Sökresultat:
1323 Uppsatser om Lokal turistnäring - Sida 27 av 89
Konstruktion av truckmonterad hjulhanterare
GBD-Storage Systems is a company that provides the industries with products for efficient storage.The company produces pallet racks and accessories like cassettes and extending units. The companyhas also supplied tire racks for a number of tire companies. The company's CEO Gunnar Berglund hasfor some time had an idea to improve the working situation of the workers on tire firms by allowingthe wheels to be handled by a counterbalance truck. The current situation poses numerous heavy liftswhen the tires are handled and therefore is hurting the workers.This thesis has been aiming at helping the GBD-Storage Systems by developing a concept of howan accessory to counterbalanced trucks can be designed to cope with the wheels. This concept willthen be produced as prototype by the company.
ATT BEVARA INTEGRITET I SOMATISK SLUTENV?RD. En allm?n litteratur?versikt om patienters upplevelser
Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.
En undersökning av Skapande Skola projektet: En lokal fallstudie
Sammanfattning
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka regeringens kultursatsning, Skapande Skola dÀr en kulturinstitution har initierat ett externt kulturprojekt som ingÄr i denna satsning. Studien syftar till att beskriva och analysera denna kulturinstitutions uttalade intention samt sÀtt att arbeta med Skapande Skola. För att uppnÄ syftet avser jag att besvara följande frÄgor:
1. Vad bestÄr regeringsuppdraget Skapande Skola av för innehÄll?
2.
"Det finns en ram, men inom ramen Àr det ganska fritt" : En kvalitativ studie om genrepedagogik
The purpose with my essay was to investigate how genre pedagogy works in a practical manor? I wanted to reach a deeper understanding for the genre pedagogy and to find out if it fits all students. To investigate this issue I have asked following questions:What is genre pedagogy?How do teachers work with different genres in the genre pedagogy?For whom is the genre pedagogy?Is the critic right that FrĂžydis Hertzberg is proposing about the genre pedagogy formalism? I have been using qualitative methods, to gather my empirical data. I have been using two unstructured interviews and one unsystematically observation, in a third grade class in a school south of Stockholm, with 30% second language students.
Motivation och lÀsförstÄelse : En studie av korrelationen mellan motivationen till att lÀsa och lÀsförstÄelsen hos elever i tredje ring pÄ gymnasiet
This essay, called Motivation and reading comprehension, is a study of the correlation between the motivation to read and the reading comprehension of Swedish students in their final year of school before university level, meaning that they are eighteen or nineteen years old, sometimes more.The relation between the identity of the individual and the learning process has been a matter of scientific interest for some time, and this essay works in that tradition by investigating the connection between how pupils regard reading and how well developed their ability to decode text is.The reading comprehension is measured through a test that consists of a text from the Swedish epic by Vilhelm Moberg, Invandrarna, where the reader at certain intervals throughout the text is asked to mark the correct word from a choice of three. This test has been used and evaluated extensively by Per Fröjd, who has found that the results are reliable and useful.To measure the motivation to read I?ve constructed a survey to be answered before taking the reading test. It focuses on three different parts of reading motivation that are noted as the most important ones by Ivar BrÄten. These are the feeling of joy and interest for reading, the goal to acquire knowledge of a specific subject, and the expectations that you have on yourself as a reader.Results show a weak or non-existent correlation between the two factors for the whole of the subjects, but once those who have a first language other than Swedish are removed the correlation becomes significant.
FlersprÄkighet i förskolan : - möjlighet eller begrÀnsning?
VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur tvÄ- och flersprÄkiga barns olika sprÄk pÄverkar varandra i förskolan, samt hur förskolan pÄverkar de olika sprÄken. Vi vill Àven undersöka hur pedagogerna kan fÄ kompetens, utbildning och hjÀlp att stödja dessa barn i förskolan. Vi har valt att göra en kvalitativ studie pÄ tvÄ olika förskolor, dÀr vi gjort intervjuer och observationer som fokuserat pÄ barnens flera sprÄk, pedagogernas arbetssÀtt och kompetensutveckling. I examensarbetet har vi kommit fram till att olika förskolor arbetar pÄ olika sÀtt med flersprÄkighet, och att det Àr bÄde en regional och en lokal frÄga, som beror pÄ ekonomi och vad förskolorna prioriterar. Förskolorna i studien har bÄda ett stort antal flersprÄkiga barn, men prioriterar olika nÀr det kommer till hur de arbetar med flersprÄkighet.
Utvidgat förverkande : en redogörelse
Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.
FjÀrrbackup : Ett komplement till ordinarie backup
Denna rapport inriktar sig till ett mindre företag som vill tillhandahÄlla en egen fjÀrrbackuplösning. Backupen ska göras frÄn en server placerad i företagets lokal till en lagringsenhet i nÄgon av Àgarnas hem med hjÀlp av VPN-förbindelse. För detta krÀvs ett program som har stöd för att göra uppkoppling automatiskt via VPN pÄ en Windows 2008 Server, 64-bit plattform. Utöver det ska kryptering, komprimering och funktion för full och inkrementell backup finnas tillgÀngligt i programmet. Fyra fjÀrrbackupprogram har dÀrför utsetts för jÀmförelse av hur de kan lösa företagets krav.
KÀnslor och minne : PÄverkas inkodningen av sinnesstÀmningen?
Inom forskning kring affekt och emotioner har man funnit att positiv sinnesstÀmning leder till ökad perception utifrÄn helheten av visuell stimulans pÄ en global nivÄ medan negativ sinnesstÀmning leder till ökad perception utifrÄn detaljer pÄ en lokal nivÄ (e.g. Gasper & Clare, 2002, Gasper, 2004). Denna rapport syftar till att hitta ett samband mellan dessa fynd och de tvÄ typer av mental bearbetning som Àr kÀnda inom forskningen kring minne: en som ger minnet kontext och en som gör det enklare att urskilja (e.g. Burns, 2006). Detta samband Àr i författarens kÀnnedom inte tidigare testat i publicerade studier.
Relationen kommun ? lÀnsstyrelse vid riksintresse för kulturmiljövÄrd : En strÀvan efter kommunikativa ideal
I denna uppsats har lÀnsstyrelsens tillÀmpning av riksintresse för kulturmiljövÄrd studerats utifrÄn ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvÀndning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillÀmpats utifrÄn de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen pÄverkar processerna. Dessutom har frÄgan hur lÀnsstyrelsen ser pÄ sin handlÀggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgÄngspunkt för uppsatsen.
Missionsförbundets ungdomsförening i BorlÀnge 1930-1950
Denna uppsats studerar hur en lokal avdelning inom SMU i Sverige pÄverkas av det som försiggÄr i omvÀrlden mellan 1930-1950. De faktorer som studeras Àr vÀrldskriget, sekulariseringen, ungdomsdebatten, bibelsynsfrÄgan och depressionen. Undersökningen speglar makrofrÄgor ur ett mikroperspektiv. Uppsatsens resultat Àr att SMU i BorlÀnge pÄverkas vÀldigt lite under perioden. Verksamheten inom SMU i BorlÀnge Àr förhÄllande vis lika frÄn Är till Är.
BergÄsa Centrum/Monsunen ? Förslag till utveckling av ett stadsdelscentrum
Förslaget syftar till att utveckla och förbÀttra omrÄdet omkring BergÄsa centrum, ett lokalt stadsdelscentrum i Karlskrona, samt parkomrÄdet Monsunen . Detta ligger i linje med de intentioner som kommunen redovisar i sin översiktsplan (2002) dÀr man redovisar avsikter att rusta upp lokala centrumomrÄden i kommunen. BergÄsa centrums funktion som lokalt stadsdelscentrum ska stÀrkas och göras mer tydlig, parken skall förnyas i syfte att förbÀttra dess funktion och anvÀndning. Förslaget avser samtidigt att hitta en bÀttre lösning för trafiksituationen i omrÄdet vilket omfattar korsningen SunnavÀgen/ ValhallavÀgen, jÀrnvÀgsövergÄngen samt trafikmiljön i övrigt. Tillsammans ska dessa ÄtgÀrder ge BergÄsa centrum en viktigare roll som stadsdelscentrum med större attraktivitet och med förbÀttrade kvalitéer i mÄnga avseenden..
HyresgÀsters preferenser pÄ kontorslokalhyresmarknaden : JÀmförelse mellan Stockholms CBD och Kista
Uppsatsen behandlar dagens kontorshyresgÀsters preferenser vid val av lokalisering. Arbetet har begrÀnsats geografiskt till kontorsmarknaden i Stockholms CBD samt Kista kontors-omrÄde.De lokaliseringsval som utreds i studien har delats in i tvÄ olika grupper av parametrar. I den första gruppen behandlas parametrar som kopplas samman till de traditionella lokaliseringsteorierna. I den andra gruppen behandlas parametrar som Àr starkt knutna till företags statusbyggande. För att ta reda pÄ vilka parametrar som Àr viktiga för företag har en studie genomförts.
Analys och utvÀrdering av trÄdlösa nÀtverk i Kalmar : En sÀkerhetsundersökning
Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur vÀl privatpersoner informeras om hur de ska skydda sina trÄdlösa nÀtverk och varför. Genom arbetet ska följande frÄgor besvaras:- Vid bestÀllning av bredband inklusive trÄdlös router frÄn en bredbandsleverantör: informerar leverantören sina kunder om att det trÄdlösa nÀtverket bör sÀkras upp och varför?- Blir man informerad om sÀkerheten nÀr man köper en trÄdlös router i en lokal affÀr?- Skyddar invÄnare i Kalmar generellt sett sina trÄdlösa nÀtverk?Genom anvÀndning av kvantitativa metoder i form av observationer har vi svarat pÄ tvÄ av frÄgestÀllningarna. En kvalitativ metod anvÀndes genom att vi skickade enkÀter via e-post till fem bredbandsleverantörer.Resultaten frÄn vÄr undersökning visar att majoriteten av invÄnarna i Kalmar skyddar sina nÀtverk, men att det Àr vanligast med en svag kryptering. Undersökningen visar att informationen frÄn lokala affÀrer och bredbandsleverantörer Àr bristfÀllig..
"Du taLar sÄ illavÄLet vart À' du vÄrpen?" : En didaktisk idé om kontrastiv undervisning
 Uppsatsen utreder hur sprÄk och dialekt, relaterar till identitet och i vilken riktning sprÄkförÀndringar i en lokal dialekt, TorsömÄlet, har skett mellan 1950 och 2000. Vidare diskuteras Àven hur sprÄkundervisning kan stödja sprÄk- och identitetsutveckling. Resultaten visar att sprÄket Àr nÀra förbundet med identiteten genom socialisationsprocessen och att de dÀrför inte kan separeras. I dialektundersökningen visar resultaten att den lokala dialekten har genomgÄtt förÀndringar i alla undersökta variablerna sÄsom, förÀndring relaterat till tid, sprÄk och kön, samt sprÄk och Älder. Som ett resultat av dessa slutsatser föreslÄs sprÄkundervisning belysa alla sprÄkets varieteter för att undervisningen ska stödja utvecklingen av bÄde sprÄklig kompetens och identitet, sÄ kallad kontrastiv undervisning.