Sök:

Sökresultat:

1759 Uppsatser om Lokala miljömćl - Sida 15 av 118

Skyddsutrustning under operation : Den sterilklÀdda personalens preoperativa val av och motivering till val av skyddsutrustning

Bakgrund: Vid operativa ingrepp finns en risk för överföring av smitta mellan personal och patienter. Lokala riktlinjer ska reglera anvĂ€ndningen av personlig skyddsutrustning. Huvudskydd anvĂ€nds för att hindra hĂ„r och partiklar att falla ner pĂ„ sterilt omrĂ„de. Ögonskydd skyddar personalens ögonslemhinna mot stĂ€nk av kroppsvĂ€tskor och anvĂ€ndandet av dubbla handskar minskar risk för blodsmitta vid stick- och skĂ€rskador.Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka preoperativa val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar hos operatörer och operationssjuksköterskor. Metod: I en empirisk, deskriptiv studie med tvĂ€rsnittsdesign undersöktes val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar. Operationssjuksköterskor och operatörer observerades och tillfrĂ„gades med stöd av ett strukturerat frĂ„geformulĂ€r.Resultat: PĂ„ tvĂ„ operationsavdelningar i Stockholms lĂ€n utfördes 240 observationer.

Hageby, en idyll eller ett ghetto? : En granskning av medias roll i stigmatiserandet av förorter pÄ lokal nivÄ.

I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pÄgÄtt en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hÀvdat att Hageby Àr pÄ vÀg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det pÄ hÀndelsen dÄ franska ungdomar frÄn förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrÀdare för Hageby sÄ som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet.

Delvis deltagande: Hur volontÀrer lÀr sig förstÄ kulturer genom att leva i lÀnder i Syd

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa hur volontÀrer lÀr sig förstÄ kulturer genom att leva i lÀnder i Syd. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetat volontÀrt i Syd, med fokus pÄ följande frÄgor:- PÄ vilket sÀtt förÀndrade volontÀrerna sin förstÄelse av kulturer?- Hur kan dessa förÀndringar förklaras genom volontÀrernas lÀrande under vistelsen i Syd?VolontÀrernas berÀttelser analyserades utifrÄn teori om lÀrande i praktikgemenskaper kombinerad med postkolonial teoribildning. Resultatet visar att volontÀrerna tyckte resan gett dem en större förstÄelse för kulturer, men att det Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart vad "förstÄelse för kulturer" egentligen betyder. VolontÀrerna bÄde ökade sin identifikation med och stereotypisering av personer frÄn andra kulturer, men de gjorde detta pÄ sinsemellan olika sÀtt.

Dags att abdikera Ers Dagstidning? En kvalitativ fallstudie av attityden kring ungdomssidorna i Norrköpings Tidningar med syfte att undersöka vilken roll den lokala dagstidningen kan ha i ungdomars vardagsliv.

Titel: Dags att abdikera Ers Dagstidning?Författare: Maria GÄnheim och Jasmine YdestrandHandledare: Ingela WadbringKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs.Institutionen för journalistik och masskommunikation(JMG) Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2007Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att analysera vilken betydelse den lokala dagstidningen kan ha i ungdomars vardagsliv och identitetsskapande.Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie vars material utgörs av fokusgruppsintervjuer.Huvudresultat: Ungdomarna delar en överlag positiv bild till dagstidningen, men dessa Äsikter ses som normativa dÄ ungdomarna i större utstrÀckning vÀljer andra medier för att fÄ nyheter och information. Tidningen anvÀnds frÀmst till att lÀsa om lokala nyheter, och Àr dÀrför viktig för ungdomarna nÀr de vill hÄlla sig uppdaterade om sin nÀrmsta omgivning. Dock ses globala nyheter som viktigare pga. deras storlek, och eftersom att ungdomarna hellre tar del av andra medier för att fÄ internationella nyheter spelar andra medier en större roll i deras vardagsliv.

Vinster i vardagen : lokal utveckling i bolagsform

Medias rapporter om nedskÀrningar i vÀlfÀrd och service, inte minst pÄ Sveriges landsbygd, kommer allt tÀtare. Allt fler bygder vÀljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med sÀrskild vinstutdelningsbegrÀnsning (svb). I denna kandidatuppsats inom Àmnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstÄs i förhÄllande till det senmoderna samhÀllet. FrÄgan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmlÀndska Stavsjö dÀr engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell trÀff för sÄ kallade svb-bolag.

För vÄr skull rösta nej! : om lundensisk alkoholkultur vid förbudsomröstningen 1922

Den hÀr uppsatsen har sin utgÄngspunkt i staden Lund vid tiden för Sveriges nationella omröstning om totalt rusdrycksförbud 1922. Syftet Àr att belysa den lokala alkoholsyn och de lokala alkoholkulturer som möjliggjort stadens specifika valresultat; ett valresultat som visade det nÀst lÀgsta förbudsintresset i hela landet.Uppsatsen försöker beskriva hur stadens olika aktörer och samhÀllsskikt - sÄsom arbetare, akademiker, borgerlighet och nykterhetsrörelse - förhÄllit sig till alkohol och till förbudet. Med hjÀlp av bl.a. arkivmaterial och tidningsartiklar ges smÄ glimtar in i lundabornas alkoholrelaterade umgÀngesliv, och hur detta satte sina spÄr i valpropagandan.Uppsatsen visar hur alkohol anvÀnts för att organisera tillvaron, och inte minst dess avgörande betydelse som kÀlla till gemenskap och samvaro. En problematik som blir aktuell i arbetet Àr svÄrigheten att dra slutsatser utifrÄn kÀllor som inte ger tillfredsstÀllande information..

Friluftsliv=utevistelser? : En studie om friluftslivet i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ fem svenska grundskolor

Under hösten Är 2011 ska nya styrdokument implementeras i samtliga grundskolors verksamhet. Den kommande kursplanen för Àmnet idrott och hÀlsa Àr strukturerad efter tre centrala innehÄll, varav friluftsliv utgör ett av dessa tre. Syftet med denna studie Àr att synliggöra lÀrare i idrott och hÀlsas förhÄllningssÀtt till begreppet friluftsliv och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för undervisningen i grundskolans Ärskurs 6-9 inom Àmnet idrott och hÀlsa. Studien bygger pÄ en textanalys av lokala kursplaner och intervjuer genomförda med lÀrare i idrott och hÀlsa verksamma pÄ grundskolor inom MÀlardalsregionen. Resultatet visar att lÀrarna anser att friluftsliv inte Àr nÄgot exklusivt som behöver bedrivas sÀrskilt lÄngt bort frÄn skolan.

HÀr har jag levt, hÀr vill jag bo? : En kvalitativ studie om de Àldre smÄhusÀgarnas framtida boendeplaner i Ingelstad

Den hÀr studien behandlar hur de Àldre smÄhusÀgarna i Ingelstad ser pÄ sitt framtida boende. En ökande andel Àldre i samhÀllet som vill bo kvar i sina villor, medför en trögrörligbostadsmarknad som har svÄrt att tillgodose den yngre generationens efterfrÄgan pÄ bostÀder. Syftet med studien var att undersöka hur smÄhusÀgare i Äldern 55-70 Är i Ingelstad skulle viljabo i framtiden. Vidare var syftet att se om och hur i sÄ fall kommunen kan bidra till att skapa rörlighet pÄ den lokala bostadsmarknaden. Metoden som anvÀnts Àr en semistrukturerad intervjumetod.

Processorientering i en global kundorienterad koncern : En studie av Sandvik Coromants verksamhetsstyrning

För det multinationella företaget Àr det rimligtvis en stor utmaning att kunna ta hÀnsyn till sÄvÀl den lokala som den globala dimensionen. Förevarande uppsats syftar till att kartlÀgga hur organisk processorientering fungerar som styrform i en global kundorienterad koncern. Med utgÄngspunkt i vald teori formuleras en tes med innebörden att denna styrform förvÀntas vara lÀmplig för en global verksamhet dÀr stora krav pÄ kundfokus, flexibilitet och anpassningsbarhet stÀlls. Samtidigt förvÀntas den försvÄra integrationen av koncernens dotterbolag.Studien genomfördes genom att undersöka hur skÀrverktygstillverkaren Sandvik Coromant organiserar sin globala verksamhet med dotterbolag i 130 lÀnder. Intervjuer har genomförts med beslutsfattare vid huvudkontoret, pÄ tre dotterbolag samt med en globalt kundansvarig.

Vad sÀtter lÀrarna bertyg pÄ? : En undersökning kring bedömning i musikÀmnet i Ärskurs nio

?Vad sÀtter lÀrarna betyg pÄ? Àr en studie om bedömning inom Àmnet musik i Ärskurs nio.För att fÄ reda pÄ vad lÀrarna bedömer har vi valt att anvÀnda oss utav en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer dÀr vi stÀller lÀrarnas svar mot forskning och lÀroplaner. De lokala kursplanerna kortas och bryts ner av skolorna för att eleverna ska kunna fÄ ut mesta möjliga utifrÄn skolans resurser. Vi har tittat pÄ vad som krÀvs för att fÄ GodkÀnt i musikÀmnet, och om bedömningen skiljer sig mellan olika skolor, samt om det finns nÄgra hinder för att ge en rÀttvis bedömning.Vi kom fram till att de lokala kursplanerna ser olika ut mellan skolorna och dÀrmed Àven det underlag lÀrarna tittar pÄ vid en bedömning. Under vÄr undersökning fann vi diverse hinder för att ge en enhetlig undervisning.

Segmentering av lokala nÀtverk - För mikro- och smÄorganisationer

Syftet med den hĂ€r rapporten Ă€r att beskriva ett antal olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt man kan anvĂ€nda sig av dĂ„ man har behov av att dela in ett lokalt nĂ€tverk i olika segment och med det Ă€ven kunna reglera trafikflödet mellan segmenten. De lösningar som presenteras i arbetet Ă€r inriktade mot mikro- och smĂ„företag.Anledningen till att vi har valt att arbeta med det hĂ€r omrĂ„det Ă€r att vi anser att det Ă€r viktigt för organisationer att har en strukturerad och segmenterad design pĂ„ sitt interna datornĂ€tverk.Vi har arbetat genom att i förvĂ€g samla in information om olika tekniker som kan tĂ€nkas lösa vĂ„rt problem, och dĂ€refter testat olika scenarion med dessa tekniker. Data har samlats in efter varje genomfört scenario och sammanstĂ€llts i statistisk form för att kunna avgöra vilken metod som var att föredra.Vi har testat lösningar dĂ€r man segmenterar nĂ€tverket i en lager 2-switch medan man möjliggör och förhindrar trafikflöde mellan segmenten i en router. Även lösningar dĂ€r man anvĂ€nder en lager 3-switch har testats. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan routningen ske direkt i switchen och det blir betydligt mindre belastning i routern.

Exteriör, interiör och psykosocial miljö : utifrÄn den lilla leksakshandlarens perspektiv

Det har blivit viktigare att kunna hÀvda sig pÄ marknaden gentemot de nu mÄnga stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tÀnker beröra de Àmnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera pÄ marknaden om de har och anvÀnder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och sÀljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det Àr en lokal handlare med smÄ resurser. DÀrför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren anvÀnder sig av dessa miljöer.

Kustens bebyggelse : landskapets identiet

FörÀndringar pÄgÄr stÀndigt i samhÀllet och Àr beroende av mÄnga olika processer. SÄ Àr Àven fallet lÀngs kusten, vilket avspeglar sig bl a i bebyggelsen och nyttjandet av landskapet. Under början av 1900-talet blev kusten ett alltmer attraktivt rekreationsomrÄde och stora omrÄden togs i ansprÄk för fritidsbebyggelse. Idag Àr bilden en annan och kustzonen har blivit allt mer attraktiv som permanentbostadsort. Detta stÀller nya krav pÄ bÄde miljön och bebyggelsen i kustlandskapet.

Skolans vÀrdegrund : -en studie om lÀrares förutsÀttningar att förankra vÀrdegrunden i praktiken

Den hÀr c-uppsatsen tar upp Àmnet vÀrdegrund i skolan vilket utgör det inledande kapitlet iskolans lÀroplan, Lpo 94. Vi genomför en studie om lÀrares förutsÀttningar att förankravÀrdegrunden i praktiken. Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar för lÀrarensom finns formulerade och konkretiserade i skolors lokala arbetsplaner, att bland annat genomsamtal och dialog, kunna förankra vÀrdegrunden i den dagliga verksamheten. VÄrforskningsfrÄga Àr; hur formulerar och konkretiserar skolor i de lokala arbetsplanerna sin vÀgtill att förankra vÀrdegrunden i den dagliga verksamheten. I bakgrunden redogör vi för vadskolans styrdokument uttrycker samt aktuell forskning i Àmnet.

Kommunala skulder : Har fragmentering i den styrande församlingen nÄgon effekt pÄ de kommunala skuldnivÄerna?

Denna uppsats syftar till att testa The Weak Government Hypothesis. Hypotesen Àr att en fragmenterad regering ackumulerar större skulder Àn ickefragmenterade regeringar och att graden av fragmentering pÄverkar storleken pÄ skulden. Hypotesen testas med paneldata över 283 svenska kommuner under perioden 1996-2004. Resultaten frÄn den empiriska studien ger inte nÄgot enhÀlligt stöd Ät hypotesen. Studien finner dock visst stöd för att en lokal koalitionsregering bestÄende av flera jÀmnstora partier tenderar att ha en positiv effekt pÄ de lÄngfristiga skuldnivÄerna under valÄr.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->