Sökresultat:
1759 Uppsatser om Lokala miljömćl - Sida 13 av 118
Hur stor plats tar lokalbefolkningen?: En undersökning i utbredningen av lokalnyheter i Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter
Göteborgs Posten har sitt sÀte i Göteborg och nÄr cirka 630 000 lÀsare via sin hemsida, GP TV, GP i mobilen men frÀmst via papperstidningen. Det gör Göteborgs Posten till VÀstsveriges största morgontidning. Hur vÀrderar en sÄdan tidning det lokala jÀmfört meddet nationella materialet? Hur stort utrymme pÄ tidningssidorna fÄr respektive ?nyhetsgrupp??Genom att jÀmföra Göteborgs Posten med en liknande tidning kan vi dra slutsatser om hur lokalt förankrad materialet i Göteborgs Posten Àr. Vi valde att anvÀnda Dagens Nyheter som jÀmförelsetidning, dÄ den Àr ungefÀr lika stor som Göteborgs Posten, ocksÄ har en liberal hÄllning och har sitt sÀte i en storstad (Stockholm).Genom att konstruera ett kodschema med olika variabler och i det kodschemat infogavÀrden frÄn 1205 artiklar frÄn tolv tidningar, sex nummer av Göteborgs Posten och sexnummer av Dagens Nyheter, kunde vi jÀmföra siffrorna och utifrÄn det fÄ fram förlitligstatistik.
"Du taLar sÄ illavÄLet vart À' du vÄrpen?" : En didaktisk idé om kontrastiv undervisning
 Uppsatsen utreder hur sprÄk och dialekt, relaterar till identitet och i vilken riktning sprÄkförÀndringar i en lokal dialekt, TorsömÄlet, har skett mellan 1950 och 2000. Vidare diskuteras Àven hur sprÄkundervisning kan stödja sprÄk- och identitetsutveckling. Resultaten visar att sprÄket Àr nÀra förbundet med identiteten genom socialisationsprocessen och att de dÀrför inte kan separeras. I dialektundersökningen visar resultaten att den lokala dialekten har genomgÄtt förÀndringar i alla undersökta variablerna sÄsom, förÀndring relaterat till tid, sprÄk och kön, samt sprÄk och Älder. Som ett resultat av dessa slutsatser föreslÄs sprÄkundervisning belysa alla sprÄkets varieteter för att undervisningen ska stödja utvecklingen av bÄde sprÄklig kompetens och identitet, sÄ kallad kontrastiv undervisning.
Dannemora gruva : en verksamhet med lÄng historia och stor betydelse för det lokala samhÀllet
Den svenska jÀrnindustrin har en mÄnga hundraÄrig lÄng tradition och jÀrn har under stora dela av tiden varit en av landets frÀmsta exportvaror. JÀrnindustrin har dÀrför spelat en viktig roll för sÄvÀl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den Àldsta jÀrnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, nÀrmare bestÀmt i orten Dannemora. DÀr har jÀrnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har Àven, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgÄngsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har Àven varit kÀnt och eftertraktat pÄ bÄde den nationella och internationella marknaden och det Àr tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den hÀr uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestÄende av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara pÄ hur en verksamhet som Dannemora gruva med lÄng historia har betydelse för det lokala samhÀllet.
Grön skattevÀxling - ett styrmedel att förnya eller att förkasta?
I tidigare studier framkommer det att intresset för lokal mat har ökat i Sverige och att restauranger har en viktig roll i att förmdela lokala mattraditioner. Syftet med denna studien Àr att undersöka samarbetet mellan lokala livsmedelsproducenter och krögare. Metoden för studien Àr forskningsintervjuer som har gjorts med krögare och livsmedelsproducenter runtomkring Göteborg. Studien har en kvalitativ ansats och strÀvar efter kunskap om förutsÀttningarna för ett sÄdant samarbete. Informanterna har bland annat tillfrÄgats om hur samarbetet mellan livsmedelsproducenter och krögare ser ut.
Det dubbla uppdraget : En fallstudie om chefsstrukturen pÄ lokal nivÄ inom en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen organisation
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och problematisera vad det innebÀr för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett chefsansvar för anstÀllda medarbetare pÄ lokal nivÄ. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer frÄn den lokala nivÄn inom organisationen utifrÄn frÄgestÀllningar om chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillÀmpats och uppsatsen har designats som en fallstudie dÀr det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhÀllesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sÀgas stÄ inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav pÄ en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och professionaliseringsprocesser inom det civila samhÀllet, tillÀmpats.Analysen av det empiriska materialet visar att chefsstrukturen pÄ lokal nivÄ pÄverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur pÄ sÄ vis att ordförande vÀljs till en ofta otydligt definierad situation dÀr bÄde ett idéburet uppdrag och ett chefsuppdrag ska kombineras.
Sprawl pÄ nÀrkingska
Temat för denna studie Ă€r tĂ€torters utveckling och regionala rumsliga inordning. Med utgĂ„ngspunkt i det amerikanska begreppet sprawl, som brukar anvĂ€ndas för att beskriva hur framför allt nordamerikanska stĂ€der har utvecklas, har statistik över tĂ€torter i Ărebros lokala arbetsmarknadsregion bearbetats och analyserats. Syftet med undersökningen har varit att relatera begreppet sprawls innebörder till de befolknings-, yt- och tĂ€thetsmĂ€ssiga förĂ€ndringar som tĂ€torterna i Ărebros lokala arbetsmarknadsregion genomgĂ„r under perioden 1980-2005 och den rumsliga formering som hĂ€rmed genereras baserat pĂ„ dem. Genom att utforska vad som avses med begreppet sprawl erhĂ„lls en tĂ€mligen klar bild av den stadsutveckling som begreppet beskriver. Denna beskrivning ligger sedan till grund för hur det statistiska materialet kan analyseras.
Den lokala morgontidningens annonsavdelning idag och för 15 Är sedan : En undersökning baserad pÄ intervjuer av representanter vid sex lokala morgontidningar
During the last 15 years the Swedish media market has developed a great deal, thanks to the rise of new media. Literature, articles and investigations have contributed to producing the chapter of background of this essay. How the local newspaper and its organization has changed over time is being accounted in this essay. From the newspaper being the only product on the market to now having a spread out product portfolio. By doing the qualitative interview with research representatives of six local newspapers the aimis to answer the following questions: Who were your competitors 15 years ago? Who are your competitiors today? In what way has the increased competition changed your way of working at the division of advertisement and how do you consider the the increase of mediachannels having affected the customer? How do you see the future? The main results show that all six representatives agree on the fact that the competition has increased during the last 15 years.
Den röda trÄden? : En stadieövergripande studie av teknikundervisningen i grundskolan.
Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns nÄgon ?röd trÄd? i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag tagit en rapport frÄn Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. DÀrefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat fyra lÀrare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och pÄverkar teknikundervisningen pÄ skolor i nÀromrÄdet. Studien Àr stadieövergripande frÄn förskoleklassen och upp till grundskolans Är 9.
Flyttning eller pendling? : PÄ vilket sÀtt kan förbÀttrade kommunikationer antas pÄverka pendlingen i VÀsterÄsregionen
Glesbygdsregioner som för sin sysselsÀttning Àr beroende av en enda industri eller den offentliga sektorn stÄr inför tuffa utmaningar. I Sverige har regionförstorning setts som en möjlighet att förbÀttra situationen för perifera regioner med svag ekonomisk utveckling. Regionförstorning definieras som den process dÀr tidigare separata lokala arbetsmarknader knyts ihop till en ny och större region genom ökad pendling. I denna studie har jag studerat i vilken grad investeringar i vÀgar etc. i VÀsterÄsregionen kan vÀntas pÄverka pendling och valet av fÀrdmedel.
Estetisk verksamhet : En frÄga om bedömning
Tolkning av styrdokument Àr del av en lÀrares vardag, men innebÀr för den skull inte att det Àr en enkel uppgift. Ett av de krav som lÀrare mÄste uppfylla med sin undervisning Àr att utbildning ska vara likvÀrdig varhelst i landet den anordnas. Det Àr just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvÀrdigheten mellan olika lokala dokument för kursen estetisk verksamhet, och dÄ specifikt inom Àmnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i tvÄ lÀn med förfrÄgan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn vilken kunskapsprofil som dominerat i dokumenten samt hur likvÀrdiga dessa kan sÀgas vara.
?Det Àr mycket magkÀnsla? : ? spansklÀrares strategier för en likvÀrdig betygsÀttning?
Ett pÄtalat problem i skolan Àr likvÀrdig betygsÀttning och för spansklÀrarna i grundskolan finns fÄ konkreta stöd för bedömning hos Skolverket. Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier i likvÀrdig betygsÀttning samt jÀmföra dessa med Skolverkets föresatser i frÄgan för att sedan koppla dem till aktuell forskning. Sju spansklÀrare pÄ fyra kommunala grundskolor intervjuades och frÄgor som stÀlldes var hur lÀrarna anvÀnder de nationella mÄlen/betygskriterierna samt eventuella lokala mÄl/kriterier i betygsÀttningsprocessen för att uppnÄ likvÀrdighet. Det stÀlldes Àven frÄgor om eventuella diskussioner, kring bedömningsarbetet, med sprÄkkollegor och elever samt huruvida ytterligare strategier för likvÀrdighet i bedömning anvÀnds. Strategier som framkom Àr förutom anvÀndandet av de nationella kriterierna bruket av lokala kriterier, vilket Àven pÄvisas av forskningen samt framhÀvs av Skolverket trots verkets visade ambivalens i frÄgan.
Den individuella utvecklingsplanen : - det formella uppdraget och lÀrares strÀvan att uppnÄ dess intention
Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lÀrare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare Är, frÄn skolÄr ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, dÀr litteraturgenomgÄng, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lÀrare, ingick. LÀrare har ett likvÀrdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats pÄ olika vis och som fokuserar pÄ olika saker. Resultat visar att lÀrarnas förstÄelse för uppdraget skapas i processen för införandet.
Konfliktlösning eller civilisering? RÀttskipning i det tidigmoderna lokalsamhÀllet: En studie av Sjuhundra hÀrad 1601-1670
Det övergripande syftet med uppsatsen Ă€r att fĂ„ en bild av civiliseringsprocessen i Sjuhundra hĂ€rad i Uppland under 1600-talet samtidigt som relationen, konfliktlösning kontra civilisering undersöks. För att uppnĂ„ syftet studeras domböckerna för 1601-1670 uppdelat pĂ„ tre perioder, 1601-1614, 1638-1651 och 1660-1670. Brottsstrukturen för perioderna undersöks och jĂ€mförs genom att frekvensen för varje enskild kategori av Ă€renden per ting rĂ€knas fram. VĂ„ldet Ă€gnas extra uppmĂ€rksamhet dĂ„ det ger en bild av hur de mellanmĂ€nskliga relationerna Ă€ndrats över tiden. Ăven statens och kyrkans inflytande över den lokala rĂ€tten studeras dĂ„ möjliga orsaker till Ă€ndringar i brottsstrukturen söks.
Vad har betydelse vid lÀrarens urval och avgrÀnsningar av ÀmnesinnehÄllet i historia pÄ gymnasiet? : ? En kvalitativ studie om lÀrarens tankesÀtt angÄende ÀmnesinnehÄllet pÄ ett gymnasieprogram med tematisk inriktning
Syftet i föreliggande studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur lÀrare planerar och genomför undervisningen pÄ ett gymnasieprogram med tematiskt upplÀgg för att göra den begriplig och intressant för eleverna. Syftet Àr ocksÄ att fördjupa förstÄelsen för hur lÀrarens planering och utvÀrdering sker utifrÄn deras egna intressen, lÀroplanen, kursplanen samt de nationella och lokala mÄlen. Eftersom det Àr lÀrarens tankesÀtt och planering som skall undersökas sÄ har jag valt att göra en kvalitativ studie i form av intervju. Resultatet visar att lÀraren har betydande ambitioner pÄ att fokusera pÄ eleven och involvera eleven i planeringen. I och med lÀrarens möjlighet att tolka kursplanen sjÀlvstÀndigt tillsammans med den lokala kursplanens stora betydelse sÄ finns det bra möjligheter att implicera eleverna i planeringen och pÄ sÄ sÀtt öka samspelet mellan lÀraren, eleven och ÀmnesinnehÄllet..
Kreditbedömning gentemot smÄföretag :  hur hanterar tvÄ lokala banker sin kreditgivning?
This essay aims to analyze based on the theory SEB and NordeaŽs credit assessment process against small enterprises..