Sökresultat:
574 Uppsatser om Load-bearing brick vault - Sida 39 av 39
Optimal pelardesign: för lastning i Kiirunavaaragruvan
Examensarbetet utgör en bergmekanisk analys av möjligheten till avrundning av pelarspetsar i infarterna till brytningsortarna i LKAB:s underjordsgruva i Kiruna i syfte att åstadkomma en mer optimal körväg vid lastningen. Förutom numeriska analyser i Unwedge, Examine2D och ExamineTAB där tendensen att kilar bildas och spänningssituationerna vid de olika pelarrundningarna studeras innefattas även beräkningar för tidsvinst och ökat utbyte vid en pelarrundning. I arbetet ingår även skadekarteringar där naturliga rundningar uppstått i syfte att få en bild av vilka skador som kan uppstå vid en pelarrundning. Skadekarteringen är också utförd på pelare som inte blivit avrundade för att se vilka brottyper som normalt förekommer. I arbetet har också intervjuer gjorts med lastare, tillredning och layoutpersonal för att få deras syn på avrundning och kunskap om vad dagens layout innebär.
Inflytande av sommarväder på kornas val att vara på bete eller inne dagtid i en besättning, samt studier av andningsfrekvens och yttemperatur hos fokaldjur :
SAMMANFATTNING
När man i tidigare undersökningar studerat betesgång för mjölkkor har klimatet på betet inte
beaktats. En höglakterande ko producerar mycket värme som hon måste avge till sin
omgivning för att kunna bibehålla sin kroppstemperatur. De sätt som djuret kan avge värme
på är begränsade och påverkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska
förutsättningar.
Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar få,
18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade från 22,4
till 34,7ºC.
Då djurskyddslagen skall främja djurens hälsa och djurets naturliga beteende fick en grupp
126 höglakterande kor möjlighet att välja uppehållsplats under tiden 26 juli till 11 augusti.
2004. Korna fördes ut på betet vid niotiden på förmiddagen och var därefter fria att gå in och
ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvällsmjölkning omkring klockan tre
påeftermiddagen.
Jämförelse av beräkningsmetoder för lastspridning i tvärled vid brobaneplattor av betong
Denna studie har till syfte att undersöka hur lastfördelningen och följaktligen dimensionerande tvärkrafter och moment i brobaneplattor av betong skiljer sig åt beroende på val av beräkningsmetod. Jämförelsen sker primärt för tre utvalda handberäkningsmetoder som jämförts med beräkningar gjorda i ett beräkningsprogram baserat på finita elementmetoder (FEM). I jämförelsen undersöks hur laster sprids i brobaneplattan enligt de olika beräkningsmetoderna och vilka resulterande maximala snittkrafter som erhålls. Hur lastfördelningen sker är en komplex fråga och det är därför intressant att se vilka skillnader det blir i resultat utifrån olika beräkningsmetoder.Studien skedde på ett utvalt studieobjekt, en åtta meter bred samverkansbro i Njurunda strax söder om Sundsvall. De trafiklaster som beaktats är lastmodell 1 och lastmodell 2 enligt Eurokod (CEN, 2003).De beräkningsmetoder som jämförts i den här studien är dels en metod för beräkning av tvärgående konsolmoment där kantbalken bidrar mycket till den lastspridande effekten.
Robusthet hos miljonprogrammets prefabricerade betongkonstruktioner
Elementbyggnad medför ofta problem, dels på grund av avsaknaden av naturliga kopplingar mellan dess element, dels kring hur konstruktionen i dess utformning ska motstå fortskridande ras. Med fortskridande ras avses det förlopp som uppstår då kollaps av en enskild bärverksdel
sprids till intilliggande konstruktion. En konstruktion som har tillräcklig förmåga att motstå detta förlopp benämns robust.
Bo G. Hellers, professor emeritus i konstruktionslära vid Kungliga tekniska högskolan, beskriver i en debattartikel att många byggnader uppförda med prefabricerade betongelement från miljonprogrammet inte uppnår tillräcklig robusthet.
Syftet med denna studie baseras på Bo G. Hellers uttalande och har varit att undersöka om en befintlig byggnad uppförd under miljonprogrammet är utformad på ett sådant sätt att tillräcklig robusthet uppnås.