Detta arbete är genomfört i samarbete med ÅF Ingemanssons i Göteborg . Syftet med examensarbetet är att undersöka hur ljudkällor ska modelleras för att dess Ljudeffekt och riktningskarakteristik ska överensstämma med dess verkliga motsvarighet. Syftet är att utifrån enkla mätningar i fält kunna modellera upp ljudkällorna i rumsakustisk programvara för att kunna bedöma hur de sprider buller i lokalen. Detta examensarbete utgör en första del i detta arbete och fokuserar på själva källan och tar inte hänsyn till bullerspridningen i lokalen. Allmänna akustiska begrepp som berör rumsakustik och ljudkällors egenskaper undersöks.

Denna uppsats är ett försök att leta efter vilka konventioner som finns inom dataspelsgenren skräckspels ljuddesign. Den undersöker också fenomenet immersion och hur viktigt det är för skrämselmomenten i dagens skräckspel, och hur mycket av det som utgår ifrån ljuddesignen. Då det varit brist på forskning inom ljuddesign i dataspel i allmänhet så har den tidigare forskning som funnits inom området använts så gott det går för att undersöka både skräckspelens konventioner och fenomenet immersion. Efter att teorier, hypoteser och påståenden plockats fram spelas tre olika skräckspel igenom och där undersöks det hur vidare den tidigare forskningens konventioner stämmer och hur vidare immersion är av vikt för skräckupplevelsen. Resultaten och analysen visar på att det finns konventioner och att den tidigare forskningen därför till stor del kan bekräftas.

Ända sen början av 1900-talet har intresset för att producera animerade filmer varit stort. Från början var det kortfilmer som skapades men från 30-talet ökade intresset för animerade långfilmer. Visionären Walt Disney ville skapa den första engelsk talande animerade långfilm och 1937 hade Snövit och de sju dvärgarna premiär. Metoden som användes när Snövit producerades var cellmetoden. Idag använder man ofta datorn när man vill producera den animationsfilm.

I takt med att samhället växer behövs nya alternativa energikällor, inte bara för att täcka upp det nya behovet av energi utan även för att substituera till exempel kolkraften som ger betydande utsläpp i vår miljö. Vindkraften kommer därmed med all sannolikhet ha en betydande marknadsandel i framtidens energimarknad.Utbyggnaden av vindkraft hindras bland annat av den utbredda misstro som finns kring vindkraftens effekter för boende omkring vindkraftverken. Speciellt kan ljud från vindkraftverken upplevas som störande. Ljudemissionen från ett vindkraftverk är den Ljudeffekt verket ger upphov till. Syftet med projektet var att utreda sambandet mellan mätbara variabler och Ljudeffektnivån samt utreda möjligheten att beskriva Ljudeffektnivån från ett vindkraftverk med en semi-empirisk modell.