Syftet med studien är att undersöka huruvida interna och externa variabler påverkar personers friskhet samt utreda hur långtidsfriska skiljer sig från övriga medarbetare. Undersökningen genomfördes med ett frågeformulär bland personal med olika arbetsuppgifter. 150 medarbetare besvarade enkäten. De undersökningsvariabler som ingår i den interna skalan är personlighetsdrag, Locus of control, KASAM och optimism. Den externa skalan består av krav, kontroll, stöd, ledarskap samt organisationskultur.

Status handlar om en persons position i en hierarki inom en viss grupp. Det är inte en egenskap utan något som uppstår i relationen mellan människor. Syftet med denna studie var att kartlägga eventuella skillnader vad gäller hur människor attribuerar kvinnors och mäns statusbeteende. Med hjälp av en egenframtagen enkät samlades data in från 57 studenter vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Data analyserades med hjälp av en variansanalys.

Motivation är en viktig drivkraft för individers beteende. Den har betydelse för att handlingen såväl påbörjas som uppehålls. Forskning inom området har konstaterat att motivation uppkommer av både inre och yttre faktorer samt att en del handlingar är relativt omotiverade. Den hierarkiska modellen för inre och yttre motivation anger även att motivation förekommer på flera nivåer inom individen. Studien undersökte relationen mellan högskolestudenters kontextbundna motivation, globala självkänsla och generaliserade Locus of control.

Studien undersöker relationer mellan stark ångestsymtom och personlighetsdrag samt bakgrundsfaktorer. 35 deltagare, 23 kvinnor och 12 män, rekryterades på en högskola och besvarade en enkät.Resultaten visar en stark relation mellan personlighetsdraget neuroticism och ångest men inga andra korrelationer med övriga faktorer. En djupare analys av resultaten tyder på att den population ur vilken deltagarna rekryterats inte varit lämplig för att undersöka de aktuella frågeställningarna, eftersom deltagarna uppvisat en mycket låg grad av ångest i testet och även en mycket hög grad av inre Locus of control. Diskussionen har väckt frågor anknutna till instrumentens lämplighet och beskaffenhet, men också om olika relationer i personligheten kan tänkas gälla för grupper som ligger på hög respektive låg nivå av ångest. En slutsats av detta arbete är att frågan är viktig och intressant och att det finns tillräckligt med teoretiskt underlag för att återkomma med ett mer omfattande val av deltagare och lämpligare mätverktyg..

Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhället. Tidigare forskning har påvisat att en lägre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (Locus of control), tillgång till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frågeställning gällde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkät-undersökning mätte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos studenter.

This study aims to theoretically investigate the concepts of the interpersonal actions 'to motivate' and 'to manipulate' and also to examine possible differences and similarities between the two. The method used is a conceptual review based on the Self-Determination Theory, related to the concept of motivation, and Machiavellianism, related to the concept of manipu-lation. The results show that 'to motivate', according to Self-Determination Theory, concerns influencing the intrinsic or extrinsic motivation, where intrinsic motivation is related to the feeling of self-determination, inner Locus of causality, being or feeling competent and exercise activities for the pleasure of it, whilst extrinsic motivation is related to external Locus of cau-sality, external pressure and engaging in activities for the purpose of reaching a goal or re-ward. 'To manipulate' is according to Machiavellianism based on the manipulator doing whatever it takes to reach a certain goal and gain something for himself with no regard of what methods being used. The comparative analysis showed that the crucial difference in how an behaviour is interpreted as either, or both, motivating and manipulative is based on who is doing the interpretation, what information she has and which aspects that are focused on..

Lucida drömmar (LD) innebär att drömmaren inser, under drömmens gång, att omgivningen och händelserna runtomkring är en dröm och inger förmågan att kunna påverka och reflektera över händelserna i drömmen. I lucid dreaming treatment (LDT) får drömmaren lära sig att förändra mardrömmars händelseförlopp. Dock blir inte alla lucida och många tror att det är själva känslan av kontroll som ger en effekt. Studien kommer utforska om kontroll utgör en nyckelkomponent i LDT genom att undersöka sambandet mellan LD och Locus of control (LoC), depression och subjektivt välbefinnande där LD verkar som en medierande variabel mellan å ena sidan LoC och å andra sidan depression samt subjektivt välbefinnande. Deltagarna (n = 54) i undersökningen har fyllt i formulär gällande frekvens av drömmar och LD samt formulären Rotter?s 29 item internal-external scale, Center for epidemiologic studies depression scale, International positive and negative affect schedule short form, Satisfaction with life scale och Pittsburgh sleep quality index.

The Swedish Red Polled breed is threatened by extinction and there are only around 1100 animals left. The breed was popular in the early twentieth century, but since then the numbers have steadily decreased. The overall objective of this study was to find out whether there may be economic incentives for preserving the breed. The milk quality properties are of major importance in the production of dairy products. Therefore we would like to establish if the Swedish Red Polled breed carries favourable alleles at loci of relevance for milk quality, to potentially make the breed more interesting for milk production.

Objectives. The aim of the present study was to examine the relationship between the personality variables Multidimensional Health Locus of Control (MHLC), Negativ affect and Social inhibition (the D-personality), and health behavior and attitudes toward keep-fit measures.Methods. The participants in this study were 170 embloyees at a regional social insurance office in a midsize town in the south of Sweden. Scales concerning health behavior and attitudes toward keep-fit measures were constructed and the participants completed these scales as well as those of MHLC and D-personality.Results. Participants with strong beliefs that other people, such as doctors or family-members, are responsible for their health, showed a more positive attitude as to keep-fit measures than those with a belief that health is controlled by themselves.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för studierelaterad stress genom att höra och analysera gymnasieelevers beskrivningar av hur de själva upplever studierelaterad stress. Jag har använt mig av ett fenomenologiskt perspektiv då jag sökt svar på studiens frågeställningar med hjälp av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Resultatet visar att samtliga elever har erfarenhet av studierelaterad stress även om det enbart är kvinnorna som upplever hög grad av studierelaterad stress. Eleverna menar att stressen ofta är självförvållad. Dålig planering och betyg är vanliga stressfaktorer.

Föreliggande studies ansats var att undersöka den funktionella syskonplaceringen i relation till Locus of control (LoC) och Känsla av sammanhang (KASAM). Syskonforskaren Sulloways teori om den funktionella syskonplaceringen kan liknas vid en darwinistisk förklaringsmodell till syskonplaceringens betydelse för utvecklandet av personlig karaktäristika. Individens attribuering till inre eller yttre LoC avser huruvida individen tillskriver händelser i livet som ett resultat av dennes egen påverkan eller som ett resultat avhängigt ödet eller slumpen. KASAM-begreppet avser individens förmåga, att uppleva världen som begriplig, hanterbar och meningsfull. Studiens undersökningsdeltagare är elever från årskurs 1-3 på en gymnasieskola (n=86).

The purpose of this study was to examine work related stressors and related coping strategies among case managers at a domestic violence shelter in the United States. We further wanted to examine whether Locus of control among the participants could be related to work related stress and coping strategies. Qualitative interviews were performed with eight case managers to gain knowledge about the stressors and coping strategies they used by examining their thoughts, feelings and experiences. The result showed that the case managers experience a number of stressors in their work environment such as system problems (e.g., lack of re¬sources and time pressure) and emotional stress. Coping responses among the case managers included efforts to alter the problem, so called problem focused coping, efforts to control emo¬tions, so called emotions focused coping and social support from colleagues.

Jag har i denna studie velat titta närmare på, och få en förståelse för, vad nyktra alkoholister inom AA upplever har varit viktiga faktorer för att lyckas bibehålla nykterhet. Studiens frågeställning har lett till en tillämpning av kvalitativ forskningsmetod med målsättningen att få fram så nyanserat och relevant data som möjligt. Studiens syfte har varit att få en en förståelse för vad nyktra alkoholister upplever har varit viktigt för att kunna leva ett nyktert liv, samt att få en förståelse för hur dessa individer upplever begreppen meningsfullhet och kontroll och hur dessa eventuellt inverkar på bibehållen nykterhet. Resultaten visar att det råder relativt hög samstämmighet i individernas uppfattningar om viktiga faktorer för att bibehålla nykterhet. En faktor är vikten av att inse att individen är alkoholist och inte kan återfå kontrollen över sitt drickande.

Tidigare forskning visar att det finns olika framgångsfaktorer för återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer för återgång i arbete för personer som haft en långtidssjukskrivning, d.v.s. längre än 60 dagar, inom Jämtland läns landsting (JLL). Utifrån resultatet i denna studie ville vi se om det förelåg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anställda som varit långtidssjukskrivna.

Syftet var att undersöka skillnader mellan olika studentgrupper uppdelat efter år av arbetslivserfarenhet och ålder. Detta för att se om arbetslivserfarenhet och ålder hade någon betydelse för studenters interna motivation, externa motivation, amotivation och kontrollokus. I tvärsnittsstudien deltog 71 studenter (60 kvinnor och 11 män) från en högskola i Mellansverige och deltagarnas ålderspridning var 19-47 år. Undersökningen byggde på två enkäter; The Academic motivation scale (AMS-C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) och Academic Locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). Statistiskt signifikant skillnad fanns mellan en studentgrupp som var 19-22 år gamla och en studentgrupp som var 26 år och äldre på kontrollokus, där resultatet visade att den äldsta gruppen upplevde mer externt kontrollokus än den yngre gruppen.