Sök:

Sökresultat:

1661 Uppsatser om Lokala hämmare i mjölken - Sida 24 av 111

NÀr tvÄ kulturer möts i samma organisation : En studie av ett japanskt företag i Mexiko

Globaliseringen spelar en stor roll i dagens konsumtionssamhÀlle. Multinationella företag breder ut sig över vÀrlden och anpassar sig efter lokala arbetsförhÄllanden i hopp om att anstÀlla kompetent personal, minska utgifter och konkurrera med bÄde lokala och globala företag. Med internationaliseringen av företag följer Àven vissa svÄrigheter, inte nog med att kulturen inom ett företag kan skilja sig, Àr Àven ledning och arbetsstyrka frÄn olika kulturer. MÀnniskor socialiseras in i hemlandets kultur via familj och sociala institutioner som ocksÄ grundlÀgger vÀrderingar, normer och beteende. Organisationskulturen har en stor inverkan pÄ de anstÀllda och pÄverkar bl a.

Biogasproduktion pÄ Utö

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

VÀrdeflödesanalys - för effektivisering av trerörlÀggningsprocesser

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

Samverkan mellan kommun och nÀringsliv : en fallstudie av VÀxtkraft Kinda

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunal samverkan med det lokala nÀringslivet utformas utifrÄn teorier kring governance, policynÀtverk samt public-private partnerships. Detta genomförs utifrÄn en fallstudie av projektet ?VÀxtkraft och företagarutveckling? som Àr en del av den ekonomiska föreningen VÀxtkraft Kinda. I uppsatsen undersöks faktorer som gemensamma mÄl, resursutbyte, ömsesidigt beroende samt förtroende och vilken betydelse dessa har för samverkan. Dessutom granskas hur kontakterna mellan aktörerna Àr utformade samt vilken betydelse inflytande och konkurrens har i samarbetet.I uppsatsen kommer jag fram till att det existerar gemensamt formulerade mÄl Àven om de till viss del varierar mellan aktörerna.

Företagsklimat - en kommunal huvudvÀrk? : En undersökning av likheter och skillnader i det kommunala nÀringslivsarbetet i fyra vÀrmlÀndska kommuner

Problem: Bakgrunden till detta arbete Àr att nÀringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala nÀringslivet Àr beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det Àr viktigt för kommunerna att skapa goda förutsÀttningar för företagen att driva sin verksamhet och det benÀmns i arbetet som företagsklimat. De frÄgor som ligger till grund för undersökningen Àr: Vad Àr företagsklimat och vilka mÀtningar finns? Hur arbetar kommunerna med nÀringslivs- frÄgor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala nÀringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva Àr kommunerna nÀr det gÀller nÀringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala nÀringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att finna likheter och skillnader i nÀringslivsarbetet mellan nÄgra utvalda kommuner avseende olika faktorer.

Referensbindning och ledfamiljer - en jÀmförande studie av sammanhang i första- och andrasprÄkselevers texter

I den hÀr uppsatsen görs en textlingvistisk studie av sammanhang iandrasprÄkselevers texter. I undersökningen jÀmförs andrasprÄkseleverstexter med texter skrivna av en grupp elever med svenska sommodersmÄl. Sammanhang i text studeras med utgÄngspunkt i begreppenkohesion och koherens. Kohesion och koherens undersöks i texternagenom att en kvantitativ undersökning av referensbindningen och enkvalitativ undersökning av ledfamiljer i texterna görs. Enreferensbindningsanalys gÄr ut pÄ att identifiera bindningar mellanreferenter i texten.

Tummelisa och NO-undervisning - NO och sprÄkutveckling i de tidigare skolÄren

Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolÄren. Denna ska, med utgÄngspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och sprÄkutveckling dÀr mÄl, metod och bedömningsform Àr sammanlÀnkade. Med hjÀlp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intressevÀckande NO-undervisning. Jag har anvÀnt mig av lokala mÄl och metoder för Skanörs skola för att fÄ verklighetsförankring. Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, sjÀlva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjÀlp att bedöma den integrerade kunskapen..

FR2000 : Introducering av ett ledningssystem pÄ ett litet företag

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

Arbetet med likabehandling pÄ gymnasiet

Studien handlar om hur en rektor och tvÄ lÀrare arbetar med likabehandling i gymnasieskolan. Syftet Àr att se hur arbetet med likabehandling pÄ gymnasiet kan se ut och hur styrdokumenten implementeras i verksamheten. I studien anvÀnds kvalitativ metod och totalt tre kvalitativa intervjuer genomfördes. Analys av skolans lokala handlingsplaner för likabehandling och Skolverkets rÄd och riktlinjer för likabehandling inkluderas i studien. Till grund för det teoretiska perspektivet har forskningslitteratur om likabehandling i skolan anvÀnds.

Vilka nyheter och kÀllor prioriterar lokalpressen? : En studie av den lokala nyhetsjournalistikens förÀndring

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om lokaljournalistiken har förÀndrats över tid och vilka kÀllor lokalpressen vÀljer att anvÀnda sig av. Studien görs med hjÀlp av en kvantitativ undersökning i tvÄ lokala morgontidningar. En mindre tidning, VÀrnamo Nyheter och en större tidning, Helsingborgs Dagblad. Studien visar inga tydliga likheter mellan dessa tvÄ tidningar men studien bekrÀftar mycket som liknande forskning pÄvisat tidigare. Studien omfattar fyra olika decennier med fokus pÄ en vecka varje decennium. Studien visar att de nyheter som dominerar under samtliga Är Àr nyheter om brott, vilket betyder att morgontidningsjournalistik och kvÀllstidningsjournalistik liknar varandra.

Lokaldemokrati genom urban odling : en outnyttjad resurs för stadsplaneringen?

En Ànnu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum Àr deurbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvÄnarna initierade odlingen utforskarhÄllbara handlingsmönster, och skapar en plattform dÀr medborgaren tillÄts samlasina kunskaper och Äsikter om det offentliga rummet. Genom att undersöka hurdessa odlingsgrupper samarbetar med kommunen, vill jag utreda hur dettasamarbete kan utvecklas till en lokal demokrati.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur dessa odlingsinitiativ kananvÀndas som en resurs vid stadsplanering. Uppsatsen ger en övergripandeinblick i dialogen och samarbetet mellan kommunala tjÀnstemÀn och tvÄ lokalaodlingsinitiativ i Uppsala. För att undersöka vilka förutsÀttningar ett samarbetehar, och hur detta gestaltar sig har litteratursökningar i Àmnet utförts.

Alive Festival 09 : Genomförande av festival

I detta examensarbete tar vi upp hur vi gÄtt till vÀga i genomförandet av Alive Festival -09. Vi har jobbat genom den ideella föreningen KF LIVE (Se definition) som fungerar som arrangörsgrupp i Skövde. Vi tar upp frÄgor som rör ekonomi, marknadsföring samt det egentliga arbete som krÀvs under festivaldagen. Under arbetets gÄng har vi hunnit införskaffa information, reflekterat över den och till sist anvÀnt oss av den nÀr vi faktiskt genomfört festivalen. Festivalen som hölls under nio timmar innefattar tre scener med femton lokala som internationella band.

NÀra, men ÀndÄ sÄ lÄngt borta : kritisk diskursanalys av tvÄ leaderstrategier 2014-2020

Vi stÄr inför ett nytt landsbygdsprogram 2014-2020, vilket innebÀr att blivande leaderomrÄden arbetat med att ta fram nya lokala utvecklingsstrategier. Strategierna innehÄller mÄlskrivningar som syftar till att ÄtgÀrda det problem de anser finns i det ingÄende leaderomrÄdet. Denna kandidatuppsats utgÄr frÄn att ett problem konstrueras genom att det görs ett ÄtgÀrdsprogram för det, vilka dessa strategier ses som. Studien undersöker hur landsbygdens problembild konstrueras i tvÄ av dessa lokala utvecklingsstrategier samt hur ÄtgÀrder motiveras genom att skapa politisk rationalitet. En text bygger pÄ tidigare texter eller sprÄkbruk (Fairclough 2010:94-6).

"Skolan? Jag tycker inte att man har lÀrt sig nÄgonting" : en studie i hur friluftslivet i skolan upplevs av elever i stad och landsbygd

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare Ă„r upplever friluftslivsundervisningen i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive pĂ„ landsbygd. Följande frĂ„gestĂ€llningar har anvĂ€nts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad fĂ„r de lĂ€ra sig? Vad gör eleverna pĂ„ friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingĂ„r? Finns det nĂ„gon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever frĂ„n en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa pĂ„ respektive skola?MetodTvĂ„ intervjuer, sĂ„ kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever frĂ„n en landsbygdsskola respektive tre elever frĂ„n en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever gĂ„r i Ă„r nio pĂ„ kommunala grundskolor. Även de bĂ„da skolornas arbetsplan för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa har granskats.

Bra, men ÀndÄ inte tillrÀckligt bra: En rapport om den ökade mediebevakningen av Paralympics

Syftet med examensarbetet var att ta reda pÄ varför mediebevakningen av Paralympics har ökat. För att undersöka om det var skillnad i mediebevakningen av Paralympics 2008 och Olympiska spelen 2006 gjorde vi en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Genom att mÀta utrymmet i tvÄ lokala dagstidningar i Norrbotten fick vi fram ett resultat som visade att den norrbottniska deltagaren i Olympiska spelen hade mer utrymme Àn de tre norrbottniska deltagarna i Paralympics. För att fÄ svar pÄ varför det Àr skillnad och varför bevakningen har ökat, valde vi att intervjua Paralympicsdeltagare och sportjournalister pÄ Norrbottens-Kuriren. Det som framkom Àr att mediebevakningen har ökat, men det finns fortfarande mer att göra..

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->