Syftet med arbetet Àr att identifiera svÄrigheter med att argumentera för den agila projektmetodiken till en bestÀllare. Arbetet har Àven till syfte att ge rekommendationer pÄ hur en organisation kan stÀrka sin argumentation för den agila metoden ut mot bestÀllaren. För att uppnÄ arbetets syfte har den kvalitativ forskningsintervju och en litteraturgenomgÄng tillÀmpats. Resultatet visade att svÄrigheterna Àr att alla yrkesroller internt inom organisationen inte har en och samma definition över vad den agila metoden innebÀr. Den nuvarande agila modellen ansÄgs ocksÄ av flertalet respondenter inte vara tillrÀckligt utarbetad.

Syftet med studien Àr att belysa buller i förskolans pedagogiska inomhusmiljö och vilken inverkan det kan ha pÄ barnen som vistas dÀr, samt vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att fÄ en god ljudmiljö. Som metod har en enkÀtundersökning och intervjuer med pedagoger utförts. Dessutom har förskolans inomhusmiljö med barn och vuxna observerats. Undersökningen visar att barn, vuxna, aktiviteter och leksaker skapar en bullrig miljö. Som en följd av detta buller upplever pedagogerna att barnen bli trötta och okoncentrerade, men ocksÄ livliga och högljudda.

Det finns mÄnga hus i Sverige som har utförts med en konstruktion av kallt tak. I modern tidÀr bÄde varma och kalla tak vÀl isolerade som medför att takets utsida fÄr en begrÀnsaduppvÀrmning, frÀmst pÄ grund av ökad bjÀlklagsisolering, vilket hindrar snöavsmÀltning.SÄledes kan alla tak idag kallas för kalla och för att skilja takkonstruktioner Ät bör istÀllet talasom ventilerade eller oventilerade tak. Den ökade isolertjockleken i vindsbjÀlklaget medförökad risk om fuktig inneluft kommer upp mot det kalla yttertaket i vindsutrymmet. FÄr fuktigluft stanna kvar under en lÀngre period kan mikrobiell tillvÀxt ske pÄ framföralltunderlagstaket.Rapporten syftar till att med hjÀlp av relevant litterÀr fakta, berÀkningar och mÀtningar utredaom konstruktionen till kvarteret Tuppen klarar de föreskrivna kraven till fukt- ochbrandproblematiken enligt Boverket. LÀsaren ska fÄ en inblick vad det finns för problem medatt konstruera en kallvind och hur man kan lösa problemen genom den teorin och berÀkningarsom ges i rapporten.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur en lokal detaljist kan bygga upp och stÀrka sitt varumÀrke i dagens konkurrens.Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ metod och deduktiv ansats. PrimÀrdata samlats in genom tvÄ intervjuer med Àgarna till tvÄ lokala butiker och tvÄ fokusgrupper bestÄende av sju personer i vardera, en grupp bestÄende av kvinnor och en grupp bestÄende av mÀn. FortsÀttningsvis har detta resultatunderlag hjÀlpt oss att komma fram till vÄra slutsatser.Vi har under arbetets gÄng kunnat urskilja relationers betydelse för lokala detaljister. Vi har Àven fÄtt förstÄelse för vikten av lokalisering och marknadsföringsstrategier. I uppsatsens sista del kommer vi att presentera en utvÀrdering och egna rekommendationer för de bÄda detaljisterna.

Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen genus och etnicitet representeras i lÀroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger pÄ Äldersgruppen 14-15 Är och inriktningen gÀller sÀrskilt förhistoria och hur begreppen genus och etnicitet kommer till uttryck bÄde vad gÀller text som bild. En jÀmförelse och utgÄngspunkt i denna analys Àr diskussionen om mÀnniskans ursprung sÄ som den beskrivs i framförallt svensk populÀrvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det Àr av sÀrskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp Àr pÄ grund av att den svenska skolans styrdokument Àr mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa bÄda begrepp för att pÄ sÄ sÀtt undvika polariseringar och vÀrderingar av personer utifrÄn t.ex. kön eller hÀrkomst..

Internet har fÄtt en större plats i de flesta personers liv med ökad tillgÀnglighet till mediet. En mycket stor grupp individer har dock svÄrt att nyttja Internet pÄ grund av lÄg tillgÀnglighet vilken blivit en effekt av ett funktionshinder. Min uppsats avhandlar om W3C:s - WAI:s riktlinjer för god tillgÀnglighet och Jakob Nielsens rekommendationer för en god anvÀndarvÀnlighet Àr anvÀndbara för gruppen dyslektiker vid formatering av text och lÀnkar. Jag vill ocksÄ i mitt arbete finna faktorer vilka kan optimera utformning av en textmassa och lÀnkar för att pÄ sÄ sÀtt förbÀttra illgÀnglighetsanpassningen till data vid webbdesign. I arbetet har jag funnit nÄgra faktorer vilka kan optimera tillgÀngligheten för dyslektiker.

Uppsatsen undersöker ifall Socialstyrelsens ljudnivÄrekommendation överensstÀmmer med hur publiken egentligen upplever ljudnivÄn vid evenemanget i frÄga. Undersökningen gÄr ut pÄ att mÀta ljudnivÄn under fem olika konserter pÄ ett sÀtt som fyra yrkesverksamma ljudtekniker mÀter ljudnivÄn. Arbete lades ner pÄ att fÄ denna mÀtmetod att sÄ mycket som möjligt kunna likstÀllas med Socialstyrelsens föreslagna metod. Efter konserten delas tjugo enkÀter ut till slumpvis utvalda besökare. Syftet med enkÀten Àr att fÄ grepp om hur publiken upplevde ljudnivÄn.

Jag har skapat en form som bygger pÄ tillgÀnglighet för personer med nedsatt rörelseförmÄga och nedsatt syn. Varje formmÀssigt beslut grundar sig i ett krav eller regel ur "Boverkets byggregler" och rekommendationer frÄn personer med funktionsnedsÀttningar och resultat frÄn mina experiment.Att ha tillgÀnglighet som utgÄngspunkt har varit en utmaning. TillgÀnglighet Àr ett komplext Àmne för att det skall tillfredsstÀlla vÀldigt mÄnga. De som inte ser, de som ser, de som inte hör och de som hör, de som behöver ljus och de som behöver mörker osv. och alla de som skall betala för hela byggnationen.Jag tycker mÄnga gÄnger att medel som gör att en miljö blir tillgÀnglig inte hör ihop med övrig arkitektur.

Föreliggande arbete undersöker metodmÀssig interoperabilitet genom att jÀmföra de kommande svenska reglementena Reglemente för Markoperationer och Markstridsreglemente 6 ? Bataljon och deras överensstÀmmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lÀmna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen.Arbetet visar att det finns en överensstÀmmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man mÄste förstÄ deras situation. Det föreligger en lÄg grad av överensstÀmmelse avseende metoder för att skydda befolkningen.Författaren lÀmnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2.

I litteraturen har framkommit att förtroendet Àr av stor betydelse i affÀrsverksamhet och intresset för förtroendet har ökat under senare Är. Uppsatsen syftar till att undersöka hur förtroendet uppkommer, hur starkt det Àr, i vilka avseenden det finns, hur det bibehÄlls samt vad som krÀvs för att det ska upphöra mellan en enmansföretagare och dennes revisor. Valet att undersöka detta var för att det finns en förestÀllning om att enmansföretag stÄr nÀrmre revisorn Àn vad han bör göra.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av intervjuer dÀr respondenterna bestod av tre enmansföretag och tvÄ revisorer. En kvalitativ metod har anvÀnts för uppsatsen. Det har tydliggjorts ett antal faktorer som Àr viktiga för förtroende.Resultatet av undersökningen visar att det finns ett starkt förtroende för revisorn sÄ lÀnge förtroendet inte skadats samt att enmansföretagaren inte har en djupare relation Àn den yrkesmÀssiga.

Detta examensarbete har utförts pÄ uppdrag av Skanska som pÄbörjat en implementering av arbetsmetoden visuell projektering. Syftet Àr att utvÀrdera hur den nya arbetsmetoden hittills har fungerat och ge förslag pÄ eventuella förbÀttringar. Projektering innebÀr att ta fram ritningar och handlingar pÄ hur den fÀrdiga byggnaden ska se ut. Skanska har uttryckt ett behov av att effektivisera projekteringsfasen sÄ att handlingarna blir fÀrdiga i tid. Samtidigt Àr det av stor vikt att alla handlingar hÄller bra kvalitet dÄ fel i dessa innebÀr stora kostnader.För att effektivisera projekteringen och tillfredsstÀlla hög kvalitet pÄ handlingarna har Skanska börjat anvÀnda sig av en i byggbranschen relativt ny arbetsmetod; visuell projektering.

Detta examensarbete har utförts vid Saab Dynamics AB(SBD) i Karlskoga med syftet att studera gamla konstruktioner av set-back-generatorer. En set-back-generator (SBG) ska ge momentan energi vid utskjutning av en projektil genom att en magnet rör sig genom en spole. SBG har funnits lÀnge men har bedömts ge för lite energi för att kunna driva elektronik. Men nya typer av magneter har potential att öka energiutbytet vÀsentligt.SBD har ett antal Àldre SBG:er och arbetet har varit att utifrÄn dessa undersöka om det gÄr att utvinna mer energi genom ett utbyte av magnet. Andra parametrar som Àr viktiga för en SBG:s funktion har ocksÄ studerats och testats i olika konfigurationer i hopp om ytterligare förbÀttringar.

KranskÀrlssjukdomar Àr pÄ grund av deras utbredning en stor utmaning för sjukvÄrden. Klienter med kranskÀrlssjukdom erbjuds sekundÀrpreventiva program som planeras och genomförs av sjuksköterskor. LivsstilsförÀndring Àr en del i sekundÀrpreventionen. Syftet med föreliggande arbete Àr att beskriva mÄl för klienten och pÄverkande faktorer i dennes förÀndringsprocess. Arbetet Àr en systematisk litteraturstudie.

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att förbÀttra ett disharmoniskt medlemsbrev utifrÄn principer för god informationsdesign. Detta pÄ grund av att verksamhetsledarna har fÄtt klagomÄl pÄ dess utformning samt att verksamhetsledarna sjÀlva tycker att medlemsbrevet Àr ?fult, svÄrt att lÀsa (pga text och form)? och vill dÀrför att det förbÀttras. Genom min förstudie som bestod av kvalitativa intervjuer med verksamhetsledarna, en enkÀtundersökning med mÄlgruppen, en omvÀrldsanalys och tvÄ textanalyser kunde jag svara pÄföljande frÄgestÀllningar: Vilka brister finns det i nuvarande medlemsbrevet gÀllande text, innehÄll och form? Min teoriinsamling har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllning: Hur kan jag anvÀnda mig av de tre principerna för god informationsdesign (lÀslighet, lÀsbarhet och lÀsvÀrde) för att uppnÄ harmoni? Mitt gestaltningsförslag utgÄr frÄn de brister som framkom i metoden och förbÀttringarna pÄ de rekommendationer som framkom i teorin..

Sedan lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor trÀdde i kraft har allt större krav stÀllts pÄ verksamhetsutövaren som individ och Àgare till objektet med avseende pÄ brandskydd. Denna lag innebÀr att den statliga mÄlstyrningen har rÀtt att utöva tillsyn pÄ diverse aktörer. Innebörden av lagen som trÀdde i kraft första januari (2004) Àr att verksamhetsutövaren sjÀlv stÄr för ansvaret för att brandskyddsdokumentation ska finnas upprÀttad. Detta innebÀr att rÀddningstjÀnstens ansvar Àr att kontrollera att brandskyddsdokumentation finns tillgÀngligt. Syftet med examensarbetet Àr att komma med ÄtgÀrdsförslag/-förbÀttringar gÀllande det befintliga brandskyddet inom urankontrollerade omrÄden pÄ Westinghouse brÀnslefabrik.