Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

Cancer och hjärtsjukdom är två vanliga sjukdomstillstånd som båda innebär förändring av livet. Det kan hända att patienter upplever minskad livskvalité vid dessa sjukdomar. För att mäta livskvalité finns olika skalor. En av dessa är Aaron Antonovsky?s frågeformulär, vilket är en skala som mäter känsla av sammanhang (KASAM).

Dagens sjukvård blir allt mer beroende av en god samverkan mellan aktörer då dagens patienter lider av flera sjukdomar som kräver god förståelse för patientens sjukdomsproblematik. Denna studie tar upp fördelar med att samverka inom och utanför organisationer. Vad man skall tänka på samt vad som kännetecknar bra och dålig samverkan. Studien tar fäste vid Angereds närsjukhus (ANS) då detta är ett nytt sjukhus, som har som mål att använda sig av ett annat arbetssätt än de traditionella som används på sjukhusen idag.För att undersöka detta har tre respondenter från ANS intervjuats med hjälp av kvalitativa intervjuer. I intervjuerna har respondenterna fått beskriva ett vanligt fall hur samverkan kan ske på olika nivåer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personer som arbetar med strategisk och operativ Human Resources (HR) i globala företag balanserar kraven mellan arbete och privatliv samt hur denna balansering påverkar individens upplevda hälsa.Teori/Tidigare forskning: Flexibilitet genom förtroende innebär det reglerande av arbete som nu allt oftare överlämnas till individen som själv får bestämma över sitt arbete (Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg 2006). Fler yrken blir allt mer målstyrda och detta medför höga krav på individen att själv definiera, initiera, planera, strukturera och ta ansvar för arbetet, vilket kan vara både positivt och negativt. Professionellt arbete präglas av tvetydiga kontexter och skapar ofta en osäkerhet på grund av otydliga riktlinjer och bristande feedback. Individen ska i kombination med detta balansera arbetet med privata roller som partner och förälder. Här finns konkurrerande teorier om hur sfärerna påverkar varandra vilka är expansionshypotesen och rollkonflikt/belastningshypotesen (Grönlund 2004).

Allergier ökar i västvärlden. Påverkan på livssituationen hos barn med atopiskt eksem (AE) och deras familjer är jämförbar med andra kroniska sjukdomar hos barn och deras familjer. Förebyggande behandling genom utbildning anses viktigt då det inte finns något botemedel mot AE. Det behövs ökad kunskap inom området för att kunna ge bra stöd och utbildning till dessa familjer i förhoppning om att skapa en bättre livssituation. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar familjens livssituation när barnet har AE.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda barn med nyupptäckt diabetes typ 1 och barnets familj.Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de mest vanliga sjukdomar som ett barn kan drabbas av. Det är en traumatisk upplevelse för hela familjen och det förändrar barnets och familjens livssituation. Sjuksköterskorna på barnklinikerna är de som dygnet runt möter barnet och familjen.Design: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.Metod: Åtta individuella intervjuer med sjuksköterskor på barnkliniker i mellan Sverige. Intervjuerna spelades in och svarsmaterialet transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier. Att möta barnet, Att möta föräldrarna och Att vara en del i vårdteamet.

Att människor blir alltmer fysiskt inaktiva i sina liv är ett faktum och ett växande samhällsproblem. Folks hälsa blir allt sämre och många sjukdomar hade kunnat förhindras med hjälp av ett enkelt recept, fysisk aktivitet. En lösning skulle kunna vara friskvårdsaktiviteter. I studiens syfte ställs frågan varför folk väljer att vara fysiskt inaktiva respektive fysiskt aktiva under friskvårdstiden i Företag AB. Det efterfrågas också om det finns möjligheter att skapa mer fysisk aktivitet bland personalen genom en förändrad friskvård i Företag AB.Total 91 % utav respondenterna i studien vill ha friskvård i företaget.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

Kroniska sjukdomar har ökat dramatiskt i världen under de senaste åren. Personerna som drabbas upplever kronisk sjukdom som förödande, ett hinder för livskvalitet och utveckling. Att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom påverkar människan i det dagliga livet, det kan innebära att tappa kontrollen över sitt liv och få en känsla av maktlöshet.Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom och hur detta påverkar vardagen. Sökningar efter artiklar skedde i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inom ämnet att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom valdes ut i enlighet med uppsatsens syfte, den slutliga analysen ledde till fem kategorier.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Arbetsmiljön är en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för vår hälsa. Fysiskt ansträngande arbete så som tunga lyft, monotona rörelser samt exponeringar för olika kemiska ämnen kan leda till ökad risk för ohälsa. Brandmän har jämfört med många andra yrkesgrupper annorlunda förutsättningar i sitt arbete, förutom att bekämpa bränder rycker de ut även ut vid exempelvis vid bil- och kemikalieolyckor samt vid djurräddning. I deras arbetsmiljö blir de utsätta för bland annat psykiska, fysiska och kemiska hälsorisker exempelvis genom bränder, bil- och kemikalieolyckor, som kan leda till olika former av cancer och andra fysiska skador/sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka hur brandmän upplever de hälsorisker som kan förekomma i deras arbetsmiljö.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk metabol sjukdom och det finns två sorter. Typ 1 kallas den som orsakas av bristande insulinproduktion. Nordiska riktlinjerna för barn och ungdomar rekommenderar 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vikten av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med typ 1 diabetes samt vilka faktorer som påverkar deras fysiska aktivitet. Metod: En litteraturstudie innehållande 16 vetenskapliga artiklar som erhållits genom databaserna PubMed och Cinahl. Dessa har granskats, kvalitetsbestämts och sammanfattats. Resultatet har därefter analyserats och presenterats under två huvudteman med tillhörande subteman. Resultat: Efter granskning av de involverade artiklarna framkommer det att den fysiska aktiviteten är viktig för barn och ungdomar med typ 1 diabetes.

Rökningsrelaterade sjukdomar utgör, trots minskning av antalet rökare, en mycket kostsam post på både individuell och samhällelig nivå. Genom sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan många av de individer som vill och är i behov av att sluta röka. För att uppnå goda resultat i form av bestående rökfrihet krävs evidens för att avgöra vilken rökavvänjningsmodell som är den mest effektiva. Syftet med denna studie var att undersöka olika rökavvänjningsmodellers struktur och effektivitet med avseende på individer som står i kontakt med sjukhus. Studien avsåg även att undersöka huruvida den mest effektiva modellen bör anpassas utifrån kön och/eller sjukdomsbakgrund för att uppnå ett mer fördelaktigt resultat.

Andnöd är huvudsymtomet hos personer med astma som bland vuxna är vanligast hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med astma. 30 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade 1982 och framåt, analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i åtta huvudkategorier: att känna andnöd, trötthet och total utmattning, att sjukdomen ger upphov till negativa känslor, att känna sig annorlunda och brännmärkt, att vilja känna stöd och förståelse från andra samt känna tilltro till sin omgivning och sig själv, att ha negativt respektive positivt synsätt på sin sjukdom och på framtiden, att vara socialt begränsad, svårt men möjligt att acceptera sin sjukdom, att vilja kontrollera och hantera sin astma. I diskussionen jämfördes kvinnornas upplevelser av astma med andra individers upplevelser av att leva med kroniska sjukdomar.