I den här uppsatsen studeras rekryteringsprocessen för Ljudtekniker som söker anställning på liveljudsfirmor. Vilka egenskaper som anses vara meriterande av de som anställer Ljudteknikern, samt vilken betydelse Ljudteknikern tillskriver formell utbildning och personliga nätverk undersöks. Kvalitativa djupintervjuer har använts som primär datainsamlingsmetod, där tre chefer för liveljudsfirmor och tre Ljudtekniker har intervjuats. Resultaten tyder på att nätverk spelar en betydande roll både för de som anställer Ljudtekniker samt Ljudteknikerna själva, ett gott rykte förefaller vara en av de främsta meriterna för en Ljudtekniker inom liveljudsbranschen idag. Även skolans roll vid praktikansökning synliggörs, det förefaller som att företag är mer benägna att ta in praktikanter från en respekterad utbildning i jämförelse med de praktikanter som saknar utbildning..

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiker ser på begrepp som ljudnivå, musikupplevelse och relationen mellan dessa. Underlaget för studien är sex intervjuer med musiker och Ljudtekniker, med och utan hörselskador. Studien byggs på sex kvalitativa intervjuer och är avgränsad till att i första hand behandla detta inom musikstilar vilka är baserade på trummor och bas ? pop/rock, jazz/blues.Studiens resultat visar att parametrar som t.ex. genre, lokal, ljudteknik, Ljudtekniker och arrangör har inverkan på det ljud och den ljudnivå som uppnås vid en konsert.Vidare redovisas respondenternas syn på relationen mellan ljudnivåer och musikupplevelse.

Detta examensarbete är en förstudie där väl lyssningsanpassade rum har undersökts både objektivt och subjektivt med syftet att kunna identifiera och tolka allmänna akustiska fenomen som uppstår, och upplevs, samt upplysa läsaren om dessa. Rapporten behandlar ljudfysik så som akustik och våglära, Ljudteknikerns roll, psykoakustik, kontrollrum och teknisk utrustning. De mätningar och lyssningstest som utförts har alla utgått ifrån den tänka lyssningspositionen som sedan ställts mot specifika krav och rekommendationer från AMS (Audio Measurement Standards) och EBU (European Brodcasting Union). Lyssningstesten har gjorts efter EBU-standard. Även intervjustudier har genomförts med erfarna Ljudtekniker.

Syftet med denna undersökning är bidra med förklaringar till varför upplevdaljudkvalitetsskillnader kan uppstå mellan olika akters framträdanden vid event och festivalertrots att de använder samma utrustning och är i samma lokal och att förklaringarna ska utgöraen kunskapskälla för dem som eftersträvar en god ljudkvalité vid liveframträdanden.De metoder som har används är fallstudie, webbenkät, intervjuer och egen observation.Webbenkäten användes på Dreamhack Winter 2014 där en grupp undersökningsdeltagaresvarade på frågor om två olika DJ-akter på scenen i D-hallen, Elmia. Fem personer deltogsom intervjupersoner: scenansvarig från Dreamhack, tre Ljudtekniker ifrån olika ställen iSverige och en person som jobbar med ljudteknisk konsultation och ljudmätning. Samtligaintervjuer genomfördes via mail. Intervjuerna eftersträvade att ge kunskap om dessa personersfunderingar kring ljudkvalitetsproblemet och scenansvarig svarade på frågor om scenen påDreamhack. En observation av upplevd ljudkvalitet och Ljudteknikernas arbetssättgenomfördes av mig själv på Dreamhack Winter 2014.Resultatet från såväl enkätundersökningen som den egna observationen visar att inga storaupplevda skillnader fanns mellan de två akterna på Dreamhack Winter 2014.

Syftet med detta arbete är att undersöka A-Ljudteknikers lyssningsnivåer i förhållande till konsumenters lyssningsnivåer. Undersökningen av konsumenternas lyssningsnivå sker i konsumenternas hemmiljö, och undersökningen av teknikerna sker i kontrollrumsmiljö. För att arbetet ska vara så nära verkligheten som möjligt återspeglar testmaterialet programutbudet från SVT. Testmaterialet är producerat i formatet Dolby Digital 5.1. Studien visar att skillnaderna i lyssningsnivå mellan konsumenter och Ljudtekniker är 8,5 dB.

The goal with this project, was to explore the producing of a musicvideo with a synergistic focus in a practical way. Beside the practical work with the recording and editing of music and video, I wanted to explore the sound engineers role in such a project? To my help I had the video producer Hannes Knutsson from the small film- collective Lefvande Bilder and the singer, guitarist and songwriter Conny Flink. The result of my work is a musicvideo published on the internet website YouTube and the report of the making of it along with my work around the question above is published in this report. The name of the recorded and filmed song, written and performed by Conny Flink is ?My Way?. .

En frekvensresponskurva i användargränssnittet är vanligt förekommande i moderna digitala equalizers. Dess möjlighet att genom den grafiska feedbacken påverka själva användandet av equalizern undersöks här genom att låta en testgrupp genomföra ett antal filtreringar både med och utan kurvan, varpå de individuella skillnaderna analyseras. Det funna resultatet är signifikant och visar att man tenderar att lägga sina frekvenser högre upp och använda bredare bandbredder när man inte ser denna kurva. Det visas också tecken på att det finns svårigheter i att veta vad man gör när man ställer in bandbredd då man inte ser kurvan. Vad gäller gain finns inget signifikant resultat, men det finns fingervisningar till att man i vissa fall även lutar åt att kunna använda högregainvärden..

Detta är ett arbete som genom observationer och intervjuer av live-Ljudtekniker utröner om varför de väljer den ljudnivå de har på sina konserter och om dessa ljudnivåer kan vara skadliga för deras hörsel. Med hjälp av en mediator (ljudtrycksmätare) har ljudnivåer mätts upp och de värden som har använts till arbetet är max ljudtryck och medel-ljudtryck. Intervjuerna har gjorts för att ta reda på hur teknikerna väljer sin ljudnivå och mätningarna har gjorts för att kolla om nivån är skadlig. Arbetet visar att på två av fem uppmätta konserter var ljudnivån för stark. En lista över saker som påverkar valet av volym har gjorts.

Uppsatsen undersöker ifall Socialstyrelsens ljudnivårekommendation överensstämmer med hur publiken egentligen upplever ljudnivån vid evenemanget i fråga. Undersökningen går ut på att mäta ljudnivån under fem olika konserter på ett sätt som fyra yrkesverksamma Ljudtekniker mäter ljudnivån. Arbete lades ner på att få denna mätmetod att så mycket som möjligt kunna likställas med Socialstyrelsens föreslagna metod. Efter konserten delas tjugo enkäter ut till slumpvis utvalda besökare. Syftet med enkäten är att få grepp om hur publiken upplevde ljudnivån.

Detta arbete syftar till att skapa en bättre förståelse till orsakerna bakom PA-teknikers val av ljudnivå på en konsert, och varför dessa ljudnivåer är så pass höga som de är idag. Ett antal Ljudtekniker har i rollen som PA-tekniker fått besvara några frågor om ljudnivån på konserter. Dessutom har ett flertal konsertbesökare fått svara på bl.a. om de tycker att ljudnivån på konserter brukar vara lagom eller för hög. De flesta Ljudteknikerna och nästan två tredjedelar av konsertbesökarna tyckte att ljudnivån brukar vara för hög.

Utgångspunkten för denna uppsats ligger i subjektivt upplevda brister i ljudkvalitet vid konsertplatsen Dalhalla. Dalhalla är ett gammalt kalkbrott som byggts om till konsertplats med sittplats för tusentals besökare. På repertoaren återfinns musikdramatiska verk och opera likväl som pop- och rockkonserter. Enligt ansvariga Ljudtekniker i Dalhalla finns vissa uppmätta brister vad gäller bland annat enhetlig täckning av publikytan. Utöver detta har det från flera håll yttrats missnöje över ljudets kvalitet.

Det problemområde som denna kandidatuppsats behandlar är fasens påverkan vid inspelning och post-produktion utav akustiska trummor. Syftet med denna kandidatuppsats är att bidra till kunskapsläget inom det ljudtekniska forskningsområdet med praktisk tillämpbar kunskap om fasen som fenomen och dess påverkan vid inspelning och post-produktion utav akustiska trummor. Vidare så ämnar även uppsatsen att problematisera det till synes invanda tankemönstert hos många ljudproducenter och Ljudtekniker att fasens påverkan är minimal. En konkretisering utav syftet ledde till följande forskningsfrågor: 1.Hur påverkar fasen ljudet då en beståndsdel i trumsetet är inspelat med fleramikrofoner på nära avstånd? 2.Hur påverkar fasrelationen mellan rumsmikrofoner/överhäng ochnärmikrofoner ljudet? För att finna svar på dessa forskningsfrågor genomfördes ett experiment.