatser om Lokala miljömćl - Sida 64 av 118

Geodatasamverkan : Geospatial infrastruktur i Sverige

SammanfattningFör att följa de direktiv angÄende tillgÀngliggörande av geodata som ges av Europeiska unionen (EU), har Sverige infört en samverkansmodell som heter Geodatasamverkan. Denna modell reglerar hur myndigheter och kommuner ska distribuera och anvÀnda geodata. Syftet bakom Geodatasamverkan Àr att öka tillgÀngligheten och uppmuntra anvÀndningen av geodata.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka varför de flesta svenska kommuner valt att inte vara en del av Geodatasamverkan samt presentera omrÄden inom Geodatasamverkan som kan förbÀttras. Studien har genomförts med hjÀlp av enkÀter som skickats till Sveriges alla kommuner och Àven med hjÀlp av intervjuer med ett antal utvalda kommuner. FrÄgorna har berört kommunernas förvÀntningar respektive erfarenheter av Geodatasamverkan.Studien ledde oss till slutsatserna att deltagandet i Geodatasamverkan Àr lÀgre bland de mindre kommunerna och att dessa menar att avgiften Àr oproportionerligt hög för nÀmnda grupp.

Sjuksköterskans upplevelse av nÀrstÄendes nÀrvaro vid hjÀrt-lungrÀddning pÄ akutmottagningar

Bakgrund: Hos sjuksköterskor pÄ akutmottagning rÄder delade meningar om nÀrstÄendes nÀrvaro vid hjÀrt-lungrÀddning. Detta kan bero pÄ om sjuksköterskan har positiva eller negativa upplevelser av situationen. Sedan flera Är finns internationella riktlinjer skrivna som föresprÄkar nÀrstÄendes nÀrvaro, dessa anvÀnds generellt inte i nÄgon större utstrÀckning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av nÀrstÄendes nÀrvaro vid hjÀrt-lungrÀddning pÄ akutmottagning. Metod: En litteraturstudie har genomförts med 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.

LÀrande för hÄllbarhet : En aktionsstudie kring arbetet med en hÄllbar stad

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lÀrde sig om hÄllbar utveckling genom att arbeta med projektet "HÄllbar stad". Jag anvÀnde mig av sociokulturell teori dÄ jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssÀtten var. Genom sjÀlvreflektion och samtal med min lokala lÀrarutbildare, LLU, kunde jag Àven analysera min egen insats och skapa en förstÄelse som kan hjÀlpa mig som lÀrare. Metoden jag anvÀnde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfÀllen som genomfördes i en gymnasieklass i Àmnet geografi.

Vad hÀnde sedan? : utvecklingen för det lokala nÀringslivet i SÀvsjö kommun efter framgÄngsÄret 2005

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ vad som hÀnt efter framgÄngsÄret 2005 nÀr SÀvsjö kommun blev vald till Ärets företagsvÀnligaste kommun av Veckans AffÀrer. Min utgÄngspunkt har varit en rapport jag skrev vÄren 2008, dÀr syftet var att titta pÄ orsakerna till kommunens framgÄng samt hur detta hade pÄverkat Arbetsförmedlingen lokalt. Svaren i det tidigare utförda arbete har legat till grund för frÄgestÀllningarna i detta arbete dÀr kvalitativa intervjuer genomförts med företrÀdaren för SÀvsjö NÀringslivs AB, kommunstyrelsens ordförande, en person pÄ Arbetsförmedlingen, verksamhetsledaren för Science Park systemet samt med tvÄ företagare. Resultatet i studien pekar pÄ att samtliga frÄgestÀllningar som arbetats med varit viktiga i bevarandet och utvecklingen av ett gott företagsklimat inom SÀvsjö kommun, men samtidigt finns tre ingredienser som varit avgörande. TvÄ av orsakerna framkom redan i det tidigare utförda rapportarbetet, nÀmligen samverkan som lett fram till mÄlmedvetet arbete.

Din skitparasit, kom inte hit!: FörbÀttrad samhÀllsinformation om parasiten cryptosporidium för mellanstadieelever

I Sverige kan det ske ovĂ€ntade krissituationer. Hösten 2010 drabbades flera tusen invĂ„nare i Östersunds kommun av att det lokala dricksvattnet förorenats av parasiten cryptosporidium. Östersunds kommun hade ingen tidigare erfarenhet av en sĂ„dan omfattande hĂ€ndelse. NĂ„gra mĂ„nader senare skedde ett liknande fall i SkellefteĂ„. Vid en sĂ„dan krissituation Ă€r informationen till invĂ„narna en avgörande faktor för antalet smittade.

Blickar tillbaka för att kunna blicka framÄt - En studie om energisystem i Malmö och Edo

Studien undersöker energisystem i förindustriella Malmö (1700-1845) samt Edo (förindustriella Tokyo 1603-1867). Syftet Àr att undersöka faktorer som gjorde att tvÄ förindustriella stÀder under en lÀngre tid fungerade utan att stora mÀngder resurser och energi tillfördes utifrÄn, förstÄ vad som förÀndrade detta samt analysera vad dagens stadsplanerare kan lÀra av dessa exempel. Undersökningen har gjorts i form av en kvalitativ studie. Studien bortser sÄledes ifrÄn kvantifiering av energidata. Systemperspektiv Àr en viktig aspekt av studien. TextgenomgÄng och analys har varit vÄr huvudmetod för datainsamling.

Restaurangers profilering : Restaurangers anvÀndning av lokalt producerade rÄvaror och/eller lokala producenter

Det finns idag i Sverige mÄnga lantbruk och bönder som producerar livsmedel och grödor i olika stora skalor. Intresset för lokalt producerade rÄvaror Àr nÄgot som ökat i samhÀllet och Àr ofta förekommande i media. MÀnniskor i restaurangbranschen har under mÄnga Är anvÀnt sig av lokalt producerade rÄvaror, men i och med det ökade intresset frÄn konsumenter sÄ har möjligheterna till anvÀndandet ökat.Syftet med denna uppsats Àr att se hur restauranger anvÀnder sig av lokalt producerade rÄvaror som en del i sin marknadsföring. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilket sÀtt kundens val av restaurang pÄverkas av restaurangers anvÀndande av lokalt producerade rÄvaror.Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer samt en kvantitativ enkÀt med kvalitativa metodinslag. Vi har genomfört tre intervjuer med verksamma inom restaurangbranschen samt distribuerat en enkÀt via ett socialt media riktad till restaurangkunder vilken var tÀnkt som ett komplement att stÀlla mot resultaten av intervjuerna.Resultatet av de undersökningar vi genomfört visar att definitionen av vad som anses vara lokalt producerat skiljer sig vÀldigt mycket frÄn olika individer.

Pendling, ett uttryck för det senmoderna samhÀllet. : En studie om hur pendling pÄverkar det sociala livets förutsÀttningar.

Den moderna livsstilen i det senmoderna samhÀllet pÄverkar i stor grad hur vi lever vÄra liv. Tidigare hade vi vÄrt hem och arbete i samma ort. Det var dÀr vi hade vÄra vÀnner och det var dÀr, i det lokala rummet, vi skapade vÄra identiteter. Pendling Àr ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och Àr nÄgot som alla förvÀntas vara.

Idéburet Offentligt Partnerskap

BÄde den nationella och den lokala överenskommelsen i Göteborgs stad har som mÄl att stÀrka de idéburna organisationernas oberoende roll som opinionsbildare och röstbÀrare samt att öka mÄngfalden av utförare och leverantörer inom offentliga tjÀnster. I samband med detta har Forum sett upphandling och föreningsbidrag som otillrÀckliga samverkansmodeller mellan ideell och offentlig sektor. De skapade en ny samverkansform, Idéburet offentligt partnerskap (IOP), dÀr sektorerna tillsammans ska definiera samhÀllsutmaningar, forma insatser, nÄ gemensamma mÄl och sluta avtal. Göteborgs första IOP-avtal ingicks mellan Social resursförvaltning, Göteborgs Stadsmission, FrÀlsningsarmén och BrÀcke Diakoni i syfte att nÄ gemensamma mÄl i form av dagcentral och nattplats för ekonomiskt utsatta EU-medborgare, vintern 2013. Uppsatsens syfte Àr att undersöka organisationernas syn pÄ samverkan genom detta IOP-avtal och ta reda pÄ i vilken omfattning de bedömer att idéburna organisationers pÄverkansgrad och delaktighet inom samhÀllsutveckling har stÀrks genom IOP samt vad konsekvenserna har varit.

TextilslöjdlÀrarnas uppfattade lÀroplan i förhÄllande till den formella lÀroplanen : En innehÄllsanalytisk studie med sÀrskild hÀnsyn till Àmnena stickning och virkning

Detta examensarbete undersöker i vad mÄn den uppfattade lÀroplanen i textilslöjd, uttryckt i form av lokala pedagogiska planeringar (LPP:n) för Ärskurserna 4-6 inom slöjdomrÄdena stickning och virkning, skiljer sig Ät mellan olika textilslöjdslÀrare. Detta görs genom att undersöka i vad mÄn LPP:na anknyter till den formella lÀroplanen sÄsom den uttrycks i kursplanens övergripande syfte (formulerat som lÄngsiktiga mÄl) och centrala innehÄll (formulerat som kunskapsomrÄden). FrÄgestÀllningarna gÀller hur ofta LPP:na anknyter till dessa, vilka av dessa det Àr vanligast att LPP:na anknyter till, hur mÄnga av dessa som LPP:na brukar anknyta till, samt om det finns nÄgon skillnad avseende dessa frÄgestÀllningar mellan de LPP:n som handlar om stickning, de som handlar om virkning respektive de som handlar om bÄde stickning och virkning. FrÄgestÀllningarna undersöks med hjÀlp av den kvantitativa metoden innehÄllsanalys. Datamaterialet utgörs av LPP:n frÄn Skolbanken som behandlar garnteknikerna stickning och/eller virkning.

Globala varumÀrken - en studie av Red Bulls varumÀrke och marknadsföringsstrategier

Uppsatsens syfte har varit att analysera hur och varför Red Bulls lyckats med sitt globala varumÀrke. Vi har utgÄtt frÄn ett brand management perspektiv ? varumÀrket ses med andra ord ur varumÀrkesinnehavarens perspektiv. Vi har dessutom anvÀnt oss av global marketing management teori för att belysa Red Bulls marknadsföring mer i sin helhet. Det empiriska materialet bestÄr av dels intervjuer med svenska Red Bulls informationschef och dels av artiklar som varit publicerade i frÀmst olika amerikanska marketingtidskrifter.

Ungdomars dialekt i Mora : DialektutjÀmning och regionalisering pÄ 2010-talet

Den traditionella dialekten i Mora anvÀnds idag i allt mindre utstrÀckning, framförallt hos unga. PÄ vilket sÀtt talar dÄ ungdomar i Mora idag? Den hÀr uppsatsen undersöker dialekten hos Ätta Moraungdomar. Jag analyserar vilka sprÄkliga drag som lever kvar och vilka som Àr nya i dialekten. Vidare undersöker jag hur de utomsprÄkliga variablerna kön, geografi och socialt nÀtverk pÄverkar informanternas dialektanvÀndning. Jag tittar ocksÄ pÄ hur informanterna sjÀlva ser pÄ dialekten.Undersökningen visar att dialekten har genomgÄtt en stor förÀndring.

Dagstidningar och damidrott : En kvantitativ innehÄllsanalys av genusrepresentationen pÄ sportsidorna i Sveriges största lokala- och regionala dagstidningar

According to earlier studies, men dominates the sports pages in Swedish newspapers. The gender balance is far from equal and the purpose of this thesis is therefore to look into how Swedish local and regional newspapers covered gender in their sports pages during the year of 2013. The study also examines the news values of men?s and women?s sports, whether there are any differences compared to previous studies and whether there are any differences across the country. The study uses a quantitative content analysis and the result is based on editorial material from six randomly selected newspapers in 18 randomly selected days.

NOVA : Polisens satsning mot den organiserade brottsligheten i Stockholms lÀn

Organiserad brottslighet har lÀnge varit prioriterad av polisen men först pÄ senare Är har speciella strategier mot brottsligheten framtagits. 2003 startade Stockholms lÀnspolismÀstare Carin Götblad projekt Nova, en satsning mot organiserad brottslighet. Rapportens syfte har varit att granska projektets resultat samt undersöka satsningens betydelse för minskningen av den organiserade brottsligheten. Nova-projektet har analyserats utifrÄn rutinaktivitetsteorin som betonar samspelet mellan tre komponenter, motiverad gÀrningsman, ett lÀmpligt objekt och avsaknad av kapabel vÀktare. För en enhetlig definition av organiserad brottslighet anvÀnder EU kriterier som ska uppfyllas för att grupperingar skall anses bedriva denna brottslighet.

VÄga vittna, eller tyck Ätminstone det Àr viktigt att vittna : Hur viktigt Àr det egentligen att vittna och vÄgar ungdomar göra det?

VĂ„ga vittna projektet startade hösten 2005 av det lokala brottförebyggande rĂ„det (BRÅ) iEskilstuna i samarbete med polisen. Anledningen till att starta upp ett sĂ„dant projekt var föratt bĂ„de polisen och ungdomar reagerade pĂ„ att ungdomar kĂ€nde sig hotade och trakasseradedĂ„ de skulle vittna mot nĂ„gon annan.Viktigt att vittna ville med sitt projekt belysa problematiken och Ă€ven informera ungdomarvad de kan göra nĂ€r de blivit utsatta för brott, upplysa de om hur de kan arbetabrottsförebyggande samt vad de kan göra för att förhindra att de blir utsatta för brott.Syftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur arbetet med vittnesskydd och vittnesstöd kan fĂ„ungdomar att vittna. Vi har valt att genomföra ett flertal intervjuer med civila utredare ochpoliser i bĂ„de Eskilstuna och Stockholm samt leta fakta genom litteraturinsamling ochinlĂ€sning av artiklar.VĂ„ga vittna och Viktigt att vittna Ă€r tvĂ„ projekt som gett vĂ€ldigt goda resultat, genomprojekten anser de ansvariga att de har nĂ„tt ut till ungdomarna och gett de unga en ökadkunskap. Det har visat sig att ungdomarna efter projektets genomförande sjĂ€lvmant tagitkontakt med polis och andra forum för att diskutera och stĂ€lla frĂ„gor.Vi anser att bĂ„de VĂ„ga Vittna samt Viktigt att vittna Ă€r tvĂ„ projekt som Ă€r mycket relevantaför att fĂ„ unga att ta steget att vĂ„ga vittna. Det Ă€r viktigt att vuxna upplyser de unga vad somhĂ€nder före, under och efter en rĂ€ttegĂ„ng.

<- FöregÄende sida 64 NÀsta sida ->