Jag ska i denna uppsats redogöra för och diskutera kritik emot George Dickies institutionella konstteori, sÄsom den framstÀlls i the Art Circle (1984) och framÄt, senast i Art and Value (2001). Det vill sÀga vad som brukar kallas för Dickies senare institutionella konstteori. Jag kommer att begrÀnsa mig till denna senare variant av teorin dÄ det Àr den enda teori som Dickie fortfarande vill försvara och dÄ den av de allra flesta anses vara den bÀsta och mest utvecklade versionen av den institutionella teorin. Att jag vÀljer att diskutera en teori som kan tyckas gammal (om Àn kanske inte i jÀmförelse med mÄnga andra teorier som fortfarande diskuteras), förÄldrad och hÄrt kritiserad beror för det första pÄ att Dickie (2001) fortfarande hÄller fast vid den och försöker försvara den. För det andra pÄ att mÄnga senare teorier om vad konst Àr pÄ ett eller annat sÀtt Àr inspirerade av eller pÄverkade av Dickies teori, och det tycks dÀrför som om den fortfarande borde ha vissa styrkor (om Àn ocksÄ svagheter).

I vÄr uppsats vill vi belysa de icke vÀsterlÀndska konstnÀrernas roll i det svenska kulturlivet. Med hjÀlp av en postkolonial teori vill vi titta nÀrmare pÄ hur de och deras konst bli bemött och vilka förutsÀttningar de har att verka inom kultursektorn pÄ samma villkor som de etniskt svenska konstnÀrerna. Konst Àr grÀnsöverskridande, men trots det sÄ görs det skillnad pÄ konst och konst, vi att undersöka varför, i förhÄllande till vÄr teori..

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur kvinnor i medelÄldern pÄverkas av kvinnoideal och hur detta pÄverkar deras sÀtt att se pÄ sin egen identitet. FrÄgor kring sambandet att konsumerar varor till sig sjÀlv för att uppnÄ ett visst ideal. Metoden som jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod dÀr empirin Àr insamlad genom sex intervjuer. Jag har huvudsakligen koncentrerat mig pÄ hur informanterna uppfattar kvinnoideal, sin egen identitet, konsumtionen och reklamens pÄverkan. Teorier jag anvÀnt mig av Àr Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhÀllet, Anthony Giddens teori om modernitet och sjÀlvidentitet och Yvonne Hirdmans teori om genus.

NÀr mÀnniskor drabbas av en traumatisk kris som raserar deras vardag tvingas de till att försökabygga upp sin tillvaro igen. Vissa gör detta genom att blogga om sina tankar och kÀnslorrörande krisen. Vad kommer det sig att sÄ mÄnga vÀljer att visa upp sitt lidande i ett offentligtforum? Med hjÀlp av grundad teori undersöker vi de mest centrala aspekterna av och omkringkrisbloggande för att skapa en större förstÄelse för detta nutida fenomen. Genom intervjueroch studier av bloggar framkommer det att personer som bloggar fÄr möjlighet att pÄ egnavillkor göra sin röst hörd, sprida sin berÀttelse och reflektera över sin egen resa.

Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur slöjdlÀrare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mÄn det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat pÄ hur slöjdlÀrarna lÄtit eleverna planera och utvÀrdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har Àven försökt att se om slöjdÀmnet Àr integrerat med andra Àmnen vilket i sÄ fall skulle kunna öppna för en större variation i Àmnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till Àmnet och sjÀlv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlÀrare.

Uppsatsen Àr en studie av möjligheter och begrÀnsningar nÀr det gÀller att pÄ olika sÀtt kombinera psykodynamisk teori och systemteori i det kliniska arbetet med företrÀdesvis ungdomar och deras familjer. Genom litteraturstudier, genomgÄng av forskningsartiklar pÄ omrÄdet samt intervjuer med tre psykoterapeuter med utbildning och klinisk erfarenhet frÄn bÄda teoriomrÄdena, ges olika bilder av hur kombinationer av ovan teori och metod kan se ut och de svÄrigheter som finns. Uppsatsen berör Àven generella frÄgor kring att arbeta integrativt som psykoterapeut. Resultatet av studien visar att det gÄr att kombinera ovan teorier/metoder och att de svÄrigheter som behöver hanteras, frÀmst handlar om lojalitet och sekretess. SvÄrigheterna krÀver en tydlighet frÄn terapeutens sida nÀr det gÀller struktur för behandling och informationsflöde.

Aktiv dödshjÀlp Àr bara tillÄtet pÄ fem platser vÀrlden över och debatten om dess vara eller icke vara gÄr i vÄgor. I Sverige Àr dödshjÀlp olagligt, dock Àr palliativ sedering (nedsöv-ning för symptomlindring) tillÄtet Àven om det leder till att livet förkortas.Denna studie syftar till att undersöka den process som ligger bakom skapandet av mÀn-niskors instÀllning till dödshjÀlp. Tidigare forskning inom omrÄdet har inriktat sig pÄ statis-tiskt paradigm, vilket begrÀnsar forskningsomrÄden och resultat samt Àven debatten kring Àmnet. I uppsatsen har forskningen delats in i fyra kategorier, för- och emot forskning, kom-parativ forskning, övrig jÀmförande forskning samt övrig forskning.Fem intervjuer genomfördes med analytisk induktion som urvalsgrund med syfte att varje intervjuperson skulle slÄ hÄl pÄ den tidigares uttalanden. Analysen genomfördes med hjÀlp av grundad teori.

Uppsatsen utforskar mÀnniskans psyke utifrÄn den franske psykoanalytikern och psykiatrikern Jacques Lacans psykoanalytiska teori. Uppsatsen undersöker subjektets förutsÀttningar och möjligheter utifrÄn lacansk teori, samt vilka implikationer det fÄr pÄ symptomets plats inom klinisk diagnostik. Metoden anvÀnder lacanskt teori som beskrivningar av subjektets status, vars framstÀllning abstraheras till en rad regler. Teorins giltighet prövas i uppsatsen mot kliniska fallbeskrivningar och andra exempelfall. I diskussionen framkommer att implikationen av den lacanska teorin om subjektet Àr vittgÄende vad gÀller kliniskt diagnostik och vÀrderingen av symptomet. .

Syftet med denna studie Àr att genom intervjuer fÄ en inblick i hur ungdomars identitet skapas i relation till deras omgivning. Studien förhÄller sig till ett etnologiskt fÀltarbete dÀr intervjuer med ungdomar i verksamheten "Fittja Pulsen" har genomförts. FrÄgestÀllningarna Àr anpassade till samtliga informanter och berör frÄgor om sambandet mellan identitetsskapandet och deras omgivning. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀndes i denna studie Àr Erik H Eriksonoch Erving Goffmans teori om identitet, Elias Norbert och John Scottsons teori om etablerade och outsiders samt Telemans teori om sprÄk. Genom anvÀndning av dessa teorier vid analysen av det empiriska datamaterialet visar vi att vÄra informanters omgivning spelar roll för deras identitetsskapande.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit, att undersöka vad som enligt deltagarna har varit det mest betydelsefulla innehÄllet i KrAmi-programmet. För att fÄ fram det relevanta i klienternas upplevelser av vad som varit verksamt i KrAmi valde vi att anvÀnda oss av Grundad teori. Valet av Grundad teori föll sig naturligt dÄ vi inte ville anvÀnda oss av hypoteser eller frÄgestÀllningar i studiens inledande skede, dÄ dessa kan anses styra datainsamlingen. Genom tio kvalitativa intervjuer med deltagare har de tre bestÄndsdelarna stöd, motivation och gör sitt jobb framtrÀtt som de mest centrala för att uppnÄ ett lyckat resultat. Med dessa tre begrepp har vi valt att knyta an till det sociologiska begreppet KASAM, det vill sÀga kÀnsla av sammanhang.

Syftet med vÄr uppsats var att fÄ en djupare insikt i och kunskap om hur de mÀnniskor som arbetar med försÀkringsÀrenden pÄ FörsÀkringskassan upplever och ser pÄ sitt arbete. VÄra frÄgestÀllningar söker svaret pÄ hur handlÀggarna uppfattar sina möjligheter till egna initiativ i handlÀggningsarbetet. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor frÄn ett ?inifrÄnperspektiv? har vi valt att hÀmta empirin frÄn en fokusgruppintervju med fyra tjÀnstemÀn som arbetar med handlÀggning pÄ en FörsÀkringskassa i Mellansverige. VÄrt teoretiska utgÄngslÀge var Johan Asplunds teori om den sociala responsiviteten och Roine Johanssons teori om organisatoriska begrÀnsningar i kundrelaterat arbete.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.

Syfte:Vi vill med utgÄngspunkt i relevant teori, undersöka och beskriva svenska smÄföretags affÀrssystem och genom att jÀmföra med teorin analysera införandeprocessen och konsekvenserna av denna. Metod:En fallstudie med fyra anvÀndareföretag och en systemutvecklare. Fallstudien baserades pÄ halvstrukturerade intervjuer med nyckelanvÀndare pÄ respektive fallföretag. Empirien har stÀllts mot relevant teori och analyserats och diskuterats. Slutsats:AnvÀndareföretagen Àr nöjda med affÀrssystemet trots att varken upphandling och implementering följer teorins normer..

I min studie undersöker jag vad det Àr som kan forma innehÄllet i gymnasieskolans turismutbildningar, -dels med hjÀlp av tidigare forskning och dels genom en egen intervju med turismlÀrare. I intervjuerna har jag undersökt lÀrarnas instÀllning till vilken möjlighet de har till att undervisa i hÄllbar turismutveckling och om de i sÄ fall gör det. Jag har dessutom undersökt huruvida deras yrkes- och studiebakgrund kan förklara om de undervisar i hÄllbar turismutveckling eller inte. Min analys av lÀrarnas svar bygger pÄ lÀrarnas praktiska teori alltsÄ lÀrarnas vÀrderingar om nödvÀndig kunskap samt lÀrarnas personliga erfarenhet frÄn Àmnet och elevernas kunskap. För att fÄ fram hur turismutbildningen formas har jag dels sett hur Skolverket samt branschorganisationer och den turismpolitiska debatten formar kursplanerna. Dock visar mitt resultat att det Àr lÀrarna som formar utbildningen i slutÀndan för det Àr lÀrarna som tolkar och vÀljer sin undervisning utifrÄn den praktiska teori som de har..

Syftet med vĂ„r studie var att beskriva och söka kunskap om det offentliga samhĂ€llsarbetet i Örebro kommun .  ProblemomrĂ„det var  hur utförarna av samhĂ€llsarbete förklarar  social problematik, hur samhĂ€llsarbetet utförs, samt pĂ„ vilket sĂ€tt medborgarna Ă€r delaktiga. Empiri insamlades genom en  kvalitativ intervjustudie. Respondenterna  var  fyra  offentligt anstĂ€llda samhĂ€llsarbetare  i Örebro. Resultaten analyserades med utgĂ„ngspunkt i marxistisk teori och strategier samt principer för samhĂ€llsarbete.