Sök:

Sökresultat:

5276 Uppsatser om Local planning policy - Sida 32 av 352

Historien om Masar -e Sharifs belägring - Postmodern etik och militär våldsanvändning

This study draws from Zygmunt Bauman´s theory that a governmental policy of values can reduce the personal responsibility and moral choices for employees, to focus only on maintaining the government?s internal rules and regulations. The apparent risk with this type of moral attenuation is that the employee is deprived of the possibility to react morally on conduct of the government?s external misuse of power. In this study, this theory is connected to the Swedish Armed Forces? policy of values, as these values do not include a critical standpoint for officers and soldiers.

Regionalisering idag, Väst vs Öst. Transsylvanien i EU: s regionalpolitik.

There is a clear difference between types of regions and forms of regionalization. This theoretical division can point out other division lines on different areas and levels, like the one of discourses. In this article is urged that regional political discourses may be divided in West and East European ones. To argue for West and East differences in regional discourse the article shows division lines both in the history of regionalization but also in ideologies. The regional policy of the EU is one example for today's regionalization as a West discourse and the Transylvanian in Rumania as an example for the East discourse.

Ensam är aldrig stark : En kvalitativ studie om samverkan under arbetet med Lokala välfärdsbokslut

Welfare is every person's right. To create conditions for a good welfare it requires coordinated strategic interventions at national and local level. Efforts must be politically supported to be able to strengthen public health. Local welfare management is a measure used to control and monitor public health. The purpose of this study was to investigate local actors perceptions of collaboration in strategic public health efforts with local welfare management in a municipality in central Sweden.

Aktiv miljöverksamhet? : en komparativ studie av kommuners miljöverksamhet

Active environmental activity?? a comparative study of the municipalities environmental activityThesis in Political Science D-Level at Karlstad University byJenny Ljung Spring 2008Tutor: Michelle MichelletiThe threat against our climate is one of our biggest challenges today. The awareness of the problem has grown rapidly for the last years in governments on international, national and regional level. The Swedish government is recognized as one of the leading countries in the climate and environmental work internationally. The Swedish municipalities play a big role in this successful work.

Vad hände med Södertorg? - En studie om Södertorgs fysiska miljö och de faktorer som påverkat torgets utveckling

Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön på Södertorg i Kristianstad, beläget i nordöstra Skåne. Södertorg är ett gammalt kasernområde som 2006 fick ett ansiktslyft då innanmätet på en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmänheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg är en del av kvarteret Södra Kasern och består i dagsläget av två huvudbyggnader, sammanlänkade i söder med hjälp av en tredje, lägre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska väggar till den 3000m2 stora torgytan som idag är nästintill oanvänd. Det är alltså torget tillsammans med de tre byggnaderna som utgör Södertorg. Butik efter butik har med åren omlokaliserat eller gått i konkurs vilket har lett till att Södertorg idag inackorderar Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, bank, frisörsalong, café och någon enstaka butik. Uppsatsen identifierar de faktorer som påverkat och bidragit till Södertorgs negativa utveckling; butiksutbud, avsaknad av aktiviteter, utformning av torgytan, parkeringsmöjligheter, läget i stadskärnan samt områdets anonymitet.

Omlastningsteminal - En studie av miljöeffekter vid införande av omlastningsterminal och ruttplaneringssystem i Kalmar kommun

 Title:Transshipment Terminal ? A study of environmental effects from the introduction of a transshipment terminal and a route planning system in the municipality of Kalmar Examiner:Andersson, PetraKey words:Transshipment terminal, route planning, environmental impact Purpose:The study aims to examine how a transshipment terminal and a route planning system may have implications for the municipality of Kalmar from environmental concerns. Methodology:The thesis is a case study on the municipality of Kalmar. A positivistic -and an objectivistic approach have been used. The strategic approach that was used was quantitative.

Identiteter i landskapet : relationen mellan människor och platser

What can make us identify ourselves with places? Why do we feel stronger for certain environments? Is it possible to change the identity and how can we do it? What exactly is building identity on a site, what elements it is safest to hang on to when the wind of change is blowing? In this paper, I?m going to discuss the subject identity in different ways and from different angles. Important questions I have had, has been how to analyze a site and what is the importance of identity and the possibility of changing it?The first part of the paper aims to provide an introduction to the concept of identity. I'm giving a short explanation of what identity is and how places relate to identity.

Motpol eller legitimeringskälla? - en studie av användningen av hållbarhetsbegreppet inom Malmö Stads fysiska planering

Sustainable development and sustainability is nowadays expected to be integratedin modern city planning and permeate the entire planning process. At the sametime, sustainable development has an inherent vagueness, leading to a greatdiversity of interpretations of the meaning of this concept. In this thesis strongsustainability and ecological modernization are used as two different interpretationsof sustainable development. Using these two interpretations, an analysis of thecurrent use of the concept of sustainability within the city planning of Malmö isperformed. The analysis shows that the interpretation of sustainable development inthe city of Malmö can be deduced to ecological modernization and thatsustainability is looked upon as one way to improve the attractiveness of the city.Investments to increase ecological and social sustainability must be legitimized asleading to a potential increase in economical sustainability (growth) and the focusof increasing the sustainability in the city has shifted from ecological aspects toeconomical aspects.

Analys av datanätverk

I följande rapport behandlas en analys av Axel Larsson Maskinaffär ABs datanätverk. En modell av nätverket togs fram för att ligga som grund för resterande arbete. Dokumenteringsmetoden UML användes till de diagram som gjordes över nätverkets uppbyggnad. Datatrafiken i nätverket analyserade för att ta reda på bandbreddsanvändning vid normal och max belastning. Portspegling valdes som metod för att avlyssna nätverket och Wireshark användes som verktyg vid insamling och undersökning av data.Även befintlig IT-policy undersöktes och förslag till en ny arbetades fram tillsammans med riktlinjer för vad man bör tänka på vid framställning av en IT-policy.Resultatet av dataanalysen visade på att problemet som upplevts inte ligger i datanätverket utan i antingen servrar eller i CRM programmet Jeeves.Två förslag på IT-policy togs fram som redovisas i Appendix A..

Varför spårväg?

I Skåne pågår i dagsläget planeringsarbetet för spårvagn i de tre största städerna; Malmö, Lund och Helsingborg. Hur kommer det sig att samtliga Skånes tre största städer med så pass olika förutsättningar och storlek planerar för spårväg samtidigt? Är det ett resultat av ett ökat resande eller finns det andra, mer visionära faktorer som styr? Arbetet syftar till att undersöka och jämföra tre städers val av spårväg utifrån de undersökta städernas visioner och morfologiska förutsättningar. Vilka är de avgörande faktorerna i valet av kollektivtrafik, hur motiveras valet och vilka effekter förväntas ett sådant val ge staden? Den övergripande frågeställningen är; hur motiverar de studerade kommunerna att planera för spårväg? Tre fallstudier har genomförts i studien för att möjliggöra jämförelser mellan fallen. Det finns spårvägsplaner på flera håll runt om i landet så som i Linköping, Uppsala och Jönköping.

Arboga möter miljöutmaningar och klimatförändringar

Municipalities in Sweden are responsible for physical planning by developing a general plan. This plan contains intended land and water use for the area. This study aims to investigate the level of integra­tion of environmental issues in the general plan of Arboga municipality and also how well adapted the municipality is for climate change. Further on, the study intends to examine the focus of the gen­eral plan and at what rate the national environmental strategies are implemented in the local physi­cal planning of Arboga municipality. Methods used for this study are interviews and reviewing of the general plan itself and other key documents.

Skillingaryd en attraktiv ort i Småland

Skillingaryd en ort i Vaggeryds kommun med ca 3800 invånare. Det är ett litet samhälle med allt vad det innebär. Varför väljer man att bo så? Vilken sorts livsmiljö är Skillingaryd? Vad är det som gör orten attraktiv? För att besvara frågorna ovan görs en ortsanalys som undersöker vilken typ av livsmiljö Skillingaryd är och som speglar hur Skillingarydsborna ser på sin ort och på sin vardag på orten. För att få en inblick i Skillingarydsbornas vardag tillfrågas en samling personer som bor på orten eller har en koppling till orten om deras syn på samhället.

SHARED SPACE - Att få rum i staden

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Betryggande polisarbete? : En studie om implementeringen av lokala poliskontor i Stockholm län

The study consist of an investigation regarding the implementation of reassurance policing in Sweden and include a survey conducted among some of the local police offices in Stockholm County. The aim of the study is to investigate how the police officers working in the local polices offices experience the implementation of the local police offices and if the implementation of local the polices offices matches the police authority´s purpose with the project. The study uses the theoretical framework from political scientist Michael Lipsky calledStreet-level bureaucracy - Dilemmas of the individual in Public services which discuss the role of street-level bureaucrats and their influence in the implementation. Included in the study is also two different perspectives on governing in public sector called top-down perspective and bottom-up perspective. The findings of this paper shows that the police officers are in general positive towards the implementation and that there´s a duality among the police officers regarding the proximity to the citizens..

Kustens bebyggelse - landskapets identiet

Förändringar pågår ständigt i samhället och är beroende av många olika processer. Så är även fallet längs kusten, vilket avspeglar sig bl a i bebyggelsen och nyttjandet av landskapet. Under början av 1900-talet blev kusten ett alltmer attraktivt rekreationsområde och stora områden togs i anspråk för fritidsbebyggelse. Idag är bilden en annan och kustzonen har blivit allt mer attraktiv som permanentbostadsort. Detta ställer nya krav på både miljön och bebyggelsen i kustlandskapet.

<- Föregående sida 32 Nästa sida ->