Forskning visar att flertalet lokala kursplaner är formulerade på så vis att elever blir bedömda efter beteende. Det har visat sig att en viss beteendenorm ska främjas inom ämnet Idrott och hälsa (Larsson, 2004:212). I denna studie undersöks i vilken grad betyget i ämnet påverkas av elevernas beteende under lektionerna i Idrott och hälsa ur ett genusperspektiv. Studien utgår från tre frågeställningar: Skiljer det sig mellan könen på eleverna när det kommer till lärares toleransnivå för oönskat beteende? Vad säger det lokala betygskriterierna i fråga om kunskap kontra beteende inom ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever lärarna i Idrott och hälsa sitt hanterande av att skilja på beteende och kunskap? Studien har en kvalitativ forskningsansats där fem lärare i ämnet Idrott och hälsa har intervjuats.

I denna kvalitativa studie undersöks hur väl det lokala betygssättningsarbetet på en svensk gymnasieskola överensstämmer med styrdokumentens bestämmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. Två rektorer och två lärare intervjuades om arbetssätt vid betygssättning i nuvarande betygssystem.På flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssättningsarbete.Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta än tydligare genom intervjuade rektorers åsikt att skolan ifråga har mycket goda förutsättningar för samverkan. Lärarna i studien är av klart avvikande uppfattning och hävdar att samverkansmöjligheterna är tämligen begränsade, och att samverkan bör utökas på så gott som alla nivåer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrågas en person som får till stånd fler bedömningssamtal.

Bakgrund: Utgångspunkt för denna magisteruppsats är att barnafödandet är en naturlig fysiologisk och social process samt att vård i samband med barnafödande ska främja denna process. Den normala förlossningen är starkt knuten till barnmorskans profession då hon har ansvar för och arbetar självständigt med handläggning av denna. Utvecklingen av förlossningsvården i västvärlden har stegvis gått från att ses som en normal livshändelse till en händelse med fokus på det medicinska. Idag präglas förlossningsvården av risktänkande och interventioner sker rutinmässigt. Riktlinjer inom förlossningsvården fokuserar alltmer på medicinska kontroller och barnmorskans stödjande roll blir åsidosatt.

Min B-uppsats, motsvarande 7,5 högskolepoäng, har titelnEn storm i ett snapsglas ? Slutstriden om det lokala vetot 1917 och har till syfte att, med hjälp av statsvetenskaplig rationalistisk (spel)teori, analysera 1917 års stora alkoholförsäljningsdebatt i andra kammaren, vilken ägde rum den 2 och 9 maj detta år. Som bakgrund till denna studie redogörs först för hur de svenska nykterhetsrörelserna, genom förbudskongresserna och Sveriges nykterhets-sällskaps representantförsamling, förenade sig till en mycket kraftfull folkrörelse kring 1900-talets början. Även om den samlade nykterhetsrörelsen redan från början kunde dra nytta av 1855 års försäljningsförordning, vilken gav kommunerna rätt att bilda systembolag med monopol på brännvinsförsäljningen, ville de radikala nykteristerna gå ett steg längre och lagstiftningsvägen genomdriva ett allmänt rusdrycksförbud via det lokala vetot. Tanken med det lokala vetot var att varje svensk kommun skulle få genomföra egna allmänna folk-omröstningar, om ett lokalt/kommunalt alkoholförsäljningsförbud.Efterrösträttsreformen 1907/09 och "det stora nykterhetsvalet 1911" kom nykteristerna att dominera riksdagens andra kammare, vilket ledde till att ministären under Karl Staaf tillsatte en nykterhetskommitté.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

Denna studie syftade till att ta reda på huruvida sångpedagoger kan kallas musikterapeuter. Fyra sångpedagoger och tre sångelever intervjuades kring sångpedagogrollen, lärare-elevrelationen, lektionernas betydelse och inverkan samt musikens påverkanskraft. Intervju användes som metod eftersom jag var intresserad av att ta reda på hur sångpedagoger och sångelever resonerar kring dessa frågor. Respondenternas svar analyserades i förhållande till Kenneth E. Bruscias kriterier för musikterapeutiskt arbete.

Det kommunala begreppet allmänkultur som är avgränsat till liveframträdande inom musik, teater och konst är utgångspunkten i denna uppsats. Kulturens plats i kommunernas beslutsorganisation skiljer sig åt i olika kommuner, vilket en genomförd kartläggning av de skånska kommunerna visar. I denna uppsats studeras Kävlinge kommun vars geografiska placering med närhet till ett flertal storstäder gör att det är förhållandevis nära till ett rikt kulturutbud samtidigt som det lokala kulturutbudet påverkas.Syftet är att undersöka hur kulturaktörer i Kävlinge ser på betydelsen av den lokala allmänkulturen som en identitets- och samhörighetsskapande kontext för människor i Kävlinge kommun. Uppsatsen är uppbyggd av två frågeställningar; en sociologisk, kring betydelsen av allmänkulturella framträdanden, och en pragmatisk, kring kommunen roll i dessa frågor.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med politiker, tjänstemän och kulturarrangörer i Kävlinge vilket resulterat i ett rikt empiriskt material som bearbetats och diskuterats kring fyra kategorier; identitet, samhörighet, närmiljö/närhet till storstad och kommunens roll. Bourdieus teorier kring fält, kapital och habitus appliceras i diskussionen kring de identitets- och samhörighetsskapande effekterna av lokala kulturupplevelser.

Interpret, concretize and set grades - Is it that simple? A study of similarities and differences in local grading criteria in music. The purpose of this study is to examine similarities and differences in local grading criteria in music at schools in a larger municipality in the south of Sweden. The research question is: How have schools interpreted national grading criteria locally and how do music teachers look upon the grading procedure? This study is based on an analysis of the grading criteria at ten schools.

Den svenska frilandsproduktionen av snittblommor är minimal sedan tio år tillbaka. Det finns många miljömärkningar men det är tveksamt om konsumenterna förstår dem. Vi lever i en tid av miljödebatt och då närodlat är i ropet. Ett skäl till detta arbetes tillkomst var misstanken om att förutsättningarna för att få avsättning för svenskodlade snittblommor har förändrats. Inom ramen för detta kandidatarbete har en litteraturstudie gjorts som undersöker frågor kring produktion och produktionsförutsättningar, kulturer och kriterier för kulturval. Intervjuer har också genomförts med personer på nyckelpositioner i branschen för att kartera olika försäljningskanalers framkomlighet. Det finns generellt goda möjligheter för produktion av snittblommor på friland, med ett över året varierande sortiment.

Den här studien handlar om den etniska bostadssegregationen i Norrby, ett bostadsområde i Borås. I Norrby bor en majoritet av människor tillhörande etniska minoriteter och ett högt antal av dessa människor är arbetslösa. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka de bidragande faktorerna som ett antal personer från myndigheter och lokala organisationer anger till den etniska bostadssegregationen i Norrby och vad man gör från myndigheters och lokala organisationers håll för att integrera och motverka segregationen. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personer från myndigheter och lokala organisationer kopplade till Norrby. Resultatet visar att de bidragande faktorerna som de intervjuade anger till den etniska bostadssegregationen är många.

Ny teknik har både möjliggjort att videoreportrar som yrkesgrupp finns, men också för nya typer av innehåll och berättande (Nygren 2013, Jönsson & Strömbäck 2007). Videoreportern nämns ofta i studier som tar upp ny journalistik i den digitala världen, men har inte varit i fokus i någon större undersökning.Syftet i denna studie är att ta fram och klargöra vad för slags nyhetsinslag en videoreporter producerar, samt hur formen av videoreporters inslag skiljer sig från andra teams inslag (exempelvis team som består av en reporter och en fotograf/redigerare). Utifrån detta har en kvantitativ innehållsanalys gjorts som har besvarat hur vanligt det är att videoreportern producerar inslag, hur könsfördelningen inom arbetsrollen videoreporter ser ut, samt hur innehåll och form skiljer sig i inslag producerat av en videoreporter jämfört med övriga team.Då videoreportern är vanligast inom lokala nyhetssändningar har de analysenheter som valts ut varit: SVT Sydnytt, SVT Gävleborg, TV4 Jönköping och TV4 Stockholm. Enheterna representerar endast lokala nyhetssändningar och både storstad och större tätort. Resultatet visar på att videoreportrar är den näst vanligaste arbetsrollen. Videoreportern producerar 13 % av alla inslag som sänds i de lokala nyhetssändningarna.

Denna uppsats syftar till att genom en publikundersökning, ta reda på hur Stockholms Västerorts invånare uppfattar sin lokala nyhetsrapportering i tryckpress. De orter undersökningen utförts i är Spånga, Tensta, Kista, Rinkeby, Akalla och Hjulsta. De undersökta tidningarna är Norra sidan och/eller Mitt i-tidning, undantagsvis Spånga, där enbart Mitt i Västerort-Spånga kommer ut.Vi åkte ut på fältet för att möta lokaltidningarnas publik och utföra semistrukturerade intervjuer. Poängen med undersökningen var att de tillfrågade skulle ge en helhetsbild av hur de uppfattar sina lokala medier. Därför gjordes en uträkning med hjälp av invånarstatistik, där vi kom fram till hur många män respektive kvinnor i olika åldersgrupper, som skulle tillfrågas.

Vid framtagandet av kravspecifikationen i ett IT-projekt är det viktigt att sammanställa verksamhetens krav på ett optimalt sätt. Detta är inte en enkel process då det finns många aspekter som behöver tas upp och utarbetas.I den här rapporten utvärderar vi IRM-bolagens arbetssätt, utifrån två kravspecifikationer framtagna åt två olika verksamheter och två genomförda intervjuer i syfte att skapa en checklista för kartläggning av verksamhetsprocesser i kravspecifikationen. För detta ändamål använder vi oss av RAKPIL konstruktionsmodell (Roller, Ansvarsområde, Kund, Process, Information, Läge)med valda kriterier som:Roller och ansvarsområden, Kundsamarbete, Processdefiniering och modellering, Information, Utgångsläge, Kommunikation, Dokumentation och Komplexitet. Dessa kriterier antas vara vägande och fungerar som byggstenar till materialinsamling. Intervjufrågorna tas fram och kategoriseras i grupper enligt de framtagna kriterierna.

Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ?Eleven skall (?) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.

Detta arbete presenterar enmatematisk optimeringsmodell gällande val av Prefableverantör för Spinactor ABmed avseende på inköpspris med volymrabatt samt transportkostnad. Utöver dettatillkommer en kvalitativ undersökning om vilka andra kriterier som ärbetydelsefulla vid leverantörsavtal. De viktigaste kriterier applicerades i enegenutvecklad leverantörsvalsmodell som bygger på ramverket ?total cost of ownership?(TCO) där leverantörskriterierna kvantifieras. Utifrån kriterieanalysenframgick att de tre viktigare leverantörskriterierna för Spinactor AB idagsläget är leveransprecision, kundservice och kommunikation samt ekonomiskstabilitet.Lösningen av optimeringsproblemet genomfördes med två olika metoder,linjärprogrammering samt heltalsprogrammering, där linjärprogrammering vardominerande i lösningstid.