Föreliggande studie belyser den arbetslivsinriktade rehabiliterarens egen uppfattning om sin yrkesroll och eventuella rollkonflikt som kan uppstÄ, genom att yrkesrollen innefattar en dubbel roll, att bÄde vara myndighetsperson och ?hjÀlpare?.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och genom Ätta intervjuer med yrkesverksamma inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fick vi fram vÄrt empiriska material.Detta bearbetades sedan genom att vi till viss del anvÀnde Grundad teori som metod.Resultatet pÄvisar att det existerar varierande uppfattningar om den dubbla yrkesrollen och upplevelse av rollkonflikt. Genom ett tydligt och respektfullt bemötande gentemot de individer man arbetar med och stöd inom den egna verksamheten hanteras en eventuell rollkonflikt. Faktorer som pÄverkar yrkesrollen och dess utförande och dÀrmed har inverkan pÄ rollkonflikt Àr samverkan med andra myndigheter, arbetsmarknaden och stÀndigt förÀnderliga politiska och organisatoriska krav och riktlinjer.VÄr teoretiska inspirationskÀlla har varit Erving Goffmans dramaturgiska rollteori. I denna jÀmstÀlls verkligheten med en teaterförestÀllning dÀr individen framför olika roller.Denna teori passade dÀrför bra att applicera pÄ vÄr studies resultat eftersom vi studerat yrkesroll och rollkonflikt..

Uppsatsens inledning börjar med att introducera lĂ€saren till arbetet med en presentation av Ă€mnet och varför det Ă€r av intresse samt en beskrivning av utbildningen för upplevelseproduktion. Vidare presenteras de teorier frĂ„n upplevelseproduktion som berör arbetet samt viktiga teoretiska delar om generationer, pedagogik och lĂ€rande samt Human Dynamics som ligger till bakgrund för arbetet.Syftet med arbetet Ă€r att kombinera teorier om upplevelsesamhĂ€llet och upplevelseproduktion med pedagogisk teori för att ta fram ett koncept för framtida lĂ€rande som Ă€r mer individanpassad och hĂ€nsynstagande till elever med sĂ€rskilda behov.För att kunna svara pĂ„ de framtagna forskarfrĂ„gorna:?Vilka teorier om upplevelsesamhĂ€llet och upplevelseproduktion kan appliceras pĂ„ individanpassat lĂ€rande??Hur kan detta kombineras med pedagogisk teori och tillsammans stĂ€rka ett individanpassat framtida lĂ€rande?? har det genomförts en litteraturstudie och vidare en konceptutveckling.Studien har genomförts för att visa att det finns likheter mellan teorier frĂ„n upplevelseproduktion och pedagogiska teorier. En kombination av dessa teorier kan underlĂ€tta lĂ€randeprocessen inom skolan. Även organisationer eller projekt som till exempel Framtidens lĂ€rande kan utvecklas med hjĂ€lp av nya kunskaper de inte redan besitter om lĂ€rande..

Varför bloggare bloggar samt förhÄllandet till privat och offentligt pÄ bloggen. Intervju med fyra bloggare i Sverige, en kvalitativ undersökning. Studiens syfte Àr att undersöka varför individer bloggar och hur de förhÄller sig till privat respektive offentligt. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt metoden kvalitativ undersökning. Detta gjordes genom att intervjua fyra olika bloggare med olika Äldrar och intressen. De intervjuade har ingen anknytning till varandra. Arbetet har jÀmförts med en tidigare undersökning utfört av Nardi et Al (2004) i USA.

Syftet med denna kvalitativa teoriundersökning var att undersöka om Grices samarbetsprincipoch samtalsmaximer kan vara anvÀndbara i strategisk kommunikation. Samarbetsprincipen lanserades för att förklara underliggande strukturer i vardagliga samtal, men dÄ den samtidigt Àr en grundförutsÀttning för all kommunikation borde teorin Àven vara relevant i strategisk kommunikation.Mitt primÀra kÀllmaterial var Grices teori om samarbetsprincipen, som kompletteradesmed andra forskares tolkningar och modifikationer av denna teori. Eftersom strategisk kommunikation Àr ett omfattande undersökningsfÀlt anvÀnde jag kriskommunikation som exempel pÄ ett omrÄde dÀr teorin skulle kunna vara anvÀndbar. Resultatet av teoriundersökningen visade att Grices samtalsmaximer skulle kunna fungera som enkla riktlinjer att beakta vid utformningen av budskap i strategisk kommunikation, inte minst i kriskommunikation. De flesta relevanta aspekter nÀr det gÀller budskapsutformning omfattas av maximerna, samtidigt som de inte Àr heltÀckande, vilket innebÀr att de skulle kunna anvÀndas som ett viktigt komplement till andra kommunikativa principer.

Denna studie handlar om lÀrares olika perspektiv om hur det Àr att arbeta med integrering av nyanlÀnda elever och vilka svÄrigheter som kan uppstÄ. Undersökningen behandlar fyra olika skolor som arbetar med en förberedelseklass, varav en Àr i Göteborg och tre i Stockholm. Jag har försökt att fÄ fram lÀrarnas olika erfarenheter och uppfattningar kring detta fenomen.  För att utföra min studie har jag genomfört kvalitativa intervjuer, frÀmst med förberedelseklasslÀrare men Àven med ÀmneslÀrare som tar emot dessa elever under och efter deras tid i förberedelseklassen. Den teori som jag har valt att koppla mitt resultat till Àr Peder Haugs (1998) teori om segregerande och inkluderande integrering. I tidigare forskning har jag med bÄde nationella och internationella synsÀtt pÄ förberedelseklassen och lÀrarens roll för de nyanlÀnda eleverna.Resultatet visar att förberedelseklasslÀrarna ser förberedelseklassen som en viktig startpunkt för dessa elever.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vÄrdgivaren ska gör patienten delaktig Àr nÄgot som Àr lagstadgat ochefterfrÄgas frÄn patienten. För fysioterapeuten Àr det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrÄn ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primÀrvÄrd.Metod: Sex patienter rekryterades som varit pÄ nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehÄllsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn pÄ begreppet delaktighet och vadsom pÄverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmÄga att fÄ patienten delaktigbetonades men Àven patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrÄn social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet pÄverkades avomgivningen och individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men Àventidsaspekter var avgörande.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstÄ hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lÀrande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i Äk 4 har kring Àmnet bild samt vad de i sÄ fall tycker att de lÀr sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild Àr nÄgot som hjÀlper elever i deras lÀrande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrÄn en kvalitativ metod dÀr empirin samlades in genom intervjuer. NÀr vi analyserade resultatet anvÀnde vi oss av tidigare forskning kring Àmnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus pÄ den proximala utvecklingszonen.

En kvantitativ studie baserad pÄ en enkÀtundersökning som genomfördes i Stockholms lÀn och besvarades av 68 idrottande ungdomar, bÄde killar och tjejer, verksamma inom idrotterna fotboll, handboll och innebandy. Studiens syfte var att öka kunskapen och förstÄelsen av ungdomars egna attityder till sitt idrottande, deras uppfattning om förÀldraengagemanget inom idrotten samt deras metakognitiva antaganden om förÀldrarnas attityder till deras idrottande. Resultaten visade att majoriteten av ungdomarna började idrotta av eget intresse och att förÀldrarnas inflytande i deras val var relativt litet. DÀremot hade förÀldrarna nÄgra viktiga stödjande uppgifter, bland annat att skjutsa till och frÄn aktiviteten. Majoriteten av ungdomarna uppskattade förÀldraengagemanget Àven om det fanns nÄgra som tyckte tvÀrtom.

Uppsatsen undersöker utifrÄn Tillys (2000) teori om bestÀndig ojÀmlikhet hur kön utgör en organiserande och hierarkiserande princip inom Karlskronas pingstförsamling. Studien Àr kvalitativ och metoderna observation och intervju har anvÀnts.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.