Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Bakgrund: Rökning är idag den enskilt största orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i västvärlden. I Sverige har rökningen minskat under de senaste 25 åren men trots det så är rökning den viktigaste orsaken till ett flertal vanliga dödliga sjukdomar. I folkhälsopropositionen 2008 poängterade Sveriges riksdag att det är särskilt angeläget att förena hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser med hälso- och sjukvården. Rökstopp ger både hälso- och ekonomiska vinster på kort och lång sikt. Att väcka motivationen till rökstopp och förstärka personens egen kraft till handling är den stora utmaningen.

Bakgrund: Varje år diagnostiseras cirka 30 000 svenskar med hjärtsvikt. Antalet drabbade förväntas öka i samband med en åldrande befolkning. Omhändertagandet av dessa patienter medför höga kostnader, främst inom slutenvården. Hjärtsvikt är i sig ingen sjukdom, utan en benämning på ett sjukdomstillstånd orsakat av annan sjukdom eller en störning av hjärtats funktion. Det innebär att hjärtats pumpförmåga har försämrats, vilket medför att hjärtat inte klarar av att pumpa ut tillräckligt med blod och syre till kroppens vävnader och organ.

Hela det mänskliga genomet var sekvenserat i april 2003 och sedan dess har utvecklingen av genetisk testning avancerat snabbt. Sjuksköterskor kan komma att ha en central roll gällande att informera personer kring den genetiska testningen, rådgiva personer som genomgår genetisk testning och hjälpa dem att tolka resultaten. Genom att beskriva personers känslor kring att genomföra genetisk testning kan sjuksköterskor få hjälp till en ökad förståelse. Syftet var därför att beskriva personers känslor kring att genomföra en genetisk testning för genetiskt betingade sjukdomar med en möjlig dödlig utgång. För att få en överblick av det aktuella forskningsläget genomfördes en systematisk sökordsbaserad litteraturöversikt.

Diabetes mellitus (DM) är en allvarlig sjukdom som blir vanligare hos människor såväl som hos våra husdjur. Trots många års forskning är etiologi och patogenes hos hund inte klarlagd. Studier har visat att vissa raser har större benägenhet att utveckla sjukdomen samt att tikar är överrepresenterade i okastrerade populationer. En studie över den svenska hundpopulationen (Fall et al, 2007) visade även att andelen tikar bland de drabbade varierar mellan olika raser, vilket kan tyda på att etiologin skiljer sig mellan raserna. Kunskap om detta skulle kunna påverka behandlingsstrategi och prognos.Ett internationellt fastställt klassificeringssystem för DM hos hund saknas.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Bakgrund: Testmaterialet Bedömning av Subtila Språkstörningar (BeSS) togs fram för att bedöma subtila språkliga svårigheter hos bland annat personer med neurodegenerativa sjukdomar. Testet har sedan använts bland annat i dyslexiutredningar då subtila språkliga svårigheter kan förekomma även vid dyslexi.  BeSS saknar dock referensmaterial för flera åldersgrupper vilket behövs för att logopeder ska kunna göra tillförlitliga bedömningar med materialet. Mål: Att låta gymnasieungdomar genomgå BeSS och sammanställa ett referensmaterial. Att se om det föreligger några prestationsskillnader mellan deltesten och könsskillnader. Metod: I studien deltog 28 gymnasieungdomar, 16 flickor och 12 pojkar, vilka testades enskilt med BeSS. Deltagarna fick inte ha några kända språkliga svårigheter eller läs-/skrivsvårigheter. Övriga krav var att deltagarna gått i svensk skolklass och fått svensk undervisning på svenska under minst 8 år. Resultat: Det totala medelvärdet för testgruppen (alla deltesten sammanräknade) var 172 poäng av 210 möjliga med standardavvikelsen 14,5.

Systemisk lupus erythematosus, (SLE) ingår i gruppen reumatiska sjukdomar och är en av ca 80 diagnoser inom området reumatologi. SLE är en kronisk , inflammatorisk, autoimmun sjukdom som orsakar inflammation i olika delar av kroppens organ. SLE förekommer i båda könen och alla åldrar,men sjukdomen är sju gånger vanligare bland kvinnor än hos män. Det oförutsägbara förloppet av denna kroniska sjukdom, dess symtom och eventuellt bieffekter av behandling kan betydande påverka patientens fysiska och psykiska välbefinnande.Tidigare studier har visade att patienter med diagnosen SLE hade ett behov av och efterfrågade kunskap om egenvård för att kunna nå en bättre livskvalitet. Förhoppningen var att om egenvård kommer i fokus i patientutbildningar för denna patientgrupp kan deras livskvalitet höjas.Föreliggande studie kartlägger vilken kunskap kvinnliga patienter i Uppsala län med SLE uppfattar att de hade om egenvård, samt hur mycket kunskap de uppfattade att de önskade inom egenvårdsområden.

Bakgrund; Förskrivningsrätten kan ge distriktssköterskan möjlighet att diagnostisera eventuella sjukdomar, förskriva läkemedel och följa upp under behandlingens gång utan att någon annan profession behöver konsulteras. Detta innebär att distriktssköterskor kan få en ökad helhetssyn i omvårdanden av patienten och därmed kan omvårdanden bli mer personcentrerad. Trots dessa positiva faktorer finns det studier som säger att endast 45 procent av alla distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården använder sin förskrivningsrätt några enstaka gånger i veckan, och drygt 40 procent någon gång i månaden. Detta visar på att en del distriktssköterskor förskriver regelbundet, andra mer sällan och en del aldrig. Med anledning av detta vill författaren till denna studie beskriva hur distriktsköterskor upplever möjligheten att förskriva inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Diabetes typ 1, även kallad barn- och ungdomsdiabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Den kan ge allvarliga komplikationer och kontrolleras med hjälp av täta blodsockertester och insulininjektioner. En balanserad kost och motion utgör också en viktig del av behandlingen. I de fall de finns syskon till det diabetesdrabbade barnet blir också de indirekt drabbade av sjukdomen. Den förändrade livsvärlden som följer kan skapa ett lidande.

Bakgrund: Ischemiska hjärtsjukdomar leder till att hjärtmuskulaturen drabbas av försämrat blodflöde och därmed syrebrist. Sjukdomar representerade i denna grupp är exempelvis kärlkramp, hjärtsvikt och hjärtinfarkt. Ungefär en procent av Sveriges befolkning, cirka 90 000 individer drabbas årligen av någon form av ischemisk hjärtsjukdom. Den vanligaste orsaken är fetthaltiga ämnen ansamlats i hjärtats kranskärl så kallad åderförkalkning. I vissa fall kan skadan som orsakats av ischemiska hjärtsjukdomar behöva åtgärdas genom operation.

Bakgrund; Förskrivningsrätten kan ge distriktssköterskan möjlighet att diagnostisera eventuella sjukdomar, förskriva läkemedel och följa upp under behandlingens gång utan att någon annan profession behöver konsulteras. Detta innebär att distriktssköterskor kan få en ökad helhetssyn i omvårdanden av patienten och därmed kan omvårdanden bli mer personcentrerad. Trots dessa positiva faktorer finns det studier som säger att endast 45 procent av alla distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården använder sin förskrivningsrätt några enstaka gånger i veckan, och drygt 40 procent någon gång i månaden. Detta visar på att en del distriktssköterskor förskriver regelbundet, andra mer sällan och en del aldrig. Med anledning av detta vill författaren till denna studie beskriva hur distriktsköterskor upplever möjligheten att förskriva inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Att drabbas av stroke kan innebära en stor förändring i människors liv. Att som patient få träffa kompetent personal som kan erbjuda allt ifrån snabbt och korrekt omhändertagande och dessutom god omvårdnad kan ses som självklart. Eftersom stroke är en av de vanligaste sjukdomar i Sverige som orsakar livslångt lidande, invaliditet och död och kräver mest vårddagar inom somatisk sjukvård, är sannolikheten stor att som sjuksköterska få möta dessa patienter oavsett vårdkontext. Det har skett en stor utveckling i strokesjukvården, speciellt under 2000-talet där vård och behandling påbörjas redan prehospitalt av sjuksköterskor. Att känna igen strokesymtom och erbjuda en snabb behandling är avgörande för sjukdomens utveckling och dess konsekvenser.

Människor har under flera århundraden blivit utsatta för isolering. Isoleringsmetoderna har utvecklats, och idag förekommer isoleringsvård på allmänna sjukhus, på enkelrum med sluss, dusch och toalett. De patientgrupper som kan behöva vårdas i isolering är patienter med nedsatt immunförsvar och patienter med smittsamma sjukdomar. Isoleringsvård kan ge upphov till lidande hos patienten, i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Därför är det viktigt för allmänsjuksköterskan att ha kunskap om hur patienten upplever isoleringsvården så att hon kan minska patientens lidande, i synnerhet vårdlidandet.

Knäledsproblem är vanligt förekommande i Sverige såväl som i resten av västvärlden. Knäledsskador orsakade av yttre våld, artros och andra degenerativa sjukdomar är de vanligaste orsakerna till denna åkomma. Påverkad livskvalité, sjukskrivning från arbete, social isolering, smärta och allmänt lidande är konsekvenser som de drabbade personer kan uppleva. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå en operation med total knäplastik. Fem kvinnor som genomgått en total knäledsplastik de senaste tre månaderna deltog i studien.