Syfte: Syfte med studien som genomförts inom vuxenutbildningen var att a) Genom en delta-garorienterad aktionsforskningsprocess undersöka betydelsen av grupphandledningens dialo-ger för utvecklandet av matematiska baskunskaper för elever med matematiksvårigheter och b) Att pröva och utvärdera grupphandledningsmodellen som lärmiljö, där den gemensamma utgångspunkten är gymnasiekursen Matematik B.Teori: Det specialpedagogiska förhållningssättet bakom studien ligger nära det interaktiva perspektivet, där utgångspunkten är frågeställningen om vad vi kan lära av de svårigheter en-skilda elever upplever i mötet med nuvarande kontext. För att utveckla den specialpedago-giska praktiken krävs en samverkan över disciplingränserna och kopplingen mellan teori och praktik måste stärkas, ett perspektiv som förenas i aktionsforskning. Grundtankarna bakom projektet Grupphandledning i Matematik har utformats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med dialogen som utgångspunkt för lärande. Kunskapsutvecklingen ska förstås som en löpande dialogisk process mellan deltagare och forskare. Den kunskap som uppstår genom människors inbördes interaktioner och relationer är ?levande? och aktionsforskaren ser det som sin uppgift att synliggöra och lyfta fram denna kunskap, vilket möjliggörs genom hennes deltagande i de mänskliga relationer som beforskas.Metod: Aktionsforskning är en ansats som inbegriper både teori och metod, vilket innebär att studiens metod inte kan hanteras på traditionellt sätt.

Syfte: Undersöka möjliga metoder till att finna matglädje vid ätstörningar samt undersöka hur användbara dessa metoder kan vara för människor med ätstörningar både i och utanför behandling.Bakgrund: Ätstörningar är ett växande folkhälsoproblem och ett område där det krävs mer uppmärksamhet och forskning för att öka förståelsen och kunskapen av ätstörningar, samt även för att kunna öka förebyggandet och behandling av dessa sjukdomar. Denna uppsats inriktar sig på ätstörningar och matglädje. Det är oerhört viktigt att hitta glädjen för mat när man har en ätstörning för att kunna nå ett friskare liv och ett friskare tänkesätt kring mat och sin egen kropp. Denna uppsats har undersökt möjliga metoder som kan användas för att hjälpa människor med ätstörningar att finna matglädje. En studie har genomförts på Capio Anorexi Center i Malmö som fokuserade på hur personalen arbetar för att hjälpa patienter att finna glädje för mat under behandling, samt hur de arbetar för att förmedla mat på ett positivt sätt för sina patienter.Metod: Litteraturstudier genomfördes både innan och efter undersökningen på Capio Anorexi Center.

Under mina verksamma år som lärare har jag kommit till insikt om att kunskap inte enbart kan erhållas genom att studerande passivt tar emot faktakunskap via litteratur. En ren faktakunskap kan inte komma till vare sig till individens eller till samhällets nytta. Faktakunskap måste kunna upplevas genom att studerande får möjlighet till tillämpning och därmed utveckla sin förståelse. Lärares roll i dagens skola är inte enbart vara kunskapskälla utan också möjliggöra förutsättningar för att studerande aktiv kan analysera och reflektera över faktakunskap. Läraren har huvudrollen till att med sitt arbetssätt skapa ett sammanhang där det ges möjlighet till att studerande förverkligar sina känslor och tankar i förhållande till den faktakunskap som förekommer i kurslitteraturen.