Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo pÄverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade Àven till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsstÀllelse, nÀrmande- undvikande sökbeteende, generell nÀrmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fÀltexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrÄn en oberoende mellan-individ-design. Musik anvÀndes som oberoende variabel (högt tempo, lÄgt tempo och frÄnvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsstÀllelse samt nÀrmande- undvikande beteende vari Àven köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkÀt.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Denna uppsats handlar om hur motionÀrer upplever musiken under styrketrÀningspass vid grupptrÀning och vad i musiken som Àr motiverande. För att samla in material till uppsatsen har jag anvÀnt mig av observation, enkÀt och analys av musik vid ett och samma styrketrÀningspass pÄ Olympen TrÀningscenter. Empirin har utvÀrderats och tolkats utifrÄn den motivationsteorin som utarbetats av forskarna Edward L. Deci och Richard M. Ryan frÄn University of Rochester i New York, som kallas för Self-Determination Theory eller SDT.

Syftet med studien var att undersöka idrottsutövares musikanvÀndande. Studien genomfördes i form av en enkÀtundersökning med kvalitativa och kvantitativa frÄgor dÀr 252 idrottsutövare som utövar individuell idrott som till exempel friidrott och orientering deltog. EnkÀten berörde frÄgor om idrottsutövarnas musikanvÀndande i vardagliga och idrottsliga situationer, kÀnsloupplevelser i samband med musiklyssnande samt motiv till musikanvÀndning i idrottsutövandet. Resultatet visade att deltagarna medvetet anvÀnder musik för att pÄverka olika kÀnslotillstÄnd i sitt idrottsutövande. FrÀmst anvÀnder deltagarna musik i sin tÀvlingsförberedelse.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga anvÀndningen av musik som ett verktygför lÀrande inom naturvetenskap och teknik (NVT). I syftet ingick Àven attkartlÀgga pÄ vilket sÀtt lÀrare anvÀnder detta verktyg i sin undervisning och ommusikintresset skiljer sig mellan könen. Metoden baseras pÄ en kvantitativ ansatsmed pappersenkÀter till elever i Ärskurs 4-6 och en webbenkÀt till NOlÀrareverksamma mellan Ärskurs 1-6. Den kvalitativa metoden anvÀndes för attnÀrmare fÄ veta hur lÀrare anvÀnder musik inom NVT. Resultaten visar att majoritetenav samplets lÀrare anser musikande förekomma till en viss grad i undervisningen.Majoriteten av samplets elever menar dock motsatsen.

This study analyses the german writer and artist Unica ZĂŒrnÂŽs novel, The Man of Jasmine,1970 (Jasminmannen). ZĂŒrn was mostly active in the surrealist avantgarde in Paris during the 1950ies - and 60ies. The male surrealist images of women was polarised in to the godlike, child and the erotic, convulsive object. The mythologizied woman was the muse of menÂŽs creativity. But still there were many women artists who participated in the movement, so clearly there was something in surrealism that attracted women.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur man arbetar med musik pÄ olika förskolor utifrÄn en kvalitetsaspekt, dÀr förskollÀrarna sjÀlva uttrycker vad som Àr ett meningsfullt musikarbete med de Àldre barnen i förskolan (3-6 Är). Studien genomfördes under vÄrterminen 2015 med hjÀlp av litteraturstudier och semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Sex förskollÀrare vid sex olika förskolor deltog. Resultatet visade att samtliga arbetade kontinuerligt med musik. Det pedagogerna ansÄg uppvisa allra mest kvalitet i musikverksamheten i förskolan var glÀdjen den ger, gemenskapen den skapar, hur den kan anvÀndas för att utveckla barns sprÄk, samt att ett spontant musicerande Àr vÀrdefullt i sig.

Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus pÄ ?grön omsorg? /utemiljö i vÄrden av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder och eventuella effekter pÄ de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes vÀlbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, tvÄ studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i tvÄ delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design.

I detta arbete har jag försökt att kartlÀgga soundet till musiken till filmen ?Inception?, frÄn 2010, frÄn tvÄ olika vinklar. Fokusen ligger dels pÄ den musikaliska kompositionen, alltsÄ det musikteoretiska, dels pÄ ljudbilden, alltsÄ det klingande. MÄlet har ocksÄ delvis varit att ta reda pÄ om nÄgon av de tvÄ vinklarna har större betydelse Àn den andra för soundet. Jag har gjort en djupgÄende analys och tagit reda pÄ vad som gör ?Inception-musiken? till vad den Àr och skapat egen musik frÄn de tvÄ infallsvinklarna, bÄde kombinerade och var för sig.

At vaere bÄde sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve bÄde en evne til at lytte indad til at kunne hÄndtere den sÄrbarhed, det medförer at stÄ frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

Uppsatsarbetets syfte Àr att ur ett elevperspektiv öka kunskapen om vad anvÀndande av digitala hjÀlpmedel som didaktiska redskap kan innebÀra för elevernas lÀrande i textilslöjd och musik. FrÄgor om hur lÀrare och elever tÀnker om och upplever anvÀndandet av digitala hjÀlpmedel i undervisningen i textilslöjd och musik samt vilka för- respektive nackdelarna kan vara med att anvÀnda dem stÀlls i studien. Bakgrunden till studien Àr erfarenheter av elevgrupper med en stor andel elever med sÀrskilda behov som koncentrationssvÄrigheter och lÄg motivation till skolarbete. För att uppnÄ syftet har lÀrare och elever som anvÀnder digitala hjÀlpmedel i de estetiska skolÀmnena observerats och intervjuats. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av tvÄ teorier om lÀrande, multimodalt lÀrande och olika lÀrstilar. Att digitala hjÀlpmedel kan ge undervisningen en ytterligare dimension, motivera eleverna och ger dem fler sÀtt att bÄde ta till sig och uttrycka kunskap pÄ kan ses som de viktigaste resultaten av studien.

At vaere bÄde sangskriver/komponist og udövende musiker med sin egen musik i fokus kraever en del reflektion. Disse roller er af meget forskellige karakter og kan kraeve bÄde en evne til at lytte indad til at kunne hÄndtere den sÄrbarhed, det medförer at stÄ frem og spille sin personlige musik for andre. Det kan vaere en udfordring ate finde den fine balance, hvor de personlige "historier" fortaelles med en stor grad af autencitet, samtidig med, at de skal vaere vedkommende for andre end én selv..

This study analyses the german writer and artist Unica ZĂŒrnÂŽs novel, The Man of Jasmine,1970 (Jasminmannen). ZĂŒrn was mostly active in the surrealist avantgarde in Paris during the 1950ies - and 60ies. The male surrealist images of women was polarised in to the godlike, child and the erotic, convulsive object. The mythologizied woman was the muse of menÂŽs creativity. But still there were many women artists who participated in the movement, so clearly there was something in surrealism that attracted women.

I vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle dÀr musik Àr en stor del av mÄngas vardagliga liv, glöms ibland musikens grundlÀggande byggstenar bort. Rytmen Àr en av dessa byggstenar. Uppsatsens innehÄll behandlar rytm som begrepp, lÀroplanshistorik samt en kvalitativ textanalys av svenska skolans kursplaner i musik mellan 1962-2011. Fokus befinner sig pÄ anvÀndningen av rytmbegreppet och rytmik i grundskolans senare Är, Ärskurs sju, Ätta och nio. Avslutningsvis diskuteras rytmikens historia och utveckling för framtiden, skillnaden mellan teori och ?verklighet?, samt hur lÀrare kan tolka och förhÄlla sig till kursplaner.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger pÄ lÄgstadiet arbetar med musik i sprÄkutvecklande syfte samt varför de gör detta. Jag undersökte hur pedagogerna arbetar nÀr de brukar musik i sprÄkutvecklande syfte samt varför de arbetar pÄ detta sÀtt. Som metod anvÀnde jag mig av en kvalitativ studie i form av observationer av tvÄ pedagogers undervisning samt halvstrukturerade intervjuer med samma pedagoger. Jag gjorde 10 stycken observationer av pedagogernas undervisning och en intervju med vardera informant. Resultatet visar att pedagogerna till största del anvÀnder liknande sÀtt att arbeta pÄ utifrÄn kategorier jag konstruerat, men att dessa sÀtt kan skilja sig nÄgot Ät.