Sökresultat:
2971 Uppsatser om Lokala kriterier - Sida 21 av 199
Dags att abdikera Ers Dagstidning? En kvalitativ fallstudie av attityden kring ungdomssidorna i Norrköpings Tidningar med syfte att undersöka vilken roll den lokala dagstidningen kan ha i ungdomars vardagsliv.
Titel: Dags att abdikera Ers Dagstidning?Författare: Maria Gånheim och Jasmine YdestrandHandledare: Ingela WadbringKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs.Institutionen för journalistik och masskommunikation(JMG) Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2007Syfte: Syftet med vår studie är att analysera vilken betydelse den lokala dagstidningen kan ha i ungdomars vardagsliv och identitetsskapande.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars material utgörs av fokusgruppsintervjuer.Huvudresultat: Ungdomarna delar en överlag positiv bild till dagstidningen, men dessa åsikter ses som normativa då ungdomarna i större utsträckning väljer andra medier för att få nyheter och information. Tidningen används främst till att läsa om lokala nyheter, och är därför viktig för ungdomarna när de vill hålla sig uppdaterade om sin närmsta omgivning. Dock ses globala nyheter som viktigare pga. deras storlek, och eftersom att ungdomarna hellre tar del av andra medier för att få internationella nyheter spelar andra medier en större roll i deras vardagsliv.
Vinster i vardagen : lokal utveckling i bolagsform
Medias rapporter om nedskärningar i välfärd och service, inte minst på Sveriges landsbygd, kommer allt tätare. Allt fler bygder väljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (svb). I denna kandidatuppsats inom ämnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstås i förhållande till det senmoderna samhället. Frågan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmländska Stavsjö där engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell träff för så kallade svb-bolag.
För vår skull rösta nej! : om lundensisk alkoholkultur vid förbudsomröstningen 1922
Den här uppsatsen har sin utgångspunkt i staden Lund vid tiden för Sveriges nationella omröstning om totalt rusdrycksförbud 1922. Syftet är att belysa den lokala alkoholsyn och de lokala alkoholkulturer som möjliggjort stadens specifika valresultat; ett valresultat som visade det näst lägsta förbudsintresset i hela landet.Uppsatsen försöker beskriva hur stadens olika aktörer och samhällsskikt - såsom arbetare, akademiker, borgerlighet och nykterhetsrörelse - förhållit sig till alkohol och till förbudet. Med hjälp av bl.a. arkivmaterial och tidningsartiklar ges små glimtar in i lundabornas alkoholrelaterade umgängesliv, och hur detta satte sina spår i valpropagandan.Uppsatsen visar hur alkohol använts för att organisera tillvaron, och inte minst dess avgörande betydelse som källa till gemenskap och samvaro. En problematik som blir aktuell i arbetet är svårigheten att dra slutsatser utifrån källor som inte ger tillfredsställande information..
Språkstörning - handlar det bara om språk? : En kvalitativ studie om språkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
I många kommuner finns språkklasser. För att bli mottagen till språkklass krävs någon diagnos inom språkstörning. Aktuell forskning gör gällande att språkstörning sällan är en isolerad funktionsnedsättning. Barnets svårigheter kan förklaras utifrån att språkstörning är den mest framträdande funktionsnedsättningen vid en given tidpunkt eller att språkstörningen är en markör på andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar främst i skolålder. Syftet med studien är att få kännedom om beslutsfattares och pedagogers erfarenheter och uppfattningar om begreppet språkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar samt hur detta påverkar kriterier och beslut som ligger till grund för mottagande till språkklass.
Friluftsliv=utevistelser? : En studie om friluftslivet i ämnet idrott och hälsa på fem svenska grundskolor
Under hösten år 2011 ska nya styrdokument implementeras i samtliga grundskolors verksamhet. Den kommande kursplanen för ämnet idrott och hälsa är strukturerad efter tre centrala innehåll, varav friluftsliv utgör ett av dessa tre. Syftet med denna studie är att synliggöra lärare i idrott och hälsas förhållningssätt till begreppet friluftsliv och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för undervisningen i grundskolans årskurs 6-9 inom ämnet idrott och hälsa. Studien bygger på en textanalys av lokala kursplaner och intervjuer genomförda med lärare i idrott och hälsa verksamma på grundskolor inom Mälardalsregionen. Resultatet visar att lärarna anser att friluftsliv inte är något exklusivt som behöver bedrivas särskilt långt bort från skolan.
Här har jag levt, här vill jag bo? : En kvalitativ studie om de äldre småhusägarnas framtida boendeplaner i Ingelstad
Den här studien behandlar hur de äldre småhusägarna i Ingelstad ser på sitt framtida boende. En ökande andel äldre i samhället som vill bo kvar i sina villor, medför en trögrörligbostadsmarknad som har svårt att tillgodose den yngre generationens efterfrågan på bostäder. Syftet med studien var att undersöka hur småhusägare i åldern 55-70 år i Ingelstad skulle viljabo i framtiden. Vidare var syftet att se om och hur i så fall kommunen kan bidra till att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden. Metoden som använts är en semistrukturerad intervjumetod.
Informella investerares beslutskriterier
Denna uppsats behandlar de beslutskriterier som används av informella investerare i deras beslutsprocess. I teorin beskriver vi de olika kriterier som de informella investerarna beaktar i sin beslutsprocess. Teorin behandlar även olika typer av informella investerare och vad som skiljer dessa från varandra. Vi har utifrån teorin kategoriserat de informella investerarna utifrån de skillnader som föreligger. Kategoriseringarna har legat till grund för de hypoteser vi har ställt upp för att empiriskt testa om det finns skillnader i bedömningen av beslutskriterier beroende på vilken kategori en informell investerare tillhör.
Processorientering i en global kundorienterad koncern : En studie av Sandvik Coromants verksamhetsstyrning
För det multinationella företaget är det rimligtvis en stor utmaning att kunna ta hänsyn till såväl den lokala som den globala dimensionen. Förevarande uppsats syftar till att kartlägga hur organisk processorientering fungerar som styrform i en global kundorienterad koncern. Med utgångspunkt i vald teori formuleras en tes med innebörden att denna styrform förväntas vara lämplig för en global verksamhet där stora krav på kundfokus, flexibilitet och anpassningsbarhet ställs. Samtidigt förväntas den försvåra integrationen av koncernens dotterbolag.Studien genomfördes genom att undersöka hur skärverktygstillverkaren Sandvik Coromant organiserar sin globala verksamhet med dotterbolag i 130 länder. Intervjuer har genomförts med beslutsfattare vid huvudkontoret, på tre dotterbolag samt med en globalt kundansvarig.
Ekologisk konsumtion : Vanas och kunskapens makt
Miljöproblemen blir allt mer aktuella, människor blir mer upplysta och utbudet av de ekologiska livsmedlen ökar i butikerna. Allt fler börjar handla ekologiskt, men fortfarande är det merparten som väljer att inte handla ekologiskt trots att de har en positiv inställning till ekologisk konsumtion. För att klargöra vad som ligger bakom konsumentens val av varor intervjuades fyra informanter, två som till vardags handlar ekologiskt och två som handlar konventionellt. Det finns många anledningar till varför inte konsumenter väljer att handla ekologiskt. När konsumenten står för ett val av vara så är det flera kriterier som spelar in så som kvalitet, hälsa, pris och etiska aspekter. Förutom dessa kriterier så handlar konsumenten utefter vana, kunskap och grupptillhörighet.
Vad sätter lärarna bertyg på? : En undersökning kring bedömning i musikämnet i årskurs nio
?Vad sätter lärarna betyg på? är en studie om bedömning inom ämnet musik i årskurs nio.För att få reda på vad lärarna bedömer har vi valt att använda oss utav en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer där vi ställer lärarnas svar mot forskning och läroplaner. De lokala kursplanerna kortas och bryts ner av skolorna för att eleverna ska kunna få ut mesta möjliga utifrån skolans resurser. Vi har tittat på vad som krävs för att få Godkänt i musikämnet, och om bedömningen skiljer sig mellan olika skolor, samt om det finns några hinder för att ge en rättvis bedömning.Vi kom fram till att de lokala kursplanerna ser olika ut mellan skolorna och därmed även det underlag lärarna tittar på vid en bedömning. Under vår undersökning fann vi diverse hinder för att ge en enhetlig undervisning.
Segmentering av lokala nätverk - För mikro- och småorganisationer
Syftet med den här rapporten är att beskriva ett antal olika tillvägagångssätt man kan använda sig av då man har behov av att dela in ett lokalt nätverk i olika segment och med det även kunna reglera trafikflödet mellan segmenten. De lösningar som presenteras i arbetet är inriktade mot mikro- och småföretag.Anledningen till att vi har valt att arbeta med det här området är att vi anser att det är viktigt för organisationer att har en strukturerad och segmenterad design på sitt interna datornätverk.Vi har arbetat genom att i förväg samla in information om olika tekniker som kan tänkas lösa vårt problem, och därefter testat olika scenarion med dessa tekniker. Data har samlats in efter varje genomfört scenario och sammanställts i statistisk form för att kunna avgöra vilken metod som var att föredra.Vi har testat lösningar där man segmenterar nätverket i en lager 2-switch medan man möjliggör och förhindrar trafikflöde mellan segmenten i en router. Även lösningar där man använder en lager 3-switch har testats. På så sätt kan routningen ske direkt i switchen och det blir betydligt mindre belastning i routern.
In house-situationer : Möjligheter i relationen mellan upphandlande systerbolag att undantas från reglerna om offentlig upphandling
Offentlig upphandling har till syfte att undvika snedvriden konkurrens och ge anbudsgivare likvärdiga möjligheter att tilldelas ett offentligt kontrakt. Däremot krävs det ingen offentlig upphandling när en offentlig myndighet utför ett uppdrag i egen regi. Det finns även möjligheter för myndigheter att utföra verksamhet genom fristående enheter, som då jämställs med verksamhet i egen regi. För att sådan verksamhet ska undantas från upphandlingsskyldighet ställs särskilda kriterier upp för relationen mellan myndigheten och den fristående enheten. Kontrollkriteriet kräver att den upphandlande myndigheten har kontroll över den fristående enheten som den har över sin egen förvaltning och verksamhetskriteriet att den fristående enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Situationer där myndigheter samarbetar med andra myndigheter genom avtal har också på senare tid ansetts omfattas av undantag från upphandlingsskyldighet.
Utvärdering av kunskapsbaserad analysmetod i en lärarcentrerad utvecklingskontext på Volvo IT i Skövde
Lärandecentrerad design (LCD) är en utvidgning av den användarcentrerade designprocess som tillgodoser den lärandes unika behov i dess förkovran inom en ny arbetsutövning. Quintana, m.fl. (2002) har sammanställt tre kriterier vilka representerar de krav som LCD speciellt ställer på uppgiftsanalysmetoder. Arbetsmetoden ska uppfylla alla tre kriterier för att karakteriseras som lämplig inom LCD. Denna rapport redogör för en utvärdering av den kunskapsbaserade analysmetodens lämplighet i en lärandecentrerad utvecklingskontext.
Exteriör, interiör och psykosocial miljö : utifrån den lilla leksakshandlarens perspektiv
Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer.
Kustens bebyggelse : landskapets identiet
Förändringar pågår ständigt i samhället och är beroende av många olika processer. Så är även fallet längs kusten, vilket avspeglar sig bl a i bebyggelsen och nyttjandet av landskapet. Under början av 1900-talet blev kusten ett alltmer attraktivt rekreationsområde och stora områden togs i anspråk för fritidsbebyggelse. Idag är bilden en annan och kustzonen har blivit allt mer attraktiv som permanentbostadsort. Detta ställer nya krav på både miljön och bebyggelsen i kustlandskapet.