I Sverige drabbas varje år runt 10 000 personer av hjärtstopp. I endast 1300 av fallenlyckas hjärtstoppet hävas och 4 % kan skrivas ut levande efter att den medicinskavården är klar. På sjukhuset genomgår patienten flera undersökningar ochbehandlingar. De behandlingar som ges syftar till att framförallt rädda hjärnan som äroerhört känslig för syrebrist men även hjärtat riskerar att ta skada. Hjärtstoppetorsakar en kris och påverkar patienten såväl psykiskt som fysiskt och den kan ävenha ådragit sig kroniska hjärnskador.

Trafikolyckor med svåra personskador som följd har ökat i Sverige. År 2006 skadades ca 4000 människor i vägtrafikolyckor. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personer med varierande typ och grad av trafikskada upplever sin Livssituation med avseende på kropp, jag och sociala villkor. För att besvara syfte och frågeställning har en fenomenologisk metod använts. Intervjuer har genomförts där deltagarna i studien fått berätta om sina erfarenheter av att leva med en trafikskada och hur detta upplevts.

Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv neurologisk sjukdom som drabbar både män och kvinnor. Att drabbas av en kronisk sjukdom medför för individen en förändrad Livssituation. Det finns idag inget botemedel men med rätt behandling kan den sjukes Livssituation förbättras avsevärt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur individer som drabbas av Parkinsons sjukdom erfar samt hur de hantera den förändrade Livssituationen baserat på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det kan ta tid för individen att komma till insikt med sin sjukdom.

I arbetslöshetens skuggaSyftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetslösa ensamstående mödrar som uppbär försörjningsstöd upplever denna Livssituation, hur den påverkar deras identitet och självbild samt hur de upplever att deras Livssituation påverkar deras barn. Vi utförde en kvalitativ studie genom att intervjua fem mammor som befinner sig i denna situation. Utifrån intervjuerna nådde vi resultat som pekar på att dessa mammor upplever att de befinner sig i utsatta Livssituationer och upplever sin ekonomiska situation mycket ansträngd. Resultatet visar även på att dessa mammor upplever sig och sina barn påverkas både socialt och materiellt och att de kan få försämrade självbilder utifrån detta ? även om detta inte alltid stämmer.

Bakgrund: Varje år drabbas 30 000 personer av stroke i Sverige. En stroke kan orsaka bestående skada på hjärnvävnaden. Sjukdomen är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och står för flest vårddagar på svenska sjukhus. Rehabilitering syftar till att återställa förlorad funktion och ska bygga på respekt och värdighet för individen. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som har drabbats av stroke erfar sin Livssituation.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier genomfördes. Dataanalysen gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Tre kategorier framkom: upplevelse av en förändrad kropp, möta världen med nya förutsättningar och omgivningens betydelse för att känna välbefinnande.

Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande på särskilt boende utifrån litteraturen och vilka effekter de hade på äldres Livssituation.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehåller 18 antal artiklar.Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan på livskvalitén, men även på de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmåga förbättrades också i form av att de lättare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trädgårdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Sjukdomen leder till en förändrad Livssituation där stress och ångest blir en del av vardagen. Coping bidrar till en ökad psykisk, fysisk och social förmåga att hantera och leva med en sjukdom. Vilken copingstrategi som används är individuellt och utvecklas med tiden beroende på hur sjukdomsbilden ser ut samt vilka erfarenheter individer har sedan tidigare. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med bröstcancer hanterar sin Livssituation genom coping för att uppnå bättre livskvalitet.

Bakgrund: Stroke är västvärldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje år får ungefär 30 000 människor stroke i Sverige. När någon insjuknat i stroke berörs även deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i stroke upplevde sin Livssituation utifrån väsentlig litteratur. Metod: I studien användes latent innehållsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003).

Syftet med denna uppsats var att studera bosniska ungdomars upplevelse och hantering av sin Livssituation i Sverige. Studiens frågeställning var: Hur beskriver ett mindre urval bosniska ungdomar sin upplevelse och hantering av sin Livssituation i Sverige i de två kulturella världar de lever i - den svenska och den bosniska? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fyra ungdomar ? två flickor och två pojkar i åldern 15 ? 19 år. Samtliga ungdomar är födda i Bosnien och kom till Sverige i början av 90-talet på grund av kriget i Bosnien. Ungdomarna befann sig i olika faser när det gäller deras etniska identitet.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur personer som vårdar en äldre anhörig med en utvecklad demenssjukdom beskriver och upplever sin vardag och Livssituation och hur de kan känna meningsfullhet trots den påfrestande Livssituation de befinner sig i.Mina frågeställningar var: hur upplever anhörigvårdarna sin Livssituation och i vilken utsträckning ser de en mening i den, hur ser anhörigvårdarna på de resurser som står till deras förfogande och hur påverkar det deras känsla av att kunna möta och hantera händelser i sina liv samt hur och i vilken utsträckning upplever anhörigvårdarna livet som förutsägbart och förståeligt och vilka komponenter bidrar till denna upplevelse? Till analysen av resultaten användes Antonovskys teoretiska perspektiv kallat ?känslan av sammanhang?. Jag valde att intervjua personer som vårdar anhöriga med en utvecklad demenssjukdom. Det verkade vara främst fyra aspekter i intervjupersonernas liv som påverkade deras upplevelser av meningsfullhet i livet. De var deras positiva syn på livet, deras starka och täta nätverk, deras möjligheter att komma ifrån för attutöva sina respektive arbeten och intressen samt deras upplevelse av att den de vårdar kan uppskatta och njuta av den vård och omsorg de ger till dem..

SyfteSyftet med studien är att beskriva och analysera hur unga kvinnor med ett självskadebeteende upplever och hanterar sin Livssituation samt hur de upplever socialt stöd från informella och formella nätverk. Metod För att undersöka kvinnornas upplevelser har jag använt mig av kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och sammanlagt intervjuades fyra kvinnor, alla med erfarenhet av självskadebeteenden.ResultatKvinnorna beskriver sitt självskadebeteende som ett sätt att hantera en krävande Livssituation och släppa ut ångest från tidigare trauman eller stressade situationer. Resultaten visar även på att kvinnorna ser ångesten och självskadorna som en del av dem själva och något som hindrar dem från att passa in i samhällets normalitetsförväntningar. Självskadebeteendet är en strategi för dem att hantera sin Livssituation, men självskadeimpulserna är stundvis möjliga att hantera genom distraherande aktiviteter eller stöd.

Att genomgå en stomioperation kan leda till att personer behöver anpassa sitt liv både fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxnas upplevelser av sin Livssituation efter genomgången stomioperation. I denna litteraturstudie analyserades tio vetenskapliga artiklar med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier. Det som framkom var att personer med stomi upplevde stomin som utmanande samt skapade oro och osäkerhet.

Syftet med undersökningen är att se om det uppstår eventuella konsekvenser i människors, framförallt kvinnors, Livssituation i föreningen mellan yrkesliv och hem- och familjeliv som inkluderar det obetalda hemarbetet.Skapas det någon form av stress mellan yrkes- och familjeliv för människan som leder till sjukskrivning?Genom problemformuleringen ville författaren utgå ifrån en djupare inblick i hur intervjupersonerna påverkas av och hur de upplevde sin Livssituation. Därför valdes en kvalitativ ansats för studien. Intervjuer genomfördes med fem kvinnor och en man ifrån Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Intervjuerna visade att alla intervjupersonerna i undersökningen känner stressrelationer mellan arbetsliv och hem- och familjeliv.

Bakgrund: Stroke är västvärldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje år får ungefär 30 000 människor stroke i Sverige. När någon insjuknat i stroke berörs även deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i stroke upplevde sin Livssituation utifrån väsentlig litteratur. Metod: I studien användes latent innehållsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003).

Syftet med denna C?uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan den rådande finanskrisen och barns hälsa och hur detta i så fall påverkar barns Livssituation. Vi vill undersöka hur professionella som arbetar med barn uppfattar situationen utifrån de upplevelser och samtal de haft med barn i skolan.Våra frågeställningar är:? Vilka samband kan det finnas mellan barns hälsa och finanskrisen?? På vilket sätt har finanskrisen, direkt eller indirekt, påverkat barnens Livssituation?? Hur tror de professionella att barnen påverkas av finanskrisen?För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar har vi valt att ha en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat personal från två olika skolor ifrån två olika stadsdelar i Göteborg för att kunna jämföra vår empiri.