Den här uppsatsen visar att valutakursen och sekundärt energipriser har en hög förmåga att prediktera framtida rörelser i Livsmedelspriser, både ?inom sample? och ?utanför sample?. Uppsatsen använder VAR-modeller och hittar empiriska belägg för att energipriser påverkar valutakursen (EUR/USD), som även indirekt påverkar Livsmedelspriser. Teoretiskt och empiriskt visas att export- och produktionssubventioner reducerar eller ökar de ursprungliga priseffekterna vid chocker i valutakursen, och introducering av dessa samband visades öka precisionen av prognoserna. Resultatet är intressant för policybeslut eftersom identifieringen av vad som driver Livsmedelspriserna visar att chocker i valutakursen har en omfattande effekt på framtida Livsmedelspriser. .

The food prices in Finland and Sweden have been a subject for discussion for several years back in time. From the opponents against further European integration one have often heard that the EU and EMU entrance have made an negative impact on the food prices. This study show us that the impactof the entrances was extensive in the short run but rather finite and insignificant in the long run.Other important factors that describe why food prices fluctuate is also discussed. The mainconclusion is that other factors than the EU and EMU entrance should be seen as more likely whenit comes to the development of food prices. The essay is principally based on quantitative statistics of food prices, analysed in the light of economic theory..

Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur olika utvecklings- och miljöorganisationer ställer sig till den polariserade frågan om biodrivmedel som producerats i Östafrika och på vilka grunder de har tagit den ställning som de har gjort. De organisationer jag har studerat i den här uppsatsen är Kooperation utan gränser, Gröna Bilister, Svenska Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden. Den här uppsatsen är en kvalitativ studie vars empiri är insamlad genom intervjuer, litteraturstudier och delvis av observationer i samband med intervjuerna. Genom att studera organisationerna genom Pierre Bourdieus begrepp fält (Broady, 1998) kan jag se vilka skillnader och likheter organisationernas kapital och strategier har fört med sig. I och med detta kan jag förklara varför organisationerna inom det biståndspolitiska sociala fältet har valt att ha olika eller lika argument och ställningstaganden för biodrivmedelsproduktionen i Östafrika. Alla organisationerna ser att det är positivt att bryta oljeberoendet. De alla diskuterar även samma områden inom frågan; markkonkurrens, höjda Livsmedelspriser, markomvandling, ökade inkomster för bönder och så vidare.

Under åren 2007 och 2008 utbröt en global matkris. Kraftigt stigande Livsmedelspriser skapade politisk oro i flera delar av världen. Frågor kring hur världens livsmedelsproduktion ska klara av en växande befolkning och förändrat klimat i framtiden på ett hållbart sätt väcktes. Syftet med denna rapport är att undersöka vad Europeiska Unionen ? EU gör för att främja en hållbar utveckling inom Europas jordbruk ? ett så kallat hållbart jordbruk.

Sverige är internationellt sett ett land som har bland de högsta Livsmedelspriserna i världen. Stor kritik har riktats mot de höga priserna som har blivit allt mer uppmärksammade i media de senaste åren.Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida en ökad konkurrens påverkar den svenska dagligvarumarknaden och dess Livsmedelspriser. Vidare vill vi, för att få en helhetsbild av vilka faktor förutom konkurrens, undersöka i vilken utsträckning andra variabler inverkar på priset.Vi har undersökt den svenska livsmedelsmarknaden, hur den ser ut idag och vad som påverkar prisutvecklingen i ett land samt hur denna har sett ut de senast tjugo åren. Insamlandet av data har gjort genom statistik, rapporter, intervjuer och en enkätundersökning.Det finns flera variabler som påverkar Livsmedelspriserna i ett land. De som enligt rapporterna är direkt mätbara är växelkursen, skatter och arbetskraftskostnader, distribution och transportkostnader, konsumenternas preferenser samt butiksstrukturen.