Denna studie syftar till att ta reda på vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. Utifrån dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen är att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har använts.

I denna uppsats har jag undersökt utländska nyhetsbyråer verksamma i Sverige och huruvida de har blivit mer likriktade i sina val av ämnen till nyhetstexter. Jag undersöker och diskuterar om användandet av lokala, svenska journalister kan motverka en sådan likriktning. I min undersökning har jag främst utgått från teorin om homogenisering eller likriktning. Mina frågor handlar främst om ämnesvalets förändring och om journalistens möjlighet att påverka innehållet. För att besvara frågorna har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och en kompletterande textanalys.

Konsumenter i Sverige i dag har stor tillgång på livsmedel och mat från hela världen. Möjligheten till att välja och vraka i sitt val av livsmedel och att inte behöva fundera över om det är säsong eller inte ställer högre krav än tidigare på våra svenska producenter. De måste producera mer och marknadsföra sig tydligare. Det visar sig i vår undersökning att ett stort antal konsumenter väljer att handla lokalt producerade livsmedel, mycket med hänsyn till den lokala producenten. Att handla lokalt är ett sätt att överbrygga avståndet mellan producenten och konsumenten och att bevara mångfalden.

Titel Vem behöver lokala nyheter?Författare Emelie Dimberg och Julia IngemarssonUppdragsgivare Dagspresskollegiet vid DEMICOM och SOM-institutet Handledare Mathias Färdigh Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2014 Ord 19 002 Syfte Syftet är att undersöka unga vuxnas relation till lokala nyheter i jämförelse med internationella, samt hur de tar del av dessa nyheter. Metod Kvalitativ analys i form av strukturerade fokusgruppintervjuer Material Intervjuer med sammanlagt elva respondenter vid tre fokusgruppintervjuer Huvudresultat Det finns hos målgruppen skillnad i uppfattning av begreppet lokalt, vilken påverkas av tiden man befunnit sig på orten och tidigare erfarenheter. Den gemensamma åsikten är dock att en lokal nyhet ska angå individen direkt eller indirekt. Respondenterna i undersökningen anser att lokala nyheter är viktiga, men intresset att ta del av dessa är litet och behoven små.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester från nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andraspråksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer från innebörden av kommunikativ språkförmåga och ställningstagandet till s.k. icke målspråksenliga former och kriterier för systematisk användning. I metoden tillämpas både kategorier och kriterier från Rahkonen och Håkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkända texter och godkända texter på gruppnivå men också en stor individuell variation på individnivå..

Detta arbetes syfte är att undersöka hur betygskriterier och ämnesmål i historia utformas på lokal nivå i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua två lärare och analysera texter på Lokala kriterier från två skolor. De två skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i Ödåkra samt en fristående skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssätt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jämförelse mellan dessa två skolor för att på så sätt se om kriterierna skiljer sig åt mellan skolorna.

Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ?Eleven skall (?) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var dels att undersöka gymnasieelevers kunskap om lokala arbetsplaner för ämnet idrott och hälsa, dels finna en förklaring till kunskapsläget. Våra frågeställningarna var följande: Vilka skillnader upplever eleverna finns mellan kraven för G respektive MVG i den lokala arbetsplanen? Hur inhämtar eleverna information om den lokala arbetsplanens innehåll? Hur mycket kunskap om den lokala arbetsplanen har elever med höga betyg jämfört med elever med låga betyg i ämnet idrott och hälsa? På vilket sätt skiljer sig pojkars kunskap om den lokala arbetsplanen gentemot flickors? Vilka bakomliggande faktorer kan leda till elevernas kunskapsmängd?MetodData har samlats in genom en enkätundersökning. Deltagande i studien var 81 stycken andraårselever på en mellanstor gymnasieskola i en närförort till Stockholm. Enkäten behandlade tre övergripande ämnen: bakgrundsvariabler, elevernas förhållande till arbetsplanen och elevernas kunskaper i detta dokument.

Syfte: Att finna ut vilka kriterier lärare som undervisar i matematik i årskurserna ett till fem anser vara viktiga när de särskiljer elever i matematiksvårigheter. Vilka är de faktorer som påverkar att en elev hamnar i matematiksvårigheter, enligt lärarna? Studiens syfte är även att beskriva vem det är som väljer ut elever i matematiksvårigheter på skolorna.Teori: I didaktiska teorier ingår Piaget och Vygotskij.Metod: En enkätstudie genomfördes på fem skolor med de lärare som undervisar i matematik i år ett till fem. Svaren analyserades och bearbetades statistiskt.Resultat: De kriterier som lärarna anser vara de viktigaste är i fallande ordning: talbegrepp, positionssystemet och talsystemets uppbyggnad, talföljd samt talrelationer. Av de faktorer som lärarna anser vara viktigast är självförtroendet den faktor som är den mest frekventa.

Titel: Från vision till illusion, en studie om hur ett utvecklingsprojekt ramats om i mediernaFörfattare: Moa VennergrundKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2012Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 53Syfte: Hur har de lokala medierna omförhandlat och byt ram av Formens hus?Metod: Kvantitativ innehållsanalys och diskursanalysMaterial: Nerikes Allehanda och Filipstads tidning mellan år 2004-2011.Huvudresultat: En tydlig omramning har gjort av Formens hus i de lokala medierna där en förändring skett i dels tilltalet i artiklarna, dels i vilken bild de lokala tidningarna porträtterar Formens hus och utveckling, dels vilka aktörer som får uttala sig i artiklarna, dels vilka som framställs som aktiva och passiva, och slutligen har studien kunnat visa att det skett en förändring i hur Formens hus representeras. Detta som ett resultat av en maktförskjutning i vilka som uttalar sig i medierna i fallet Formens hus..

1996 startade en försöksverksamhet med lokala styrelser i grundskolan. Det är en försöksperiod under fem års tid. I en lokal styrelse ingår föräldrar, enhetschef, elever och lärare. Det är upp till den enskilda skolan om de ska införa lokal styrelse eller inte. Det vanligast förekommande namnet på en lokal styrelse är förvaltningsråd.

Uppsatsens syfte är att visa hur den lokala järnvägspolitiken i Halland såg ut på 1800-talet och även göra en komparativ analys med Ostkustbanan. Finansieringen av järnvägsprojekten i Sverige utfördes främst av staten, medan planerandet och byggandet till stor del präglades av lokala beslut. Debatten inom järnvägspolitiken i Halland granskas med hjälp av en teori hämtad från Fredrik Anderssons avhandling Mot framtiden på gamla spår? Regionala intressegrupper och beslutsprocesser kring kustjärnvägarna i Norrland under 1900-talet. Den komparativa analysen mellan Ostkustbanan och järnvägarna i Halland går in både på järnvägspolitiken och sedan hur de olika järnvägarnas kom att förstatligas.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka om progressivismen, en reformpedagogik utvecklad ifrån John Deweys pedagogiska tankar, ligger som grund för den kunskapssyn som genomsyrar dagens svenska läroplan, Lpo 94. Jag har också undersökt huruvida det är samma kunskapssyn som kursplanen i svenskämnet och ett antal lokala arbetsplaner i svenskämnet i Lunds kommun grundas på. Jag har använt textanalys som kvalitativ metod där närläsning varit en del och en annan del varit att undersöka hur texterna kan tolkas i en omgivande verklighet. Mitt undersökningsmaterial har varit Lpo 94, kursplanen i svenska samt fyra lokala arbetsplaner i svenska på grundskolor i Lunds kommun. I uppsatsen framkommer att förarbetet, Skola för bildning är den text som anger vilken kunskapssyn som ligger som grund för läroplanstexten och att det är en kombination av konstruktivismen, progressivismen och Vygotskijs sociokulturella teori. Samma kunskapssyn återfinns i kursplanen men varken i läroplan eller kursplan står denna uttalad utan måste tolkas av läsaren. I de lokala arbetsplanerna har det inte gått att tolka någon enhetlig definition utan kunskapsdiskussionerna har varit mycket torftiga. Uppsatsens slutsats är det behövs betydligt mer utbildande insatser både till skolledare och till lärare för att samma kunskapssyn ska råda i styrdokumenten och ute i de lokala skolorna..

Dagens lokala nätverk förväntas tillgodose allt högre krav på prestanda, högre överföringshastigheter, men även mobilitet. Användare behöver allt mer tillgång till det lokala nätverket samtidigt som de ofta behöver röra sig inom arbetsplatsens områden. Till detta hör även de, i vissa situationer, krav på snabba uppkopplingar av tillfälliga nätverk, t. ex. vid konferenser.

Denna uppsats handlar om två fritidspedagoger som arbetar på två olika skolor. Uppsatsen syfte är att se dessa två fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare är även syftet att jämföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som är skrivet i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna på skolorna för att se om det finns någon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder på att lite skrivs i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som är fritidspedagogens ansvar i skolan. Däremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock är det lärarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.