Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Utbudet av tidningar är idag brett. Inom tidskriftsbranschen konkurrerar magasinen om konsumenternas uppmärksamhet i hopp om att konsumenterna ska köpa just deras tidning. En faktor som kan påverka dem att konsumera är omslagets utseende. För tidningsmakare gäller det att utforma ett attraktivt omslag vad gäller bild, färg och textpuffar. Omslagets utseendet är av stor betydelse för lösnummerförsäljningen, vilken i sin tur utgör en stor del av tidningsupplagan.Syftet med undersökningen är att undersöka utseendet på fyra modemagasins omslag.

Omfattande forskning har gjorts på hur genus framställs i medier. Undersökningarna som har genomförts har fokuserat på hur genusframställningen ser ut i bland annat nyhetsmedier och Livsstilsmagasin. Genusforskning på medietexter har visat klara skillnader i hur män och kvinnor framställs i text och bild.Denna uppsats berör ett hittills outforskat område, popjournalistik. Vi undersöker hur genus framställs av manliga och kvinnliga artister, om det förekommer stereotyper och hur dessa i sådana fall ser ut. Vår tes är att det förekommer klara stereotyper.

Män och kvinnor har alltid tillskrivits olika attribut gällande vad som anses typiskt manligt respektive kvinnligt. Dessa är dock förändrliga över tid, det som klassas som typiskt manligt idag hade troligen en helt annan innebörd på 1700-talet. Ambitionen med den här uppsatsen har varit att försöka få en bild av hur maskulinitet förändrats under en kort period. Genom att undersöka hur mannen presenterats i Livsstilsmagasinet Café 1990 och 2009 hoppades jag kunna bilda mig en uppfattning om detta. Jag har använt Yvonne Hirdmans (2001) tre uppdelningar för att få en överblick över hur maskulinitet presenteras i olika sammanhang.

SammanfattningTrots att magasin utgör en stor del av mediesystemet har det inte gjorts så mycket forskning på det området. Den forskning som finns handlar främst om magasinens innehåll. Vi har i stället undersökt omslaget eftersom det är det som i första hand säljer magasinet. Livsstilsmagasinen har en bred målgrupp och många titlar innefattas i genren. Därför är deras omslag om möjligt än viktigare än andra tidskrifters för att locka läsare.

Hållbart semesterresande är en utmaning med flera dimensioner. På systemnivå finns det tekniska och organisatoriska utmaningar, och på individnivå handlar det ofta om psykologiska hinder för beteendeförändring. Men ytterligare en utmaning kan sägas finnas, och det på samhällsnivå. Det handlar då om hur olika sociokulturella strukturer och aktörer i samhället formar individers identitet, livsstil och normer. I denna uppsats har tonvikten lagts på den sistnämnda utmaningen, med media i fokus.Media i form av texter och bilder om resande kan vara till inspiration för många turister, och bidra till skapande av mer eller mindre miljövänliga livsstilar och konsumentbeteenden.

Uppsatsens syfte är att genom åtta semistrukturerade intervjuer försöka förstå hur de olika respondenternas konsumtion av veckotidningar ser ut beroende på deras socioekonomiska bakgrund. Utifrån studiens syfte anses det vid genomförandet att det är av relevans att även studera respondenternas generella läsvanor. En stor läsvana förutsätts vara en viktigt variabel för att ha ett intresse för konsumtion av veckotidningar. Detta antagande gällande korrelationen mellan läsvanor och konsumtion av veckotidningar visade sig i studiens analys och resultat vara felaktig.Studien kommer fram till att både personer med låg och hög socioekonomisk bakgrund konsumerar veckotidningar. Konsumtionen ser dock annorlunda ut beroende på vilken socioekonomisk bakgrund personen innehar.

Intentionen med denna undersökning är att studera det amerikanska Livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften förespråkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av källmaterialet och dess historiska genuskontext vilar på två huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och främst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gällande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt källmaterial och därför operationaliseras Connells teori med hjälp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. Därmed grundas studien på ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.