Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstå barns uppfattningar av att lära sig att läsa och skriva. I vår vetenskapliga förankring beskriver vi dessa två perspektiv. Intervjustudien är fenomenografiskt inspirerad, vilket innebär att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vårt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt åtta barn som gick i förskoleklass och i skolår 1 eller 2. För att kunna besvara våra forskningsfrågor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar.Vårt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lär sig att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att Ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig bokstäver, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig olika regler, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att läsa, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att Ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig bokstäver samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig olika regler.Dessutom visar vårt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lär dem att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lär sig att läsa på egen hand samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva tillsammans med andra personer.I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstå barnens uppfattningar utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv..

Detta är en intervjustudie vars syfte är att belysa Synen på en metod, genom en intervjustudie med de olika grupper som arbetar med metoden ASL, Att skriva sig till läsning. En metod som förändrar den traditionella läs- och skrivundervisningen genom att byta ut pennan som skrivmedel mot datorn och tangentbordet. Metoden är ursprungligen kommen av ett förebyggande arbete för barn med läs- och skrivsvårigheter som arbetats fram av specialpedagogen Mona Wiklander. Metoden Att skriva sig till läsning finns om än i något annan form även i andra länder, Arne Tragetons metod har fått stor uppmärksamhet i Norden, samt delar av Europa. Studien tittar närmare på två skolor inom en kommun och vad metoden är för aktörerna, studien baseras på 16 intervjuer fördelat på fem olika aktörnivåerna skolledningen, rektorer, lärare, föräldrar och elever.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar lärare respektive föräldrar har om läsläxan i årskurs 1-2 på en utvald skola. Detta undersöktes genom att fyra lärare intervjuades och 69 enkäter besvarades av föräldrar. Resultatet visade att lärarnas pedagogiska syften inte var helt samstämmiga med föräldrarnas uppfattningar av dem. Resultatet visade också att lärarna hade en tanke med läsläxans utformning, men eftersom att den skedde i hemmet hade lärarna inte möjlighet att styra över läsläxan som helhet. Detta berodde på att flera faktorer avgjorde hur läsläxstunderna såg ut, såsom valet av plats, med vem den lästes och miljön runt omkring.

Varken läkare eller forskare har kunnat lösa gåtan kring fenomenet plötslig spädbarnsdöd. Detta syndrom drabbar spädbarn, vanligtvis när de är 8-12 veckor gamla, utan att någon förklaring kan ges. Endast i Sverige dör cirka 13 spädbarn per år. Läkare har under åren kommit med förebyggande råd men någon säker metod som förhindrar syndromet existerar inte. Samtidigt finns det olika former av andningslarm som alternativ om föräldrarna vill övervaka spädbarnets andningsrörelser.

Syftet med denna studie var att studera hur barn i tillrättalagda miljöer i förskolan utvecklar intresse för och stimuleras till skriftspråksinlärning. Våra frågeställningar har varit hur ser sampelet ut mellan pedagoger-barn och barn-barn i skriftspråkliga aktiviteter? Hur används förskolans miljö för att stimulera skriftspråksutveckling? Vilka redskap använder pedagogerna vid skriftspråksutveckling? Hur kan förskolan bidra till barns tidiga skriftspråksutveckling enligt pedagogerna? För att få en välgrundad uppfattning om ämnet har vi genomfört fyra observationer på två olika förskolor. De observerade barnen var fyra och fem år. Vi har även intervjuat fyra pedagoger som alla arbetade på de observerade avdelningarna.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en uppfattning om hur de äldsta förskolebarnen ser på sitt lärande. Mer specifikt hur de uppfattar att de lär sig läsa och skriva samt att låta barnens syn på sin tidiga skriftspråksinlärning få komma fram.Teori: Detta är en kvalitativ studie som undersöker barnens uppfattningar om sitt skriftspråkslärande. Det har varit viktigare att tolka och förstå resultaten än att studien skulle vara generaliserbar (Stukát, 2005).Metod: Intervju/samtal för att låta barn uttrycka sin uppfattning om hur de uppfattat att de lärt sig läsa och skriva. Genom barnintervju som metod låta barns röst bli hörd.Resultat: Barnen beskrev att de lärt sig läsa och skriva på flera olika sätt. T.ex.

Uppsatsen redovisar en studie av ett politiskt ärende som behandlats av regeringen 2001 samt av den nyinrättande myndigheten Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) 2003 med motstridigt utfall. Frågan i ärendet var huruvida läkemedlet Xenical skulle subventioneras med statliga medel eller inte. Syftet med undersökningen var att beskriva de två beslutsprocesserna för att kunna ge en förklaring till varför regeringen och LFN fattade oförenliga beslut samt att ge en tolkning av vad regeringens inrättande av den nya läkemedelsförmånen har medfört. Undersökningens empiri visar att omständigheter som rådde i regeringens beslutsmiljö gjorde att slumpen fick stor betydelse för beslutsprocessens utveckling. Särkopplande lösningar, problem och deltagare strömmade omkring beslutsfattarna och vid ett tillfälle kopplades ett problem ihop med en lösning i närheten av politiker som stod inför ett beslutstillfälle.