Uppsatsen syftar till att identifiera livsstilsmigranters identitetsskapande och skapandet av infrastruktur genom att analysera migrationsprocessen och det vardagliga livet på destinationen. Fokus ligger på svenska livsstilsmigranter som är antingen permanent boende, återvändare, säsongsmigranter eller ambulerande besökare på Phuket. Genom att angripa syftet med ett transnationalistiskt perspektiv visar uppsatsen att migrationsprocessen och identitetsskapandet är konstant föränderligt utan definitivt slut. Empirimaterialet består av kvalitativa intervjuer med svenskar som livsstilsmigrerat till Phuket samt observationer i Patong och Kamala beach. Livsstilsmigration till värmen har pågått under flera årtionden men flödena av livsstilsmigranter till Thailand är relativt nya och lite forskning om dessa flöden har bedrivits.  Det svenska transnationella nätverket har byggt upp en infrastruktur på Phuket som tar sig form i en svensk grundskola, svenska kyrkan, lokaltidningar på svenska samt flertalet svenskägda hotell och restauranger som serverar skandinavisk mat.

Skinnskattebergs kommun är en av de kommuner som valt att driva ett projekt för att rekrytera holländska familjer och företagare att flytta till orten. Undersökningen är en intervjustudie av de holländska familjer som flyttat till orten samt representanter från kommunen som på olika sätt varit delaktiga i satsningen. Undersökningens syfte är att ta reda på varför Skinnskattebergs kommun valde att satsa på att rekrytera holländare och hur det gått för de holländska familjer som flyttat till kommunen. Genom projektet hoppades Skinnskattebergs kommun att kunna motverka det minskande invånarantalet och var en metod för att arbeta med inflyttningsfrågorna. Att det blev holländare som kommunen riktade sig till berodde på att de blev inbjudna av en annan kommun som redan deltagit i ett liknande projekt, riktat till holländare.

Syftet med studien är att öka kunskapen om inomeuropeisk migration till den svenska landsbygden. Fokus ligger på nederländare som under 2000-talet flyttat till Klarälvdalen i Värmland och där driver turistföretag. Mot bakgrund av tidigare huvudsakligen kvantitativa studier är syftet att fördjupa kunskapen om inflyttarnas bakgrund och motiv till migrationen och om hur de använder sig av transnationella nätverk i sitt nuvarande liv. Kvalitativ metod används i form av intervjuer med familjer/turistföretagare. Vidare har webbsidor för sjutton turistföretag som drivs av nederländare i området studerats, kompletterat med några webbsidor och en intervju med turistföretagare från ett annat nordeuropeiskt land.