Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Livskvalitet hos personer som genomgått en amputation av en extremitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av artiklar har utförts i databaserna Medline, Cinahl och genom manuell sökning i några av artiklarnas referenslistor. Sjutton artiklar valdes för analysen, som genomfördes på ett systematiskt arbetssätt där fynden i artiklarnas resultat grupperades i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av checklistor.Resultatet visade att patienter som amputerats fick hela sin existens förändrad. Faktorer som gav lägre Livskvalitet hos patienterna var smärta, sämre fysisk funktion, minskad rörlighet och psykisk ohälsa.

Övervikt är ett stort problem i världen idag och man talar om en fetma epidemi inom WHO. Vårt ätbeteende har idag förändrats på grund av den tillgång på mat som finns. Idag beräknas ca 2,7 miljoner svenskar lida av övervikt och 140 000 vuxna av extrem fetma med ett BMI över 40. För vissa av dessa är en överviktsoperation det enda som återstår att prova efter att sedvanliga metoder misslyckats. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa Livskvalitet en tid efter överviktsoperation.

I den sista tiden i en människas liv var det viktigt att Livskvaliteten var hög, samtidigt var Livskvalitet någonting som var högst subjektivt och ibland svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka metoder som användes för att värdera cancerpatientens Livskvalitet, samt patientens egen upplevelse av Livskvalitet i det palliativa skedet, då endast en begränsad tid av livet återstod. Underlag till litteraturstudien framkom genom artikelsökning via databaserna Blackwell Synergy, Elin samt EBSCO Host. Vid sökningen användes enkla sökord eller sökord i kombination. Sökningen begränsades till svensk och engelsk litteratur.

Sjuksköterskan bör ha kunskap om begreppet Livskvalitet för att kunna bemöta patienter som genomgått en levertransplantation, då den upplevda livskvalitén är betydelsefull för patienterna. Syftet var att beskriva Livskvalitet hos patienter som genomgått en levertransplantation. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet visar att den upplevda livskvalitén hos levertransplanterade patienter är relativt god men det finns delar av livskvalitén som påverkas negativt efter levertransplantationen. Livskvalitén påverkas av fysiska, psykiska och sociala aspekter.

Antalet äldre i världen ökar och den äldre befolkningen blir allt friskare. Trots detta är det sällsynt att äldre klarar sig själva till livets slut. Då det inte är möjligt att tillgodose de äldres behov i hemmet har samhället ansvar att erbjuda plats på särskilt boende. Beroende av andra innebär inte att de äldres Livskvalitet behöver reduceras och det har påvisats att ökad ålder och låg Livskvalitet inte är sammankopplade med varandra. Syftet med studien var att beskriva vad Livskvalitet är för äldre på särskilt boende.

Bakgrund: År 2008 levde 2719 personer med hemodialysbehandling i Sverige. Att leva med hemodialysbehandling innebär att stor del av veckans dagar tillägnas behandling och att livet anpassas efter bl. a. dietrestriktioner och energinivån, som påverkas av behandlingen. Att uppleva Livskvalitet utgör en del av det psykiska välbefinnandet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur hemodialysbehandling påverkar patientens upplevelse av Livskvalitet.Metod: Litteraturstudien gjordes med en kvalitativ ansats och byggdes på åtta vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka Livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad Livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Varje år får cirka 7000 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Kvinnornas Livskvalitet påverkas vid sjukdomen bröstcancer och det är en individuell upplevelse. Syfte: Syftet var att belysa Livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar.

SAMMANFATTNINGNyckelordBehandlingsresultat, kirurgi, könsfaktorer, Livskvalitet, skulder impingement syndrom.BakgrundSmärtor i axlar är vanligt i befolkningen, det kan förutom smärta leda till funktionsnedsättning,försämrad Livskvalitet, operation och sjukskrivning.Tidigare studier har visat könsskillnader inför och efter axeloperationer, där kvinnor har visat sämreaxelfunktion än män. Det finns få studier som har undersökt Livskvalitet före och efter operation.SyfteAtt undersöka axelfunktion och Livskvalitet före och ett år efter operation av subacromielltimpingement. Undersöka om det finns könsskillnader preoperativt och ett år efter operationavseende axelfunktion och Livskvalitet.Material och metodStudien var retrospektiv. Deltagarna var 94 patienter varav 35 kvinnor med en medelålder på 55 åroch 51 män med en medelålder på 59 år som hade genomgått operation på grund av subacromielltimpingement och 86 patienter undersöktes både preoperativt och ett år efter operation. Patienternabedömdes preoperativt och ett år postoperativt med Constant score, Western ontario rotator cuff[WORC] och The European quality of life in five dimensions [EQ-5D].ResultatSignifikanta förbättringar kunde ses i axelfunktion och Livskvalitet ett år efter operationen hos bådemän och kvinnor.

Människor har i alla tider funderat kring vad Livskvalitet innebär och begreppets innebörd har varierat över tid. Levnadsstandard har länge varit ett mått på Livskvalitet, men denna syn har kritiserats allt mer för att inte ta hänsyn till mänskliga värden. I och med en förbättrad levnadsstandard har samhället blivit mer individualistiskt som innebär stora valmöjligheter för individen att bestämma hur den vill leva sitt liv. Detta väckte vårt intresse att studera vad människor i vår tid värderar i sina liv och varför? Syftet med denna studie var att undersöka hur människor i dagens samhälle uppfattar fenomenet Livskvalitet.

Bakgrund: De normativa föreställningarna om Livskvalitet och hälsa uppvisar stora likheter och de är beroende av varandra. Det är av stort intresse att utforska hur psykisk hälsa och Livskvalitet påverkar varandra då patienter med psykiatriska diagnoser ändå kan uppleva hälsa. Flertalet kvantitativa studier är genomförda om Livskvalitet vid specifika psykiatriska diagnoser. Det finns i dagsläget brist på sammanställd forskning om individuella upplevelser av Livskvalitet hos människor med olika psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanställa hur människor med psykiatrisk diagnos upplever sin Livskvalitet.

Livskvalitet är ett ord som används i flera olika sammanhang och än finns ingen övergripande definition av begreppet. Vad Livskvalitet är för äldre råder det också delade meningar och få studier har undersökt äldres upplevelse av sin Livskvalitet. I Sveriges bor cirka 16% av de över 80 år i särskilt boende och många åtgärder görs för att förbättra deras Livskvalitet. Arbetets syfte var att undersöka och sammanställa befintlig kunskap om upplevelsen av Livskvalitet hos äldre i Nordiska särskilda boende och metoden som användes var en systematisk litteratur-studie av kvalitativa artiklar. Åtta artiklar inkluderades och resultatet tolkades att kunna beskrivas utifrån fem kategorier: Trygghet kontra otrygghet, oberoende kontra beroende, respekt kontra brist på respekt, inre miljö kontra yttre miljö och gemenskap kontra ensamhet.

Bakgrund: Levertransplantation ?r idag den enda botande behandlingen f?r patienter med palliativa leversjukdomar. L?nga v?ntetider och f?r f? donatorer leder till l?nga v?ntelistor och minskad Livskvalitet hos personer i behov av levertransplantation. Sjuksk?terskans arbete att fr?mja h?lsa och lindra lidande ska str?cka sig genom hela patientens liv.

Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att mäta och beskriva hälsorelaterad Livskvalitet hosnjurtransplanterade patienter, tolv till 24 månader efter transplantationen, i relation till den svenskanormalpopulationen. Vidare kommer korrelationen mellan Livskvalitet och demografiska faktorer attundersökas. Metod: 54 patienter som njurtransplanterats för tolv till 24 månader sedan har deltagit i studien.Hälsorelaterad Livskvalitet undersöktes med hjälp av SF-36 Hälsoenkät. Resultat: Undersökningsgruppen ansersig vara mer fysiskt begränsade och uppger i större utsträckning att de är begränsade att utföra arbete eller andrafysiska aktiviteter på grund av fysisk ohälsa, jämfört med motsvarande åldersgrupp i normalpopulationen.Dessutom värderar undersökningsgruppen sitt generella hälsotillstånd lägre än jämförelsegruppen. Det finnsingen signifikant skillnad i hälsorelaterad Livskvalitet mellan njurtransplanterade kvinnor och män med avseendepå fysisk hälsa.

 Bakgrund Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstånd som kräver dialysbehandling. Begreppet hälsorelaterad Livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, välmående och den generella hälsouppfattningen. Syfte Att belysa Livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgår hemodialysbehandling. Metod En litteraturstudie, där data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts.