Från slutet på 90- talet och åren framåt har ett paradigmskifte skett inom det strategiska tänkandet, nämligen Informationsteknik. Detta innebar helt nya möjligheter för företagen att skapa värden för kunden. Kunden är inte längre en mottagare och inte heller verksamhetens upphov, utan är nu i själva verket en medproducent som är med och utformar värdeskapandet. Co-creation är en väsentlig del för utvecklingen av nya produkter och tjänster där kunden får en allt mer central roll i den värdeskapande processen. Kloka företag utnyttjar denna innovativa kraft.

Sverige marknadsförs mer och mer som ?Det nya matlandet?. Trenden med närproducerad och hantverksmässig mat ökar allt mer. Detta är något som entreprenörer tagit fasta på och förädlar hela kedjan från odling/produktion till en unik produkt. Dessa företagare bygger upp sina företag för att klara av konkurrensen från detaljhandeln.Marknadsföringen för dem måste ske på ett innovativt sätt för att locka kunder ut på landsbygden och till just dem själva.Detta arbete utgår från en så kallad kvalitativ undersökning där entreprenörer har intervjuats om hur de byggt upp sina företag samt hur de arbetat med marknadsföringen.Studien visar att företagarna satsat på sina kunder och att de har en hög servicenivå för att kunna erbjuda kunden det lilla extra och medför att de återkommer.

De senaste åren har det uppkommit ett ökat behov av inhemskt virke inom SCA. Detta framförallt på grund av ökad virkesefterfrågan från de egna industrierna. Eftersom inte SCA Skogs eget skogsinnehav på 2.6 milj ha räcker till för försörjningen av industrierna har man anställt fler virkesköpare som har i uppdrag att köpa råvara från privata markägare. För att sätta fokus på hur SCAs arbete fungerar mot sina virkesleverantörer/kunder har jag gjort en enkätstudie på detta. Studien är uppdelad i tre delar; litteraturstudie, enkätundersökning av kundnöjdhet och en excel-modell för uppföljning av kundnöjdheten baserad på enkäten.

Rapporten avhandlar visualiseringen i marknadsföringsstadiet av ett byggnadsprojekt med tillämpning på Trivselhus bostäder. För att få en grund till vad som ska ändras gällande företagets nuvarande visualisering har intervjuer genomförts med samtliga berörda parter. Dessa är säljare, kunder och husdesigners. Efter detta har två förslag till förändringar av nuvarande visualiseringar arbetats fram i Revit med intervjuerna som underlag..

Betydelsen av varumärke, identitet och image på dagens konsumentmarknad är sällan ifrågasatt och bekräftas av mängder med studier. Det som däremot inte är lika klarlagt är vilken roll dessa begrepp spelar på den lite mer ljusskygga industrimarknaden. Mot bakgrund av detta ville jag ta reda på hur den interna och externa kommunikationen kan se ut på ett företag som inte har en publik målgrupp.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett litet B2B-företags identitet och image uppfattas från tre olika perspektiv; ledningens, de anställdas samt kundernas. Föremål för min undersökning var Compware Medical, ett tyskt företag i medicinteknikbranschen som riktar sig till kliniker, sjukhus och fångvårdsanstalter.  För att få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med informanter från varje grupp. Eftersom förförståelsen och involveringsgraden i ämnet antogs vara olika beroende på om informanten tillhörde ledningen, anställda eller kunderna användes en intervjuguide för respektive grupp.

Syftet med examensarbetet var att ta fram ett webbaserat säljstödssystem åt Koneo i Gävle.Systemet skulle underlätta för säljarna i deras dagliga arbete med att samla information om kunder på ett ställe. Vidare kan de där redigera information, skicka e-post, ta fram olika dokument m.m. De tekniker vi använt oss av är ASP.NET, SQL-lagrade procedurer,JavaScript, CSS och VBScript. Resultatet av arbetet är ett fullt fungerande system som kommer att tas i bruk av företaget inom kort..

Dagens konkurrenskraftiga samhälle medför större rivalitet om kunderna vilket omöjliggör för företag att endast vara passiva och vänta på kundernas infinnande. Istället krävs differentiering för att utmärka sig bland ett stort antal existerande företag. Ett sätt är att forma speciella band till kunderna som gör dessa lojala till det egna företaget. Men frågan är om det verkligen finns förutsättningar för att detta ska kunna ske inom dagens detaljhandel? Vad är det som behöver förbättras för att större kundlojalitet ska kunna uppnås?Syftet med vår uppsats är att studera hur företag inom retailbranschen arbetar med att skapa långsiktiga kundrelationer.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka och skapa en förståelse för hur konsumenter uppfattar samt värderar LMV jämfört med EMV. Vår undersökning kommer att mynna ut i en konsumentbaserad varumärkeskapitalmodell som är anpassad för livsmedelsbranschen. Vi har använt oss av kvalitativa konsumentintervjuer för att uppnå vårt syfte. Empirin som insamlats från djupintervjuer har analyserats och tolkats med hjälp av teorin. Baserat på slutsatserna vi dragit från intervjuerna har vi konstruerat en varumärkeskapitalmodell för livsmedelsbranschen sett utifrån ett konsument perspektiv.

De fristående sparbankerna går en oviss framtid till mötes. Omvärldens krav ökar ständigt vilket leder till sammanslagningar sparbanker emellan. Mitt syfte med uppsatsen var därför att undersöka vilka faktorer som främst påverkar sparbankernas framtid. Med ett induktivt förhållningssätt har jag genomfört intervjuer med personer som är väl förtrogna med sparbanksbranschen, fått berättat för mig deras åsikter samt läst in mig på teori och därmed dragit vissa slutsatser om framtidens sparbanker. Jag har kommit fram till att sparbankerna i framtiden kommer att få arbeta allt hårdare med regelverk, vilket kommer att krävas av samtliga intressenter inklusive kunder.

Denna rapport handlar om hur företaget Parera AB ska kunna integrera tre olika system till en supportportal för deras tjänst Fjärrdrift. Tjänsten Fjärrdrift går ut på att kunder erbjuds fjärrsupport och driftövervakning av deras IT-miljöer. Uppgiften gick ut på att Parera ville kunna delge information till sina kunder rörande tjänstens innehåll och status på kundernas IT-miljöer, samt göra det möjligt för kunderna att sköta sina supportärenden på en och samma plats. För att genomföra detta behövdes en undersökning av de tre systemens funktioner och API:er göras samt ett förslag på lämplig plattform för implementationen tas fram. Ett delmål i arbetet var att undersöka huruvida Parera kunde erhålla något mervärde av att migrera sitt kundhanteringssystem till molnet istället för att stå för driften själva.Arbetet gick ut på att testa de olika systemen i daglig användning och utvärdera vilken information som skulle behövas för att kunna integrera systemen, samt hur respektive systems API:er kunde nås.

Risker och risktagande är en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit många vad gäller om banker på ett effektivt sätt arbetar för att minimera riskerna. Allmänheten är beroende av banker samtidigt som bankerna är lika beroende av sina kunder. Därför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förändrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen är att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna på några av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex personer från tre olika kontor och på olika positioner inom banken. Då vi ville få respondenternas personliga åsikter var det här den metod som passade vår studie bäst.

Vårt syfte är att kartlägga och utvärdera de konsekvenser som förändringen i Förmånsrättslagen förväntas få på bankers kreditgivning; väntade strukturella förändringar vad gäller dess kreditbedömning, kreditformer samt kunder..

SyfteSyftet med denna uppsats är att tydliggöra samt klarlägga hur artister och teamenkring dessa arbetar för att bygga och bibehålla starka relationer mellan fan och artist.Fortsättningsvis vill vi även öka förståelsen kring hur fansen uppfattar denna typ avarbete för att upprätthålla relationen.Utifrån syftet har vi utvecklat följande forskningsfråga;- Vad präglar artistens och dennes medarbetares arbete med relationerna gentemotfansen?MetodVi har i denna uppsats valt att arbeta utifrån en kvalitativ ansats för att kunna samla inrelevant information från olika perspektiv och för att få en djupare förståelse förämnet. Vi har intervjuat tio olika respondenter, både fans och inflytelserika personerinom musikbranschen. Dessa har genomförts face-to-face, via mail samt över Skype.Förutom intervjuerna har vi även analyserat litteratur, artiklar och onlinekällor.SlutsatserUppsatsen sammanfattas i ett avslutande kapitel bestående av våra slutliga tankar ochen kort sammanfattning av svaret till vår forskningsfråga. I detta kapitel presenterar viatt relationen mellan artist och fan behöver vara personlig för att en artist ska kunnaskapa en varaktig lojal fanbase.

Sn¨o ¨ar en viktig del av den hydrologiska cykeln eftersom sn¨o binder upp storam¨angder vatten. Det ¨ar d¨arf¨or f¨ordelaktigt att kunna estimera m¨angdensn¨o, lokalt s°av¨al som globalt. Med hj¨alp av programvaran Matlab haren automatiserbar metod utvecklats f¨or att estimera sn¨odjup genom attanalysera oscillationer i SNR-data fr°an GPS-signaler. Huvudresultaten fr°anden utvecklade metoden f¨oljer trenderna hos referensdatan v¨al. F¨or en GPSstationutanf¨or Visby med referensv¨arden tagna 1,3 km bort, ber¨aknadeskorrelationen till n¨armare 90% medan RMS f¨or avvikelserna blev cirka 4 cm..

Bakgrund och problemformulering: Den ökade graden av interorganisatoriska relationer, som delvis kan ses som en följd av företags ökade benägenhet att outsourca funktioner som tidigare befunnits inom företaget, har lett till att kommunikationen mellan företag har blivit allt viktigare. Detta kan även ses i de ökade investeringarna i IT som har skett de senaste åren inom många branscher. Transport- och logistikbranschen är inget undantag från dessa ökade investeringar, utan detta är en bransch där teknologisk kommunikation spelar en betydande roll. Samtidigt finns det ett stort missnöje bland många företag som har genomfört investeringar i IT, och mycket av missnöjet ligger i att företagen upplever att investeringen inte skapar all den affärsnytta som de förväntar sig. Dessutom finns det indikationer på att det väldigt sällan genomförs utvärderingar och uppföljningar av de IT-investeringar som genomförs.