Sökresultat:
678 Uppsatser om Locka till läsning - Sida 45 av 46
De norrlÀndska svÀltsnörena : en skogshistorisk analys av cykelstigsutbyggnaden under 1900-talet
Kommunikationerna i norra Norrland under den förindustriella tiden bestod i stort sett endast av vintervÀgar (Hoppe 1945, Lassila 1972). MÀnniskorna förflyttade sig trots allt över relativt stora omrÄden med slÀde efter hÀst eller ren (Friberg 1935, Mannerfelt 1936, Hoppe 1945). MÄnga nybyggen i Norrlands inland var under tidigt 1900-tal fortfarande isolerade frÄn omvÀrlden tillföljd av bristen pÄ vÀgar. Vid denna tid började DomÀnverket att anlÀgga smala vÀgar s.k. ?cykelstigar? pÄ statens marker för att underlÀtta framkomligheten för sina tjÀnstemÀn (Hoppe 1945) och pÄ sÄ vis ocksÄ bÀttre kunna tillvarata skogsrÄvaran.
Kombination av egna och etablerade varumÀrken - Ett företags liv eller död?
Konkurrensen i klÀdbranschen vÀxer och blir allt intensivare. Det krÀvs idag mer frÄn ett företag för att kunna skilja sig frÄn mÀngden. En rad olika faktorer pÄverkar en konsuments beteende och attityd gentemot ett företag och en butiks val av varumÀrken och sortimentsutbud spelar en betydande roll för att kunna kommunicera ut ett budskap som lockar den tÀnkta mÄlgruppen. Det blir allt vanligare att detaljistföretag som erbjuder etablerade varumÀrken integrerar bakÄt och producerar egna mÀrkesvaror. Lager 157 Àr ett företag som pÄ senare tid har följt denna trend.
Ăkad cykling -en studie om möjligheterna till att överföra korta resor med bil till cykel i VĂ€xjö
TÀtorterna Sverige har lÀnge prÀglats av bilismens utveckling. Spridda boendemönster och den allt mer utbredda externhandeln Àr nÄgra faktorer som bidragit till bilismens utveckling. Andelen cykelresor i Sverige uppgÄr idag till ca 12 % av alla resor, det finns dock lÀnder dÀr cykeltrafiken idag uppgÄr till 30 - 40 %. I Sverige Àr idag ca 60 % av persontransporterna kortare Àn 5 kilometer, och av dessa sker nÀstan hÀlften med bil. Staten har i ett flertal olika sammanhang uttryckt en vilja för ett ökat anvÀndande av miljöanpassade transportmedel.
Ăkad cykling -en studie om möjligheterna till att överföra korta resor med bil till cykel i VĂ€xjö
TÀtorterna Sverige har lÀnge prÀglats av bilismens utveckling. Spridda
boendemönster och den allt mer utbredda externhandeln Àr nÄgra faktorer som
bidragit till bilismens utveckling. Andelen cykelresor i Sverige uppgÄr idag
till ca 12 % av alla resor, det finns dock lÀnder dÀr cykeltrafiken idag uppgÄr
till 30 - 40 %. I Sverige Àr idag ca 60 % av persontransporterna kortare Àn 5
kilometer, och av dessa sker nÀstan hÀlften med bil.
Staten har i ett flertal olika sammanhang uttryckt en vilja för ett ökat
anvÀndande av miljöanpassade transportmedel.
ANDERSBERG : att utveckla ett stadsdelscentrum
Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vÀndas. UtgÄngspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i GÀvle. Rapporten börjar med att ge en definition pÄ vad ett stadsdelscentrum Àr samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrÄn ett historiskt perspektiv samt utifrÄn dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsomrÄdena för att dÀrutöver fungera som en viktig social mötesplats.
Att sÀtta butiksatmosfÀren i första hand- en studie om hur man kan arbeta med butiksatmosfÀren i secondhandbutiker
Svenskarna handlar allt mer klÀder och intresset för mode och klÀder Àr större Àn nÄgonsin.Bara produkten rÀcker dock inte för dagens konsument, utan platsen dÀr den inhandlas har fÄttallt större betydelse för kundens shoppingupplevelse. De olika faktorer som pÄverkar kunden ibutik brukar samlas under konceptet butiksatmosfÀren. AtmosfÀren ska, för att pÄ bÀsta sÀttstimulera kunden, byggas utefter mÀnniskans fem sinnen, syn, kÀnsel, doft, smak och hörsel.Tidigare forskning har fokuserat pÄ hur aktiviteter i butiksmiljön fungerar inom vanligdetaljhandel. Vi har i vÄr uppsats valt att undersöka hur dessa tidigare rön skulle gÄ atttillÀmpa pÄ secondhandbutiker, som skiljer sig frÄn detaljhandeln bland annat genomproduktutbud. Secondhand har pÄ senare tid fÄtt mycket uppmÀrksamhet och det finns idag ettökat intresse för ÄteranvÀndning av klÀder.Syftet med uppsatsen Àr att analysera möjligheterna för secondhandverksamheter att arbetamed butiksatmosfÀren för att skapa en mer tilltalande butik.
ANDERSBERG - att utveckla ett stadsdelscentrum
Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns
mot dessa idag och hur utvecklingen kan vÀndas. UtgÄngspunkten för studien har
varit Andersbergs stadsdelscentrum i GĂ€vle.
Rapporten börjar med att ge en definition pÄ vad ett stadsdelscentrum Àr samt
att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare
beskrivs ett stadsdelscentrum utifrÄn ett historiskt perspektiv samt utifrÄn
dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs
olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de
omkringliggande bostadsomrÄdena för att dÀrutöver fungera som en viktig social
mötesplats. Man kan sÀrskilja fyra större intressegrupper i ett
stadsdelscentrum: konsumenterna, kommunen, handlarna och fastighetsÀgarna.
BurtrÀsk mitt i vÀrlden: ortsanalys och förslag pÄ fysiska ÄtgÀrder
BurtrÀsk ligger vackert i landskapet cirka 40 kilometer sydvÀst om SkellefteÄ med omkring 1600 invÄnare. Ortens centrum har förÀndrats med tiden och en del butikslokaler stÄr idag tomma. Ett antagande Àr att antalet butiker inte kommer att öka till den nivÄ det en gÄng har varit. OmstÀllningen som skett i centrum har försvagat en tydlig mötesplats för invÄnare och besökare. KamvÀgen som gÄr genom centrum fungerar som genomfartsled i samhÀllet vilket prÀglar trafiksituationen med tung trafik.
Corporate governance i finanskrisens spÄr
Bolagsstyrning Àr ett angelÀget diskussionsÀmne efter finanskrisen, sÀrskilt betrÀffande hur en god bolagsstyrning kan uppnÄs i banker. Det rÄder konsensus om att god bolagsstyrning Àr av högsta betydelse för nÀringslivet och Àven övriga delar av samhÀllet. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man pÄ bÀsta sÀtt ska uppnÄ detta.                      I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte pÄ relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.
Stadsdel Rosenholm -anonymt militÀromrÄde ger plats för framtidens möjligheter
SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona bestÄr i dagslÀget av en tydligt avgrÀnsad kÀrna, dÀr tÀtheten och stadsmÀssigheten avtar allt mer ju lÀngre man förflyttar sig frÄn centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytteromrÄden. DÄ regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av omrÄdet öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma omrÄdet. Rosenholm utgör ett omrÄde utanför stadskÀrnan och fungerar samtidigt som Karlskronas vÀstra entré.
SkadestÄnd vid immaterialrÀttsligt intrÄng - sÀrskilt om ideell skada
Bolagsstyrning Àr ett angelÀget diskussionsÀmne efter finanskrisen, sÀrskilt betrÀffande hur en god bolagsstyrning kan uppnÄs i banker. Det rÄder konsensus om att god bolagsstyrning Àr av högsta betydelse för nÀringslivet och Àven övriga delar av samhÀllet. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man pÄ bÀsta sÀtt ska uppnÄ detta.                      I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte pÄ relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.
Stadsdel Rosenholm -anonymt militÀromrÄde ger plats för framtidens möjligheter
SAMMANFATTNING
Rosenholm ?i stadens utkant
Karlskrona bestÄr i dagslÀget av en tydligt avgrÀnsad kÀrna, dÀr tÀtheten och
stadsmÀssigheten avtar allt mer ju lÀngre man förflyttar sig frÄn centrum.
Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytteromrÄden. DÄ regementet KA2 Rosenholm
lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av omrÄdet öppnades
stora möjligheter för det tidigare anonyma omrÄdet.
Rosenholm utgör ett omrÄde utanför stadskÀrnan och fungerar samtidigt som
Karlskronas vÀstra entré.
En studie i visuell kommunikation : applicerad pÄ Linnés OrangeritrÀdgÄrd
Detta Àr ett examensarbete som behandlar begreppet Visuell
Kommunikation. Ămnet har begrĂ€nsats genom att denna uppsats frĂ€mst ta upp kommunikationsformen ur en landskapsarkitekts perspektiv.
Examensarbetet Àr uppdelat i tvÄ delar; Del I Àr en litteraturstudie; Del II Àr en applikation. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att jag vill lÀra mig hur jag kan sÀlja in mina idéer genom att ge dem en intressevÀckande, inspirerande och kommunikativ utformning. Jag vill hitta en metod för hur man med ord och bilder framstÀller information för att den ska nÄ fram till sÄ mÄnga som möjligt.
Mitt mÄl har varit att fÄ min framtida publik att inte kasta mina alster innan de har studerat dem mer ingÄende. IstÀllet vill jag fÄ dem att bli nyfikna, att lÀsa och att slutligen ta till sig budskapet.
DEL I : LITTERATURSTUDIE
Visuell kommunikation Àr konsten att förmedla ett budskap mellan sÀndare och mottagare genom bokstÀver, bilder och deras form och arrangemang.
Religiösa Avatarer : Turister i sakraliserade virtuella vÀrldar
Sammanfattning Ăr virtuella vĂ€rldar sakraliserade?Virtuella Ă€r sakraliserade i jĂ€mförelse med vĂ„r sekulariserade vĂ€rd och jag hade inte förvĂ€ntat mig ett sĂ„ stort utbud av religion i onlinespel. I och med min forskning anser jag att Final Fantasy XI och World of Warcraft i största grad Ă€r sakraliserade virtuella vĂ€rldar dĂ€r mĂ€nniskor vĂ€rlden över antar rollen som sĂ„ kallade ?cyberpiligrims? och ge sig ut pĂ„ ett Ă€ventyr för att upptĂ€cka sin identitet och utforska sig sjĂ€lva. I spelen förekommer religiösa förestĂ€llningar och de Ă€r en plats dĂ€r man kan konstruera sin andlighet liksom pĂ„ övriga Internet.
Att mÀta kvaliteter - Om önskan att mÀta vÀrlden
Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att söka de idémÀssiga tanketraditionerna bakom mÀnniskan försök att hitta vetenskapliga verktyg för att mÀta vÀrlden. MÀnniskans önskan att mÀta mÀnskliga egenskaper har tagit sig olika uttryck i olika tider och sammanhang. Mina frÄgor genom arbetet Àr: 1. VarifrÄn kommer önskan och hur uppstod behovet av att mÀta vÀrlden? I denna frÄga finns ocksÄ delfrÄgorna vilka Àr det som drivit pÄ denna önskan och hur framvÀxandet av en apparat för att mÀta vÀrlden skedde? 2.