Syftet med denna studie är att genom kvalitativa metoder undersöka omgivningens betydelse för hur en ADHD-diagnostiserad individ upplever sin Livskvalitet samt undersöka vilka faktorer som är av betydelse för den diagnostiserades välmående. Det material som presenteras har genererats utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som antingen är diagnostiserade med ADHD, lever i nära relation med en ADHD-diagnostiserad individ eller arbetar med ADHD. Det presenterade materialet analyseras sedan utifrån relevanta socialpsykologiska teorier av Becker (2006), Goffman (2006) och May (2013).Resultatet visar att omgivningen har en stor betydelse för hur den ADHD-diagnostiserade individen upplever sin Livskvalitet. Den problematik som ADHD-diagnosen bidrar med försvårar för individen att leva upp till de krav och normer som förväntas av deras omgivning. Detta leder till att den diagnostiserade individen kan definieras som avvikande från gruppen och riskerar att hamna i ett utanförskap. Individen riskerar att identifiera sig med de egenskaper som omgivningen tilldelar den för att leva upp till de rollförväntningar som ställs på den och spela en roll de inte trivs med i strävan efter bekräftelse och att känna tillhörighet..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Livskvalitet definieras av WHO som upplevelsen av livssituationen samt förmågan att påverka denna i förhållande till egna mål. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära en förändrad livssituation. För patienter med kronisk njursvikt, anpassas tillvaron till livsnödvändig och tidskrävande dialysbehandling vilket kan påverka Livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa patienters Livskvalitet vid dialysbehandlad kronisk njursvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningen resulterade i fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar.

Syfte: Var att öka förståelsen för upplevelsen av fatigue hos personer med MS och fatigues inverkan på Livskvaliteten samt hur sjuksköterskan kan stödja och hjälpa personer med MS i vardagen.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artiklarna (n=15) söktes fram i databaserna Medline via PubMed och Cinahl samt manuell sökning via referenslistor, sex stycken kvalitativa, åtta kvantitativa och en med en kombination av båda ansatser.Resultat: Det framkom att fatigue hos personer med MS var ett osynligt symtom som påverkade kroppen, led till begränsningar i vardagen, förvärrade andra symtom och led till sociala förändringar. Personer som led av fatigue hade lägre Livskvalitet än den övriga befolkningen. Resultatet visade vilket stöd personer med MS önskade från sjuksköterskor. Personerna med MS hittade egna strategier för att hantera och lindra fatigue, ofta utan att ta hjälp av sjuksköterskor.Slutsats: Fatigue hos personer med MS var ett besvärligt symtom som påverkade deras vardag och sänkte deras Livskvalitet.

Vid kronisk sjukdom påverkas det psykiska och känslomässiga livet för både patienten och dennes anhöriga. Stödjande relationer gör det lättare att anpassa sig till sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av Livskvalitet och relationer före och efter stomioperation. Studien baserades på material från internationella vetenskapliga artiklar vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier, att önska mer information före operationen, att sjukdomen leder till isolering före operationen, att ha ett behov av stödjande relationer, att få ett ökat självförtroende efter operationen och att operationen påverkar sexuallivet.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad Livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av Livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med cytostatikabehandling vid cancersjukdom. För att besvara studiens syfte har sökning efter artiklar (n=17) genomförts i databaserna Blackwell Synergy samt Elin@Dalarna. Följande sökord har använts i olika kombinationer; cancer, patients, experience, nurse care, quality of life, scale, instrument, chemotherapy och care. Resultatet visade att cytostatikabehandlingen hade både positiv och negativ inverkan på patienternas Livskvalitet. Livskvaliteten ökade då symtom lindrades.

Introduktion Psykisk ohälsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förändring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohälsa och skapa en ökad Livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i välmående och Livskvalitet efter en 6 veckors träningsperiod, och om någon skillnad kunde ses mellan individuell träning eller träning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna män (n=4) och kvinnor (n=8) ålder 36 ± 12,3 år. En enkätundersökning gjordes före och efter en 6 veckors träningsperiod.

Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad Livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.Studien genomfördes under åren 2001-2002 och alla personer som sökte vård vid ett mellanstort sjukhus i södra Sverige med diagnosen akut hjärtinfarkt och som överlevt infarkten inkluderades i studien. Kontrollgruppen bestod av vänner (n=69) till personerna som hade överlevt akut hjärtinfarkt samt personer (n=90) från en tidigare undersökning från samma sjukhus och som överensstämde i kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och rökstatus. Totalt deltog 154 personer som överlevt akut hjärtinfarkt och 159 personer i kontrollgruppen.Mätinstrumentet som användes i studien var Oral Health Impact Profile (OHIP), vilket är ett frågeformulär för att mäta självupplevd munhälsorelaterad Livskvalitet. Formuläret ger mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterade till munhålan. OHIP består av 49 frågor, fördelade över sju dimensioner: funktionsbegränsningar, fysisk smärta, psykiska problem, fysisk oförmåga, psykisk oförmåga, social oförmåga och handikapp.Resultatet visar att inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan de personer som överlevt akut hjärtinfarkt och kontrollgruppen i de sju dimensionerna i OHIP.

En vanlig vårdform i livets slutskede är i form av öppenvård i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebära att vara svårt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrån följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick på det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med Livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svårt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha värdighet.

Bakgrund:Trycksårsproblematiken är omfattande och innebär lidande för patienter som drabbats i form fysiska, psykiska och sociala besvär. Lidandet innefattar även rädsla för smärtsamma och obehagliga behandlingar samt för de konsekvenser som dessa kan medföra i form av infektioner och amputationer eller för att såren inte ska läka. I sjuksköterskans arbete ingår att genom ett holistiskt synsätt och med evidensbaserade metoder söka förhindra och behandla trycksår. Syfte: Att belysa hur patienter med svårläkta trycksår upplever sin tillvaro ur ett Livskvalitetsperspektiv. Metod: Uppsatsen har baserats på åtta studier med kvalitativ ansats och två studier med kvantitativ ansats.

Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan äldres socioekonomiska position och det goda åldrandet i form av livstillfredsställelse, välbefinnande, Livskvalitet samt känsla av sammanhang. Jag studerade även hur ovanstående samband såg ut när män och kvinnor analyserades separat, respektive när man använde olika mått på socioekonomisk position. De mått på socioekonomisk position som användes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod användes och materialet var SWEOLD från 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmässigt urval, och antal medverkande var 537 personer i åldern 77-99 år.

Introduktion: Gingivit förekommer hos en större del av befolkningen och kronisk parodontit förekommer hos upptill 40 % av alla vuxna i Sverige. Kunskapen om parodontala sjukdomar och vad de kan leda till är begränsad hos den svenska befolkningen. Den parodontala behandlingen delas in i icke-kirurgisk och kirurgisk infektionskontroll. Mätinstrumenten OHIP-14 och -49 är de mätinstrument som används oftast för att mäta livskvalité.Syfte: Att beskriva livskvalitén hos individer med kronisk parodontit.Frågeställningar: Hur upplever individer med kronisk parodontit sin livskvalité?Metod: En litteraturstudie.Resultat: I resultatet framkommer det att Livskvaliteten hos personer med parodontit påverkas påtagligt.

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur kvinnor med arbetsrelaterat handeksem upplever sin Livskvalitet. Studien har en deskriptiv design med induktiv ansats och kvalitativ forskningsintervju som metod. Intervjuerna har genomförts med ett strategiskt urval och tematiserade frågor. Analysen utfördes med innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman, (2004), på manifest och latent nivå och utmynnade i ett övergripande tema med fem underliggande kategorier. Temat är, Handeksem upplevdes som en begränsning och länkar samman det latenta innehållet i de fem kategorierna.

Bakgrund: Fetma är ett växande problem i samhället. I Sverige har hela 11 procent av befolkningen fetma, alltså ett BMI över 30. Fetma ger olika följdsjukdomar såsom hypertoni, diabetes och stroke som står hälso- och sjukvården dyrt, men fetma påverkar individen mycket mer än så. Då det inte finns någon annan lösning kan överviktskirurgi bli aktuellt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa vad som påverkar upplevelsen av hälsa, välbefinnande och Livskvalitet hos personer med fetma, före och efter behandling med överviktskirurgi.

Den föreliggande studien syftade till att utvärdera behandlingseffekten av den kognitiva beteendeterapin som bedrivs av terapeutkandidater vid psykoterapimottagningen på Karlstads universitet, med fokus på hälsorelaterad Livskvalitet. Dessutom ämnade studien undersöka effekter på optimism och symptombild. Upprepad mätning användes och studien innefattade en behandlingsgrupp (n = 21), som erhöll kognitiv beteendeterapi under i genomsnitt 10,7 sessioner och en kontrollgrupp (n = 14), som stod på väntelista i genomsnitt 8,6 veckor.Resultatet av studien antyder en förbättring hos klienterna i behandlingsgruppen avseende delar av hälsorelaterad Livskvalitet och optimism samt en minskning av ångestsymptom. Efter närmare 11 terapisessioner förbättrades klienterna i behandlingsgruppen signifikant avseende allmän hälsa (p = 0,028) och uppvisade en signifikant ökning gällande optimism (p = 0,027). Dessutom förbättrades klienterna beträffande flera områden inom psykisk hälsa samt uppvisade en minskning av ångestsymptom.