Med formell omsorg menas offentlig vård- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privaträttsliga företag på entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid långvariga hjälpbehov och frivilliga insatser som innebär oavlönade arbetsuppgifter som man själv väljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, ålder, utbildning, anställning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av föräldrar eller svärföräldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning så minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg på sina föräldrar/svärföräldrar. Något som också minskar sannolikheten är om du har fler än ett barn under 18 år i hemmet, vilket kan ses som logiskt då barn kräver mycket tid.

Sverige har under lång tid varit ett av få länder i Västeuropa där ett radikalt högerpopulistiskt parti inte haft väljarmässiga framgångar. Detta har numera förändrats och Sverigedemokraterna finns idag representerade i Riksdagen. Samtidigt har det under senare år skett en betydande ökning av hatbrott med främlingsfientliga motiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hurvida det finns något samband mellan Sverigedemokraternas stöd och begångna hatbrott på kommunnivå. En regressionsanalys av tvärsnittsdata genomförs utifrån minsta kvadratmetoden (OLS), där resultatet visar på att variationen i partiets stöd enbart förklarar en liten andel av variationen i hatbrott.

Sverige är ett exceptionellt fall av sekularisering på både samhälls- och individnivå. Samtidigt har immigrationen delvis förändrat det demografiska landskapet för religiositet då utrikesfödda i regel är mer religiösa än inrikesfödda samt oftare tillhör en annan religion. Syftet med denna uppsats är att beskriva utrikesföddas religiositet i Sverige med särskild fokus på vistelsetidens och religionstillhörighetens betydelse. Inom religionssociologin antar den så kallade moderniseringsteorin att ju mer sekulariserat ett samhälle är, desto mer sekulariserade är dess medlemmar. Variationen i religiositet inom samhället beror på socialisering och upplevelser av otrygghet.

Syftet med denna studie är att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan användas inom utbildning för hållbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strävan efter att bidra med ny forskning för området utbildning för hållbar utveckling inom förskolan, då det är ett tunt utforskat område.Resultatet av studien är att den antropocentriska natursynen dominerat i båda filmerna, men att de samtidigt ifrågasätts mellan raderna. Slutsatsen av studien är att innehållet i filmerna går att använda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Det finns en låg grad av mångfald i svenska börsbolagsstyrelser. Enligt omfattande studierförbättrar ökad mångfald en grupps kreativitet och prestation. Syftet med studien är attanalysera hur mångfaldsmåtten åldersspridning och kvinnonärvaro i svenskabörsbolagsstyrelser kan påverka vd:s position, eftersom grunden för ett framgångsriktjämställdhetsarbete ligger i ett företags ledningsgrupp med vd som främsta representant.Studien inkluderar samtliga kvinnor som varit vd:ar på börserna Nasdaq OMX Stockholmoch NGM Equity och en jämförelsegrupp av manliga vd:ar som haft förtroendeperioderunder liknande omständigheter som kvinnorna. Resultatet visar ett samband mellan kvinnligstyrelsenärvaro och förlängd förtroendeperiod för vd:ar, i synnerhet för de kvinnligavd:arna..

The North-American sociologist Michael Lipsky has characterized social workers as street-level bureaucrats with a substantial discretion in the relationship between the welfare state and its citizens. Within Lipsky´s theoretical framework social workers appear as a powerful group that socializes the citizens to uphold certain expectations towards the welfare state and its (re)distributional programs. From this point of view, it is important to learn more about social workers and the attitudes they express towards the welfare state. The aim of this study is to analyze how the welfare-political attitudes of future social workers are affected by their social background (e.g. class background and ancestral homeland).

The use of marketing research panels are a more and more frequently used source of information for studies within many different branches. The purpose of this report is to investigate the demographic composition of panels and compare it with the population of Sweden, a possible change in behaviour of respondents, and if the source of recruitment is the cause of possible differences in study results. The study was commissioned by Norstats Linkoping office. Sources for the data material include Norstat?s recruitment process and their two main panels with different recruitment sources.

This study in the subject of forest planning is made for Sveaskog and its aim is to develop tools that prognosticate outcome in terms of volumes per sort from not yet cut forest stands. The degree of detail is just to get reliable results for at least one months volumes, for Sveaskogs own forestland in the market region of Norrbotten that is about 100 000 m3fub. The course of action to accomplish this is regression analysis and the data consists of cut tracts on own forestland in Norrbotten during the years 2006, 2007 and 2008. That is a little more than 4 million m3fub. Two tools were made.

I denna uppsats tillämpas multipel regressionsanalys med syfte attpredikera huspriser i Falun. Data som består av dels priset vid ett antalhusförsäljningar och dels ett antal eventuellt samvarierande förklarandevariabler analyseras. Två lämpliga, modeller som på ett så precist ochenkelt sätt som möjligt förutsäger en kommande försäljning av ett hus tasfram. I den första finns en mäklarfirmas utropspris med som förklarandevariabel i den andra inte. Prediktionsförmågan för de båda modellernablir inte användbar i praktiken men bättre då utropspris finns med.

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till känslan av "yrkesstolthet" hos anställda vid Försäkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsställelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 män, från 25 till 66 år (X= 49,8 år) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjälp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frågor samt 9 frågor gällande yrkesrollen. Frågorna besvarades väsentligen med hjälp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet uträknades med hjälp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys.

Syfte med uppsatsen är att ta reda på om ungdomar efter diskussioner kring politiska och samhälleliga frågor påverkar varandras åsikter och blir mer lika. Studien baseras på enkätsvar från gymnasieelever som följts från årskurs ett i gymnasiet till årskurs två från tre skolor i Örebro. Totalt deltog 1688 elever i denna longitudinella studie. Multipel regressionsanalys visade att ungdomarna påverkar varandra men deras åsikter blev inte mer lika varandra över tid och att det fanns en svag skillnad mellan könen. Diskussionen tar upp hur dessa resultat skiljer sig ifrån befintliga studier på området och indikerar att "politik" är ett abstrakt ämne som vid diskussion skiljer sig från andra diskussionsämnen.

Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av regressionsanalyser med avkastning som beroendevariabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler avkastning och risk. Även begrepp som CAPM och beta gås igenom. Detta följs av det aktuella forskningsläget inom ämnet.

Uppsatsens syfte är att identifiera väsentliga påverkansfaktorer på svenskt entreprenörskap. Uppsatsens uppkomst beror på nutidens fokusering på entreprenörskap och företagande. Det genomförs många lagändringar med olika politiska krafter i bakgrunden. En viktig påverkansfaktor har varit EU. Mycket fokus ligger på företaget men färre debatter handlar om individen.

Denna uppsats syftar till att undersöka svenska företags val av kapitalstruktur. I en kvantitativ studie undersöks värför faktorgrupper, bestående av faktorer hämtade från finansiella teorier, vilka förväntas förklara valet av kapitalstruktur.För att utvärdera huruvida faktorgrupperna kan anses förklara valet utförs en regressionsanalys där faktorgruppernas korrelation med fyra definitioner av skuldsättningsgraden undersöks. Faktorurvalet består av nio faktorgrupper baserade på 17 faktorer, hämtade från Peckning Order?, Market Timing?, samt Tradeoff?teorierna. Slutligen undersöks ifall det förekommer branschmässiga skillnader i faktorernas förmåga att förklara kapitalstrukturen.Resultatet av studien indikerar på att vissa faktorgrupper är mer lämpliga än andra att använda för att förklara valet av kapitalstruktur.

Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer det finns för attityder till arbetslösa och hur dessa har förändrats under perioden 1986-2002. Utgångspunkten är att undersöka vilken inverkan politiska sympatier, erfarenhet/kontakt med arbetslöshet och reell arbetslöshet har på attityderna till arbetslösa. Den huvudsakliga frågeställningen är vilka samband man kan se mellan dessa tre variabler och attityder till arbetslöshet.Metod och material: Studien bygger på statistiska analyser av studierna Åsikter om den offentliga sektorn 1986 samt Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992, 1997 och 2002. Logistisk regression har varit den statistiska metoden som använts för analysen.Huvudresultat: Resultaten visar att erfarenhet och kontakt med arbetslöshet till viss del har samband med attityder till arbetslösa. Den viktigaste faktorn bakom attityderna är dock politiska sympatier.