En tredjedel av den mat som produceras slängs samtidigt som en stor del av jordens befolkning svälter. Såväl konsumenter, myndigheter, butiker och icke-statliga organisationer kan arbeta mer aktivt för att minska Livsmedelssvinnet. Vissa miljömärkningar innehåller kriterier för hur livsmedelsbutikers miljöarbete ska fungera. Idag det finns det ingen miljömärkning av butiker som ställer krav på åtgärder för att minska Livsmedelssvinnet eller hur svinnet ska hanteras. Syftet med denna studie är att ta fram och utvärdera förslag till svinnreducerande kriterier för Naturskyddsföreningens Bra Miljöval-märkning av butiker. För att uppnå syftet studerades relevant litteratur och intervjuer genomfördes med anställda i fem olika Bra Miljöval-märkta butiker.

Skollunchen utgör en stor del av maten i den offentliga sektorn. Valet av livsmedel och dess hantering påverkar utsläppen av växthusgaser och den ökande miljöförstöringen. Syftet var att undersöka förutsättningar för klimatsmart och ekologiskt hållbar skollunch i grundskolan genom att kartlägga skollunchens ingredienser och göra en intervjuundersökning med personal inom skolmåltidsverksamheten i två kommuner. Undersökningen bestod av en explorativ fallstudie som fokuserade på ekologiska livsmedel, andelen vegetabilier och val av kött, säsongsanpassade produkter och Livsmedelssvinn. Den genomfördes vid två grundskolor, en skola i Kristianstads kommun och en skola i Malmö kommun under vintersäsongen vårterminen 2008.

Det finns idag många studier och mycket forskning som behandlar ämnet Livsmedelssvinn på olika sätt. Jobbet mot svinn i samhället har tydliggjorts men flera studier visar på att problemet kvarstår. Denna studie har som mål att undersöka arbetet mot svinn och lyfta fram rutiner samt utvecklingsmöjligheter utifrån en specifik livsmedelsbutiks dagliga arbete.Denna kvalitativa fallstudie är utformad genom ett antal semi-strukturerade intervjuer och dessa intervjuers respondenter representerar olika yrkesroller och nivåer i en livsmedelsbutik.I resultatet av dessa intervjuer visas det att många av grundtankarna är lika och att det finns färdiga rutiner för efterarbetet mot svinn. Det kom även fram att det finns många olika angreppspunkter för att komma åt problemet svinn. Ett flertal metoder för att komma åt svinnet, som användes av respondenterna, pressenteras därför i denna studie.

Ungefär en fjärdedel av den klimatpåverkan som de svenska hushållen orsakar kommer från maten vi äter, eller närmare bestämt från de utsläpp av växthusgaser som maten ger upphov till på sin väg från jord till bord. Om maten slängs innan den konsumeras har denna miljöpåverkan skett i onödan. Uppsatsen undersöker VIS (Välgörenhet Istället för Svinn), en svinnåtgärd där fullvärdiga livsmedel istället för att slängas, skänks till välgörenhet. Målet är att undersöka hur VIS fungerar, samt att bidra till ökade kunskaper om detta för Sverige nya sätt att bemöta svinnproblematiken. VIS styrkor och svagheter, liksom de hot och möjligheter som kan finnas, har undersökts med hjälp av en SWOT-analys.

Designingenjörerna Ida Evervall och Toni Maric från Högskolan i Skövde har under våren 2014 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med en dörrtillverkande uppdragsgivare. Dagsljusinsläppet till hallar i lägenheter är i princip obefintligt och lampor används för att tillgodose behovet av ljus. Ett dörrtillbehör har utvecklats i syfte att samla in ljus från utsidan av lägenheten och transportera detta genom dörren till insidan, helt insynsskyddat. Uppdragsgivaren ville att transporten av ljuset främst skulle ske med hjälp av fiberoptik. Efter experiment framkom att fiberoptiken var tillräcklig för att transportera ljuset, en insamlande lins framför gav betydligt bättre resultat soliga dagar.

Intresset för människans matvanor har varit stort sedan lång tid tillbaka. Matvaneundersökningar görs för att utvärdera huruvida människorna i en befolkning får sitt närings- och energibehov tillfredsställt. Det finns fler olika sätt att utföra matvaneundersökningar som exempelvis Food Frequency Questionnarie (FFQ), kostintervjuer och kostregistrering. Syftet med denna rapport var att göra en jämförelse mellan två olika metoder (som Livsmedelsverket använder för att ta fram konsumtions- och intagsdata), för att se hur resultaten skiljer sig dem emellan. Den första metoden var Matkorgen 2010, vilken grundar sig på Jordbruksverkets konsumtions- och försäljningsstatistik, och den andra metoden var Riksmaten 2010-11, vilken är en fyra dagar lång kostregistrering.