Titel: To digitize or not to digitize ? that is the question Författare: Natasa Gavric & Dejana Skakic Uppdragsgivare: Härryda kommun Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal: 40 exklusive bilagor Antal ord: 14 967 Syfte: Att undersöka på vilket sätt invånarna i Härryda kommun vill få information i en tid av ett förändrande medielandskap och om Info-bladet idag är rätt kanal.Metod: Kvantitativ studie genom enkätundersökning Material: 276 svar Huvudresultat: Resultatet visar i linje med teorin att skillnaderna i medievanor skiljer sig bland de olika invånargrupperna. Tillgången till de olika medieteknikerna skiljer sig beroende på ålder, kön och utbildning men måste också ses i förhållande till mediestrukturen. Överlag ser man en positiv inställning till Info-bladet som kanal även om man bland de allra yngsta åldrarna i högre utsträckning är positiva till en digital kanal än andra. Viktigt att ha i åtanke är dock att den allra yngsta gruppen också är de som läser minst.

Syftet med arbetet har varit att undersöka de 26 träden som är planterade på Spårvägsgatans norra sida i Malmö. Detta för att ta reda på varför vissa träd har etablerats sämre än andra. Arbetet är genomfört genom litteraturstudie på träd i urbanmiljö allmänt och inventering av den i examensarbetet gällande platsen.Träd i stadsmiljö är viktiga för vårt välmående. De bidrar till grönska och förbättrar den förorenade luften som kommer från bilar och fabriker. I dagens moderna samhälle utsetts träd i stadsmiljö för många olika typer av stress.

FrÃ¥geställning: Hur gÃ¥r rekrytering, i organisationer med starka kulturer, till? Syfte: Syftet med studien är att utredaHur matchning mellan individen och organisationens kultur i organisationer med starka kulturer gÃ¥r till.Vilka praktiker vid anställningsintervjun som kan hämma och vilka som kan bidra till matchning mellan individen och organisationens kultur. Metod: Studien är kvalitativ litteraturstudie med ett hermeneutiskt ideal. Studien är abduktiv och kvalitativa semistrukturerade anonyma intervjuer genomförs. Objekt: Vittra Slutsats: I organisationer med starka kulturer kan rekrytering enligt matchningsmodellen skapa relationer där makt utövas och som omedvetet förstärker ojämlikheter.

SammanfattningÄnda sedan den moderna publiken, gemene man, bjöds in till att beskåda konsten i 1700-talets Sverige har det funnits delade uppfattningar och funderingar över amatören och konstnären. Skulle de båda verkligen få hänga sina alster sida vid sida på en utställning, var frågan. Trots Konstakademiens öppnande och att Konsthögskolorna utbildade konstnärer finns det än i dag ingen tydlig konstnärslegitimation. Hur ska man som elev på det Estetiska programmet; Bild och form, egentligen kunna veta vem som får kalla sig konstnär eller inte? Detta blir ett bildpedagogiskt dilemma för bildlärare att fundera över, dels för egen del och för att hitta argument inför sina elever.Undersökningen är gjord utifrån en kvalitativ metod och formen som antagits ligger under benämningen; Fokusgruppsamtal.

Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida det är möjligt att göra mindre förändringar på en bostadsgård som dels leder till att fastighetsförvaltaren kan tillgodose vad de boende efterfrågar i utemiljön, dels till att kostnaderna för skötsel kan minskas. De boende på flerbostadsgårdar efterfrågar ofta en vackrare, mer levande och mer välskött utemiljö samtidigt som de flesta inte är beredda att betala nämnvärt högre hyror för att få detta. Bostadsbolagens förvaltare vill å sin sida många gånger undvika vad man uppfattar som fördyrande förändringar och nyanläggningar. Generellt vill man även hålla skötselnivån så låg som möjligt. De önskemål som studien grundats på framkom ur den intervju som hölls med en fastighetsförvaltare i startskedet av uppsatsen. Vid kostnadsberäkningarna avseende de olika önskemålen framkom det att minskade skötselkostnader kan uppnås genom att ändra skötsel på en befintlig yta eller genom ändrad utformning.

Nästan all marknadsföring är bortkastad på grund av det mycket aktuella problemet med övermarknadsföring, att konsumenten blir överöst med meddelanden. E-postmarknadsföring är på frammarsch men har speciellt drabbats av problematiken kring övermarknadsföring i och med enkelheten att nå ut till många konsumenter. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka aspekter som är av vikt för konsumentens utvärdering av tillåtelsebaserad e-postmarknadsföring samt hur tidigare upplevelser påverkar konsumenters attityder gentemot densamma. Genom att betrakta e-postmarknadsföring som en form av utbyte mellan marknadsföraren och konsumenten sammanställs faktorer som kan anses vara viktiga för beslutet att ta emot och ta del av e-postreklam.En omfattande enkätundersökning bland studenter vid Uppsala Universitet visar att mottagaren i överlag är negativ gentemot denna typ av marknadsföring och öppnar endast en liten del av de meddelanden som de tar emot. Oavsett hur respondenterna såg på e-postmarknadsföring har de mycket starka åsikter och behandlingen av personlig information är av yttersta vikt.

Vår uppsats har inspirerats av tsunamikatastrofen vid slutet av 2004. Året efter, under 2005, samlades de största medlen till katastrofen in, bara i Sverige samlades det in drygt en miljard kronor på ett halvår. Det är viktigt för insamlingsorganisationer att ha ett förtroende hos allmänheten då organisationerna är beroende av att allmänheten skänker stora summor till deras ideella arbete. På senare år har det dock skett en del stora skandaler vilket gjort att detta förtroende försvagats, det blir därför väsentligt för insamlingsorganisationer att förankra sin accountability i redovisningen. Vårt syfte är att förklara vad som påverkar omfattningen av insamlingsorganisationers redovisning.Utifrån den forskning och teori som finns inom området för insamlingsorganisationer har vi identifierat olika faktorer som kan tänkas påverka deras redovisning.

 Tidigare studier visar att elevers möjlighet till harmonisk utveckling i skolan samverkar med lärarens välbefinnande (Iselau, 2006). Därmed anser jag det motiverat att försöka identifiera och undersöka ett antal faktorer som kan tänkas bidra till att främja lärares välbefinnande och hållbarhet, vilket är syftet med denna studie.Jag har i denna studie genomfört två kvalitativa undersökningar med hjälp av dels helt öppna intervjuer samt riktade öppna enkätfrågor. Genom att intervjua 4 lärare som varit verksamma inom skolan minst 40 år identifierade jag ett antal faktorer, vilka lärarna ansåg vara de mest betydelsefulla i främjandet av deras hälsa och hållbarhet. Därutöver undersökte jag sambandet mellan ett antal hälsofrämjande faktorer med lärarens välbefinnande och hållbarhet, där 16 lärare och 3 skolledare besvarade riktade öppna enkätfrågor.Genom lärare och skolledares svar framkommer främst tre huvudfaktorer som samverkar med deras hälsa och välbefinnande. Den ena är den egna livsstilen, den andra är det sociala klimatet och den tredje är skolledaren.Det visar sig att hälsofrämjande arbete är en process som pågår på dessa tre nivåer.

Arbetet som klasslärare innebär att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsättningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krävs det idag även kunskap att som klasslärare kunna hantera och vägleda de elever som är i behov av särskilt stöd, då de specialpedagogiska insatserna inte alltid räcker till. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlätta och stödja inlärningen av matematik för elever som är i behov av särskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har använts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, Lärandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

En ny designprototyp ?Sambandssystem vid Kriser? (SaK) för krisledning och för dagligt användande i organisationer har utformats. Detta arbete fokuserar på att utreda SaKs gränssnitt och dess inverkan på människans kognition, samt beslutsprocesser i relation till Stockholms stads krisledningsorganisation. Två bärande tankar har varit särskilt betydande för SaKs konstruktion: (1) Tänk om alla kunde följa det som sker i organisationen och hålla sig uppdaterade! (2) Hur undviks ?information overload? och hur kan informationsutbytet regleras på lämpligt sätt? Tillsammans med dessa tankar har syftet med arbetet främst varit att stärka och stödja organisationens krishantering, att det ska klara hantering av ett eller flera projekt, samt att systemet ska vara användarvänligt och självinstruerande.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera den gränsdragning som görs mellen människa och djur ifråga om hur man räknas moraliskt. Det finns en gemenskap som kallas "den moraliska gemenskapen" och som består av de individer man anser förtjänar moralisk hänsyn. Eftersom den vanligaste synen på den moraliska gemenskapen är att den består av människor, medan djur står utanför, vill jag undersöka anledningen till detta. Jag går därmed igenom hur man kan värdera liv och vad som förväntas av en individ för att hon ska få räknas in i den moraliska gemenskapen. Jag granskar särskilt förmågors betydelse och får fram att dessa inte räcker till som kriterium för att någon ska få räknas moraliskt.

Idéen var från början av att samarbeta och göra ett mönster tillsammans. Vi hade nog en lite romantisk föreställning om att båda skulle bidra med sitt och snabbt blir eniga om ett vackert mönster som vi kunde fortsätta att applisera på olika produkter. Att något så självklart som att samarbeta kan vara så svårt för två starka viljor! I detta fall visade det sig helt enkelt vara en omöjlighet. Där den ena vill ha ränder vill den andra ha prickar, där en vill ha svart/vitt vill den andra ha färg och där den ena vill ha stilrent och enkelt vill den andra med säkerhet ha snirkligt och bohemiskt. Att göra ett mönster ihop skulle innebära en maktkamp från början till slut, och sluta med att båda skulle vara missnöjda över resultatet.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns olika personlighetstyper hos mjölkkor av raserna SRB och SLB och om dessa personlighetstyper skilde sig mellan ras, ålder och vilken sida djuren stått på i lösdriften. Korna observerades i tre olika testmiljöer för att se huruvida konsistenta de var i deras beteenden: ostörda i lösdriften, vid mjölkning och med ett främmande objekt i lösdriften. Beteenden som studerades var normala beteenden, sociala beteenden, tramp och sparkningar vid mjölkning och interaktioner med det främmande objektet. Tolv beteendevariabler användes i en PCA (principal component analysis) och visade två komponenter som tillsammans kunde förklara 51,2 % av den totala variansen. Den första komponenten speglade aggression och extraversion, som ingår i medgörlighet och extraversion i den mänskliga femfaktorsmodellen.

Studiens syfte var att lyfta fram vilken betydelse en frånvarande fader har under döttrars uppväxt när det gäller identitetsskapande, förmåga till relationer samt föreställning om manlighet och faderskap. För att nå syftet och besvara frågeställningarna har en kvalitativ forskningsmetod använts, som bestod av intervjuer med åtta vuxna kvinnor. Studien har dels en fenomenologisk ansats, det vill säga beskrivande utifrån individens livsvärld, samt en tolkande ansats vid analysen. Resultatet från intervjuerna har analyserats utifrån objektrelations teori samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visar att alla kvinnor har upplevt en saknad efter sin pappa under uppväxten.

Vi möter i denna uppsats kvinnor som successivt förändrar vår bild av det dubbla straffet, som komplicerar vår uppfattning om ett liv i missbruksberoende och livet på kvinnoanstalt, men som också förenklar föreställningen om den djupa kärleken de hyser för sina barn. Eftersom dessa mödrar har arbetat en hel del med sig själva och tagit sig ur långa perioder av beroende har vi fått känna av den kraft som lösgörs då en människa verkar inom någonting hon brinner för. Att hjälpa andra och att tillåta sig själv att ta emot hjälp har guidat denna berättelse kring människans förmåga att resa sig och gå vidare. Det faktum att kärleken tycks verka sida vid sida med den skuldtyngda problematiken har väckt vårt intresse och diskuteras genom texten som en löpande röd tråd. Genom att låta de individuella känslorna möta sociologiska teorier vidgas perspektivet till en vinkel som berör såväl makro som mikronivå i samhället.