Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric från Högskolan i Skövde har under våren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. Dagsljusinsläppet till hallar i lägenheter är i princip obefintligt och lampor används för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus från utsidan av lägenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset främst skulle ske med hjälp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillräcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bättre resultat soliga dagar.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning några yrkesverksamma förskollärare hade om hur de själva arbetade mot förskolans läroplans strävansmål rörande barns begynnande läsande och skrivande. Studien har också gjorts med anledning av den politiska satsningen på att kompetensutveckla förskollärare med förskolelyftets kurs Barns litteracitet och matematiska gestaltande. Sex förskollärare i södra Norrland har intervjuats om deras interaktion med förskolebarnen. Av dem har tre läst kursen och tre har inte läst kursen. Detta gjordes för att se om det går att avläsa någon skillnad mellan grupperna i föreställningen om förskollärarens roll i barns intresse för skriftspråket.

I detta arbete belyser jag den interaktiva tavlans användningsområde i två svenska skolor, samt beskriver hur den används i andra länder som exempelvis Storbritannien. Syftet var även att undersöka på vilka punkter den skiljde sig från en vanlig whiteboard och även vilka problem som kunde uppstå vid användningen av den interaktiva tavlan i undervisningen. Undersökningen i de svenska skolorna genomfördes i form av en intervju med sex lärare som alla använde den interaktiva tavlan i sin undervisning. Kontakten med lärarna inleddes via brevväxling per e-post och avslutades med en telefonintervju.Resultatet visar att den interaktiva tavlan främst användes till att visa bilder och animationer som ett komplement till skolans traditionella whiteboard eftersom den interaktiva tavlan kändes för onaturlig att skriva på. Alla lärare i undersökningen betonade dock att den interaktiva tavlan fått ett positivt mottagande av eleverna, där interaktiviteten och användningen av bilder och ljud som tillfördes till undervisningen sågs som den största styrkan tillsammans med möjligheten att kunna stå framför klassen och styra datorn.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Karlsson, Therese & Nilsson Therese (2011). Arbetet med läs- och skrivinlärning på två skolor med olika språkliga karaktärer. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med vårt arbete är att synliggöra och öka kunskapen om hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivinlärning. Vi vill även uppmärksamma likheter och skillnader i deras arbetsmetoder beroende på elevens språkliga förutsättningar. Två av lärarna arbetar på en skola där de flesta eleverna är enspråkiga och de andra två lärarna arbetar på en skola som är av en flerspråkig karaktär.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

SammanfattningUppsatsen beskriver konflikten mellan elefanter och människor kring Tarangire nationalpark. Som är en park som är mycket känd för mängden elefanter som de har, så det är ett växande problem. Själva fokusen ligger på hur elefanterna förstör för de lokala befolkningen och vad som kommer hända om elefanterna får fortsätta att öka i antal som de gör nu. Uppsatsen ska undersöka vad man kan göra för att bevara det vilda djurlivet i synnerhet elefanterna, men samtidigt skydda jordbrukare mot elefanter som äter upp och förstör deras grödor.Men genom att befolkningen i Tanzania ökar gör det att människor flyttar allt närmare Tarangire nationalpark och dom korridorer som djuren använder för deras traditionella vandringar. Allt detta skapar stora problem genom att djurens habitat minskar, vilket resulterar i att bland annat elefanterna orsakar stora skador på jordbrukarnas fält, genom att de äter upp grödor eller trampar sönder grödorna.Alla jordbrukare kring Tarangire nationalpark hade detta problem och många kände en uppgivenhet eftersom ingen hjälpte dem, verken nationalparkerna eller regeringen.

Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric från Högskolan i Skövde har under våren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. Dagsljusinsläppet till hallar i lägenheter är i princip obefintligt och lampor används för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus från utsidan av lägenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset främst skulle ske med hjälp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillräcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bättre resultat soliga dagar.

Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric från Högskolan i Skövde har under våren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. Dagsljusinsläppet till hallar i lägenheter är i princip obefintligt och lampor används för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus från utsidan av lägenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset främst skulle ske med hjälp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillräcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bättre resultat soliga dagar.

Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric från Högskolan i Skövde har under våren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. Dagsljusinsläppet till hallar i lägenheter är i princip obefintligt och lampor används för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus från utsidan av lägenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset främst skulle ske med hjälp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillräcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bättre resultat soliga dagar.

Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.

Syfte: Studien avser att undersöka om och hur elever använder sig av kunskaper från genetikundervisningen i en situation där bedömningen fokuserar användning av naturvetenskap som medborgarkunskap. Även vilka möjligheter till bedömning med varierat syfte, som framträder i undervisningen, studeras. På vilket sätt kan bedömning tänkas stödja elevers kunskapsutveckling mot användning av naturvetenskap som medborgarkunskap?Teori: I bakgrunden beskrivs vad naturvetenskap som medborgarkunskap kan innebära och hur det motiverar NO-undervisning för alla elever i grundskolan. Sambandet mellan kunskaper om naturvetenskap som ämne och tillämpningen av kunskaperna utreds.