Bakgrund: Diabetes typ 2 är en livsstilssjukdom där riskfaktorer för sjukdomen har sin grund i sociala, beteendemässiga samt miljömässiga aspekter. Att diagnostiseras med diabetes typ 2 kan framkalla starka känslor. Sjukdomsupplevelsen har väsentlig betydelse då en stor del av ansvaret för en framgångsrik behandling, kräver engagemang av den enskilde patienten. Behandlingen av sjukdomen består av livsstilsanpassning vars syfte är att förhindra senkomplikationer och att bibehålla hög livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters svårigheter att genomföra livsstilsanpassningar vid diabetes mellitus typ 2 Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning av vetenskapliga artiklar.

Organtransplantation är ett behandlingsalternativ för många människor med organsjukdomar i slutskedet. Behovet av organ till transplantation är betydligt större än tillgången på dem. Detta resulterar i långa väntelistor och utdragen väntan för människor som behöver ett organ. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser i väntan på organtransplantation. Studien baserades på tolv internationellt publicerade vetenskapliga artiklar.

Organtransplantation är ett behandlingsalternativ för många människor med organsjukdomar i slutskedet. Behovet av organ till transplantation är betydligt större än tillgången på dem. Detta resulterar i långa väntelistor och utdragen väntan för människor som behöver ett organ. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser i väntan på organtransplantation. Studien baserades på tolv internationellt publicerade vetenskapliga artiklar.

Det är ett väl känt faktum att många äldre personer lider av smärtsamma sjukdomar som begränsar deras rörlighet och sociala liv. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva hur äldre människor upplever smärta och smärtlindring. Vår litteraturstudie omfattades av 11 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ inne- hållsanalys. Dessa resulterade i sex kategorier: äldres egna beskrivningar av smärta, jag är rädd men vill delta i min sjukdom och behandling, jag försöker lindra och avleda min smärta, andra förstår inte min situation, jag söker tröst och känner mig trött och hjälplös samt jag förstår att min smärta är en del av åldrandet. .

Bakgrund: Att råka ut för brännskador är traumatiskt.  Sjuksköterskans förmåga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten är vitalt för patienters upplevelser av brännskador. Om en svårt brännskadad patient överlever är det ofta med handikapp och förändrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebär svåra smärtor. Att skapa ny livskvalité är ofta förknippat med en svår process för brännskadadeSyfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter efter brännskada.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehållsanalys.Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förändring med fem underliggande kategorier. Förändringen bestod bland annat av ändrad självbild. Närstående fick ett högre värde och gav livskvalitet.

Syfte: Att beskriva hur olika former av fysisk aktivitet kunde påverka patienter med sjukdomen KOL och vilka faktorer som inverkade på dessa patienters möjligheter att vara fysiskt aktiva, samt att beskriva hur sjuksköterskan genom patientutbildning kunde hjälpa patienter till ökad fysisk aktivitet. Metod: Studien har genomförts i form av en systematisk litteraturstudie. Till resultatet har använts 16 kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet visade att träning både i grupp och individuellt förbättrade livskvalitet, fysisk förmåga och andnöd. Träning motverkade också kakexi och minskade risken för depression.

Bakgrund: Sexualitet är en källa till både njutning, nöje och livskvalitet. Behovet av sexualitet och intimitet kvarstår vid sjukdom och även i ett palliativt skede. Patienter önskar att sjuksköterskor ska samtala om sexualitet med dem. De vill bli bemötta utifrån att holistiskt synsätt, och få individuellt anpassad information om vilka konsekvenser sjukdomen och behandlingen kan ha på sexualiteten. Många sjuksköterskor tycker att sexualitet det ingår i deras ansvarsområde, men i praktiken samtalar sjuksköterskor sällan om sexualitet med patienter.

Syftet med den här studien är att undersöka hur äldre människor hanterar övergången från arbetsliv till att bli pensionär. Undersökningen avser att besvara ett antal frågeställningar. Den första är att besvara hur individen hanterar pensionsövergången. Den andra frågeställningen är att besvara om det finns en relation mellan hur individen hanterar pensionsövergången och ett salutogent perspektiv utifrån Antonovskys teori, KASAM. Den tredje frågan som undersökningen ämnar besvara är hur individen upplever rollskiftet som uppstår när hon går i pension, då främst utifrån begreppen rollförväntningar, rollförlust samt rollkonflikt.

Sexualitet är en del av omvårdnad som ofta glöms bort. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med stomi upplever sin sexualitet. I begreppet sexualitet har vi inkluderat socialt liv, kroppsbild och självkänsla eftersom dessa har en inverkan på sexualiteten. I studien analyserades åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att känna sig oattraktiv, att rädsla och oro begränsar samlivet och att behöva stöd och acceptans från partnern.

Förekomsten av diabetes typ 2 ökar i Europa och världen. Under de nästkommande 20 åren beräknas antalet personer med diabetes typ 2 stiga från 285 till 438 miljoner. Detta anses bero på den sedimenterade livsstilen, som bland annat innefattar fysisk inaktivitet och dålig kost, som blir allt mer utbredd i samhällen världen över. När en människa har ådragit sig diabetes typ 2 så är diagnosen permanent. Sjukdomen kan uppenbara sig i olika allvarlighetsgrader vilka kan behandlas på olika sätt.

Fall och dess följder är ett stort folkhälsoproblem i hela världen. Sjuksköterskans preventiva insatser för att förhindra fall är en av de många viktiga förebyggande insatserna i sjukvården. Med tanke på att andelen äldre ökar i Sverige och allt fler äldre bor kvar hemma, där en stor del av fallen sker, gjordes en litteraturstudie för att undersöka vad en sjuksköterska i hemsjukvården kan göra för att minska riskerna för fall. Det visade sig att användandet av höftskyddsbyxor, träning av balans- och muskelstyrka och utbildning var de mest framgångsrika åtgärderna..

Bakgrund: Kroniska smärta är ett vanligt problem som inte enbart drabbar äldre människor. Sjuksköterskans kunskap om smärtbehandling och smärtlindring är inte helt tillfredsställt, vilket medför att patienter med kronisk smärta inte kan uppleva önskad livskvalitet. En god relation mellan patient och sjuksköterska är en förutsättning för en fungerande vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

Background:Incoming medical alarm is a common routine for emergency nurses. Working in these situations may represent a major burden on the individual nurse. Purpose: To investigate emergency room nurses' experiences in receiving medical alerts focused on education, safety, security, skills and experience, and andherence to guidelines. The purpose was also to investigate whether there were any differences in action between the emergency room nurses who had worked longer or shorter period than two years with this.Method:The design was quantitative, comparative and descriptive. Surveys were distributed to 30 nurses who worked in the emergency room at a Swedish hospital.

ABSTRACTBackground: To be stricken with a cardiac infarction is among other things linked to different risk factors.  Many studies show that the participants in cardiac rehabilitation programs learn to deal with the risk factors, increase their quality of life and lessen the risk for re-infarction.Objective: To describe the lifestyle and perceived quality of life of the individuals after having participated in cardiac rehabilitation program and to see if they had maintained their results up to a year after having a cardiac infarction.Method: The 19 individuals who had participated in cardiac rehabilitation in 2010 after having had a cardiac infarction were asked to participate in the study. Everyone agreed to participate. The study was made analyzing the surveys, one a locally made, that the individuals had filled out four and eight months after cardiac infarction, and the other the generic Quality of life questionnaire EQ-5D, that the individuals had filled out two and twelve months after cardiac infarction. Result: The individuals have not changed their lifestyle after having participated in cardiac rehabilitation which can be interpreted that they have followed existing recommendations. The mean weight increased with one kilogram, no depression is shown and they stress less.

Bakgrund: Patienter inom dialysvård fick lite information om påverkan på sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv påverkade individen och dennes livslust i stor utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s påverkan på det psykiska måendet samt i vilken mån patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi använde oss av kvantitativa artiklar från Pubmeds databas.