Uppsatsen undersöker med konstformen Ljudkonst och den konstnärliga hanteringen av ljud i fokus en interaktion mellan finkultur och populärkultur. Fokus ligger på aktörer inom populärkulturen som använt sig av konstnärliga strategier med rötter i finkulturen. Undersökningen spårar Ljudkonstens historiska bakgrund och främst de förlopp som bidragit till att det är en gränsöverskridande konstform. Den populärkulturella konstvärldens etablering som en social organisation där konstnärlig verksamhet är möjlig undersöks..

Upphovsmannens ursprungsidé var att skriva ett stycke som skulle kombinera element från influenser inom pop/rock, jazz, västerländsk konstmusik, elektroakustisk musik och Ljudkonst. En stilistisk balans var ett önskat resultat för att undvika polystilism och istället hitta ett tonspråk som tar tillvara på upphovsmannens olika influenser.Efter en konsert som genomfördes med hans egna material inom pop/rock, kom en insikt att det fanns, utöver det stilistiska, olika attityder till notation kopplat till musicerande mellan traditionerna afro och klassiskt.Ett experiment utfördes där notationssätt med olika styrningsgrad kunde jämföras. Den så kallade slashnotationen blev en grund för ytterligare notationsmässiga utforskningar i stycket som sedan skrevs.Den stilistiska problematiken i kombinationen av influenserna löstes genom styckets form. Tydlig tematik användes, med teman som hade stilistisk rörlighet. Styckets storform utgörs av en stegrande dynamisk utveckling, kopplat med en stilistisk vandring från konstmusik till mer afro-inspirerad musik.

Our experience of the surrounding environment is affected by all of our senses, yet, in Landscape Architecture, by tradition, mostly the visual aspect has been the focal point. In this essay, however, the subject will be the auditory and its interaction with the visual..

Ingemansson Technology AB är deltagare i "Designåret 2005". Företagets bidrag - "Happy New Ears" skall vara tillgängligt för allmänheten under slutet av 2005 på konstgallerian Wetterling Gallery i Stockholm. Olika typer av rumsakustik, ljudmiljöer och Ljudkonst skall demonstreras för galleribesökarna i ett rum. Syftet med examensarbetet är att realisera det påtänkta bidraget. Flera olika inspelningstekniker, uppspelningsmetoder och högtalaruppställningar beskrivs: deras respektive för- och nackdelar diskuteras.

Ingemansson Technology AB är deltagare i ?Designåret 2005?. Företagets bidrag - ?Happy New Ears? skall vara tillgängligt för allmänheten under slutet av 2005 på konstgallerian Wetterling Gallery i Stockholm. Olika typer av rumsakustik, ljudmiljöer och Ljudkonst skall demonstreras för galleribesökarna i ett rum.

Detta arbete beskriver hur man ljudlägger konstfilm, hur man plockar upp ljud vid inspelningsplatsen och hur man ställer ut en flerkanalig ljudläggning av en konstfilm. Detta är de tre huvuddelarna i detta kandidatarbete, och dessa kommer att förklaras med hjälp av mitt eget tillvägagångssätt, tillsammans med problem jag stött på och hur jag löst dem. Reflektionen redogör även för betydelsen av kommunikation mellan konstnär och tekniker och hur man som ljudansvarig kan använda sin maximala kreativitet och kunskap, samtidigt som upphovsmannen ska få som hon/han vill..

Detta arbete beskriver hur man ljudlägger konstfilm, hur man plockar upp ljud vid inspelningsplatsen och hur man ställer ut en flerkanalig ljudläggning av en konstfilm. Detta är de tre huvuddelarna i detta kandidatarbete, och dessa kommer att förklaras med hjälp av mitt eget tillvägagångssätt, tillsammans med problem jag stött på och hur jag löst dem. Reflektionen redogör även för betydelsen av kommunikation mellan konstnär och tekniker och hur man som ljudansvarig kan använda sin maximala kreativitet och kunskap, samtidigt som upphovsmannen ska få som hon/han vill..

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

This project will search for the sound in the contemporary landscape architecture, an attempt to combine music and land­scaping. In a first stage, I have searched for outdoor environments where loudspeakers are used, and sites with a concious sound design. The project will result in a sound design created for the park Frodeparken in Uppsala, Sweden. In my search for sites and examples of conscious sound, I have talked to the people behind the projects I found - landscape architects, sound artists and architects. Influences from different areas have been essential for me in the project.

When visiting Scaniaparken in Malmö you have the possibility of listening to music streaming out of grass-covered hills. In Helsingborg children can compose their own music and play for their friends on the playground. On a square in Nacka Strand you can hear birds singing in the quiet intervals of traf?c. What the places have in common are that they all contain sound installations.

Det överordnade syftet med examensarbetet är att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mål är därför att formulera hur ett curatoriellt handlande med ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebär att formulera vad en plats är och hur dess auditiva och visuella arkitektur intervenerar, det vill säga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmässiga funktion. Plats ser jag som länken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan språk, perception, handling och kunskap.

Ljud är inget vi ser, men det omger oss ständigt. Det är inget vi kan blunda för, men vi kan flytta vår uppmärksamhet till det som är vackert. Det här arbetet innehåller två delar som behandlar ljud inom landskapsarkitektur. Den första delen, Sfärer av ljud i landskapet- Innebörden av ljud och hur det kan implementeras på platser i staden, redovisar relevant kunskap om ljud för en landskapsarkitekt att ta till sig. Från hur ljudet fungerar och beter sig i kontakt med olika material, till hur människor påverkas fysiskt och psykiskt av olika former av ljud, och en beskrivande text om ljudlandskapets förändring genom historien. För att ge inspiration, förståelse och exempel på hur landskapsarkitekten själv kan skapa en gestaltning utifrån ljud som utgångspunkt, får läsaren i slutet av uppsatsen läsa om befintliga platser som utgår från ljud. Kunskaperna från den första delen har sedan implementerats i en gestaltning som gjorts utifrån ljudperspektivet, bilaga 1: Rosengårdsstråket, Ett pärlband av ljud- utifrån konceptet Stråkeko. Den fokuserar på Rosengårdsstråket i Malmö där Malmö Stad har arbetat fram ett koncept för att förstärka stråket.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och synliggöra några olika sätt att se på musik som konst (eller icke-konst). Som metod har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med fem personer som, på olika sätt och inom olika genrer, skapar musik eller Ljudkonst. I intervjuerna har jag försökt ringa in de olika personernas syn på konstbegreppet, på musik i förhållande till detta begrepp samt på deras eget skapande. Resultaten visar på fem individuella synsätt och personliga definitioner av konst. Vilka intervjupersoner som delar varandras synsätt varierar mellan de olika frågeområdena och några generaliserbara slutsatser går inte att dra, vilket inte heller har varit målet med undersökningen.