Bakgrund: Det debatteras i media kring styrelsernas ersättningsnivåer och varför det finns skillnader på dem. Det är intressant att studera vilka bakomliggande faktorer som finns till ersättningsnivåerna för att få en förståelse kring varför nivåerna skiljer sig åt mellan bolagen. Det har gjorts många studier kring ersättning till ledande befattningshavare, men få när det gäller ersättning till styrelser, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersättningsnivåerna till styrelsen. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar styrelsens ersättning i sin helhet vad gäller storlek och form bland bolagen på Stockholmsbörsen. Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vår studie där vi har lyft fram teorier kring styrelsens ersättning i den mån de finns och använt oss av teorier kring ersättning till ledande befattningshavare och applicerat dem på styrelsen. Utifrån teorierna lyfte vi fram faktorer som kan tänkas påverka ersättningen, vilka sedan grupperades in efter de olika organen i den svenska bolagsstyrningsmodellen. En kvantitativ studie genomfördes där data hämtades från bolagen på Stockholmsbörsens årsredovisningar, vilken har legat till grund för analyser och resultat. Resultat: Av faktorerna var det bolagets storlek och andel internationella ledamöter som utmärkte sig då de var signifikanta i alla våra modeller.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett komplext världsproblem framförallt relaterat till en stillasittande livsstil i kombination med ett högt energiintag. En kostomläggning i samband med träning har betydelse för både viktminskningsresultatet samt risken att drabbas av överviktsrelaterade följdsjukdomar. Det har setts en svårighet i att avgöra vilken kostinformation på internet som ger ett långsiktigt viktminskningsresultat.Syfte Syftet med studien var att studera inställningar till kostråd hos personer som tränar i viktminsknings- eller viktstabilitetssyfte.Metod Till studien valdes en kvantitativ metod där en länk till en webbaserad enkät på 20 frågor delades via Facebook. Datamaterialet bearbetades och analyserades i SPSS version 22. Deltagarna grupperades in i grupperna viktnedgång och viktstabilitet, och undersöktes utifrån frågeställningarna.

Förevarande studie tar sin utgångspunkt i ett Stockholm satt i förändring. Som allt mer inbäddat i en global och post-industriell ordning skapas nya konfigurationer i gruppers sociala och kulturella mönster ? i studien begreppsliggjort och analyserat genom livsstilar - och hur dessa sammanbinds med specifika platser. Särskilt intressant är det att få insikt i hur de i Stockholms socioekonomiskt svaga ytterstadsområden upplever, deltar i och tillägnar sig innerstaden, som en plats där processer av gentrifikation och stegrande kulturkonsumtion gradvis omförhandlar villkoren för vad ett besök kan och bör bestå i. För studiens räkning har en rad livsvärldsintervjuer skett med unga vuxna boende eller med härkomst i miljonprogramsområdena i Järva (Kista, Akalla, Rinkeby, Tensta och Rissne) i västra Stockholm, där deras berättelser ger uttryck för deras unika förhållanden till kvaliteterna i stadens socialt skiktade rum.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att få en förståelse för varför så stor andel av fastighetsmäklarstudenterna vid Högskolan i Gävle i slutändan väljer ett annat yrke.?Vilka faktorer ligger till grund för valet att byta yrkesinriktning för de studenter som fullbordat sina studier till fastighetsmäklare vid Högskolan i Gävle??Vilken roll spelar HIG i studenters val att inte arbeta som fastighetsmäklare??Hur påverkar studenternas inställningar och förväntningar på mäklaryrket i deras val att byta bransch??Hur påverkar de speciella omständigheterna i fastighetsmäklarbranschen ett eventuellt branschbyte?Metod: Vårt forskningsarbete har utgått från en kvalitativ inriktning med det hermeneutiska perspektivet som grundpelare. Vi har utfört totalt 45 stycken intervjuer både personliga och per telefon där dock ett fåtal besvarades per e-post.Resultat & slutsats: Våra slutsatser sammanfattas i följande punkter.1.Den stora arbetsbördan i kombination med arbetstiderna2.Lönen. Både dess struktur och storlek i förhållande till arbetsinsats3.Felaktiga förväntningar och inställning till yrket4.Tufft yrke med hård konkurrens5.Inga eller få arbeten på orten + FamiljesituationenFörslag till fortsatt forskning: Vår studie begränsade sig till att endast omfatta högskolan i Gävle men en rikstäckande undersökning borde vara av intresse för både branschen och högskolorna. Det vore även intressant att analysera skillnaden mellan varför folk tror att andra byter yrke med varför just personen själv bytte.Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att denna studie skall innehålla ett nyhetsvärde för flera inblandade parter i fastighetsmäklarbranschen, studenterna som läser till fastighetsmäklare, Högskolan i Gävle och sist men inte minst fastighetsmäklarbranschen själv..

Bakgrund: Senare års forskning visar att en stillasittande vardag kan vara utav bidragande orsak till flera livsstilsförvärvade sjukdomar och förtidig död. Individer i dagens informationssamhälle har god kunskap om hur de upprätthåller en bra livsstil. Men trots detta så fortsätter människor att leva osunt. Syfte: Var att belysa faktorer av betydelse för patienters följsamhet vid ordination av fysisk aktivitet på recept. Metod: En litteraturöversikt gjordes med hjälp utav litteratursökningar i databaserna Cinahl och PubMed.

Övervikt och ohälsa bland barn och ungdomar har blivit ett allt större problem de senaste åren, den främsta orsaken är att de lever ett stillasittande liv. Lektionstillfällena för ämnet idrott och hälsa har blivit färre och detta är något som ses som ett hot mot den allmänna folkhälsan i ett framtidsperspektiv. Syftet med studien var att beskriva idrottslärares upplevelser av vilka hinder (svagheter, hot) och nya möjligheter (styrkor, möjligheter) som främjar elevers delaktighet och intresse för ämnet idrott och hälsa i högstadiet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex idrottslärare på högstadieskolor i Luleå och Bodens kommun. Intervjuerna bandades och transkriberades därefter.

Vår tid präglas av valmöjligheter, kunskap och reflexivitet där människans identitetsprocess tyck relatera till livsstilsplanering. Syftet för denna studie är att undersöka hur utvalda företag genom sina hemsidor uttrycker och presenterar en identitet kopplad till företaget. För att söka synliggöra min problemställning är teoretiska utgångspunkter för denna studie Giddens (2002) teori om människans reflexiva identitetsskapande samt Goffmans (2009) teori om presentation och idealisering. Det som studeras i denna studie är fyra olika företag som utgörs av Manpower, Poolia, Billabong samt Louis Vuitton och deras tillhörande hemsidor. De två förstnämnda företagen representerar tjänsteföretag och de två sistnämnda varuföretag.

Syftet med denna studie är att utvärdera en metod för individuell hälsopromotion; hälsoprofilbedömning. Kan det påvisas att denna metod får människor att äta sundare, motionera mer, gå ned i vikt, dricka mindre alkohol, sluta röka och få en ökad upplevd hälsa? Undersökta grupper är dels en interventionsgrupp bestående av 99 personer på ett tjänsteföretag i Skaraborg dels en kontrollgrupp på en plastindustri i Skara bestående av 17 personer. Bägge grupperna är slumpmässigt utvalda. I interventionsgruppen har personerna genomgått två hälsoprofilbedömningar med cirka tre månaders mellanrum.

Distriktssköterskan arbetar hälsofrämjande, både preventivt och promotivt. Hälsofrämjande arbete innebär att förbättra hälsotillståndet för enskilda personer och grupper. Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom där komplikationer kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor, därför är livsstilsbehandling grundläggande. Information saknas dock om hur vården ska vägleda och motivera patienter till bestående livsstilsförändring. Distriktssköterskor inom primärvården med vidareutbildning inom diabetesvård ansvarar för vården till patienter med diabetes typ 2.

Människans hälsa påverkas av individuella livsstilsfaktorer men även av samhälleliga, socioekonomiska och kulturella faktorer. Det är föräldrarna som har det yttersta ansvaret för sina barns utveckling och uppväxtvillkor. Syftet med arbetet var att undersöka förekomsten av föräldrastöd hos svenska femtonåringar, utifrån ungdomarnas rapporterade omfattning av verbal kommunikation, samt att undersöka ungdomarnas upplevda hälsa och hur upplevt föräldrastöd relaterar till deras hälsa. Data från Statens folkhälsoinstituts kvantitativa undersökning Skolbarns hälsovanor användes för att ge ett stort material att analysera och kunna generalisera vårt resultat. Analysen gjordes på enkätdata från 3438 slumpmässigt valda 15-åringar.

Som sjuksköterskor träffar vi i många olika vårdsituationer patienter som har valt en livsstil som påverkar deras hälsa på ett negativt sätt. I västvärlden lever många idag på ett överflödigt sätt, som våra kroppar inte är skapta för. Några av de livsstilsfaktorer som i dagens samhälle skapar ohälsa och sjukdom är bland annat rökning, alkohol, brist på fysisk aktivitet och övervikt. Som sjuksköterskor har vi skyldighet att bland annat förebygga och motivera till förändring av skadliga livsstilsfaktorer. Att genomföra en sådan förändring är inte enkelt och som patient behövs mycket stöd och motivation för att klara av en sådan förändring.

Syfte och frågeställningSyftet med studien var att undersöka om motionärer skiljer från icke-motionärer med avseende på sjukfrånvaro. Som ledning i studien har författaren formulerat följande frågeställningar:Skiljer sig individer som ägnar sig åt regelbunden motion från dem som inte gör det med avseende på sjukfrånvaro? Skiljer sig förekomsten av frånvaro inom sjuklöneperioden respektive längre frånvaro mellan de ovan nämnda grupperna?MetodStudien baserades på 1065 kvinnor och män i åldrarna 20-65 år från ett tidigare insamlat material från den omfattande LIV2000-studien, som berör svenska befolkningens livsstil och motionsvanor. Graden av fysisk aktivitet bestämdes genom en enkätfråga och deltagarna delades in i två grupper, en med icke-motionärer och en med motionärer. Dessa två grupper jämfördes sedan i avseende på tre frågor om sjukfrånvaro som också återfanns i enkäten.

Bakgrund: Sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa har under senare åren studerats allt oftare.  Fysisk aktivitet kan förebygga olika sjukdomstillstånd och många rapporter stöder att motion är bra för människan. För att kroppen ska fungera optimalt behövs fysisk aktivitet. Stillasittande yrken och dålig motion är vardag för många. Folk verkar bli ohälsosammare tidigare och fysisk aktivitet skulle kunna vara en del av en lösning i en hälsosammare livsstil. Det finns ett samband med träning och bättre hälsa och förmåga .

Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan.

Bakgrund Intaget av mättat fett är högt hos Sveriges befolkning och intaget av fibrer, järn och D-vitamin har minskat på senare tid. Kostvanor och livsstil påverkar hälsan och risken att drabbas av folkhälsosjukdomarna; hjärtkärlsjukdom, diabetes, benskörhet, metabola syndromet och cancer. För att minska risken att drabbas av folkhälsosjukdomar är det även viktigt att minska stillasittande. Civilekonomstudenter är en grupp som traditionellt sett har ett stillasittande arbete. Det är därför viktigt att belysa hur närings- och energiintaget ser ut för denna grupp för att kunna motverka ohälsa i ett tidigt stadie.Syfte Syftet med studien var att undersöka om civilekonomstudenter vid Umeå universitet uppnår det genomsnittliga behovet (AR) och Nordiska näringsrekommendationer (NNR) gällande närings- och energiintag.Metod Metoden som användes var en tredagars kostregistrering.