Migrän är ett kroniskt tillstånd karaktäriserat av migränattacker som uppkommer i episoder och kommer oftast i kombination med smärta, illamående, ljud- och ljuskänslighet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med migrän. Elva artiklar analyserades med manifest innehållsanalys och det resulterade i fyra kategorier: att ha smärta och behöva ta smärtstillande blir en del av livet: att relationer förändras och vikten av ett bra bemötande: att inte kunna planera och strävan efter kontroll och att känna oro och osäkerhet. Resultatet visade att migrän påverkade personers sociala liv på ett negativt sätt. De kände sig ofta frustrerade, isolerade och deprimerade.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom och ge en god livskvalitet till patientermed obotlig sjukdom. En av den palliativa vårdens fyra hörnstenar handlar om stöd tillnärstående, då en svår obotlig sjukdom inte bara drabbar patienten utan även familjen.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en vuxenfamiljemedlem som vårdas palliativt på sjukhus eller i hemmet.Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Sökningargenomfördes i databaserna Amed, Cinahl och PsycINFO. I studien inkluderades 7 kvalitativaartiklar som svarade mot syftet.Resultat: Resultatet sammanfattas i fem kategorier; Ett förändrat liv, Känslomässigareaktioner, Behov, Påfrestningar och Stöd. Dessa innefattar femton subkategorier.Slutsats: När en familjemedlem blir svårt sjuk förändras livet även för de närstående.

APA har föreslagit den nya diagnostiska kategorin, hypersexuell störning, för att effektivisera forskning kring individer med normativa men omåttliga sexuella beteenden associerade med lidande. Pilotstudiens syfte var att undersöka om symptomnivå mätt med Hypersexual Disorder Screening Inventory (HDSI), var relaterat till upplevelsen av livskvalitet, psykiskt lidande och nedstämdhet samt förekomst av negativa konsekvenser. Syftet var även att utforska HDSI?s samstämmiga validitet. Deltagarna, vilka rekryterades genom annons, besvärades av omåttliga sexuella beteenden.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa metoder undersöka omgivningens betydelse för hur en ADHD-diagnostiserad individ upplever sin livskvalitet samt undersöka vilka faktorer som är av betydelse för den diagnostiserades välmående. Det material som presenteras har genererats utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som antingen är diagnostiserade med ADHD, lever i nära relation med en ADHD-diagnostiserad individ eller arbetar med ADHD. Det presenterade materialet analyseras sedan utifrån relevanta socialpsykologiska teorier av Becker (2006), Goffman (2006) och May (2013).Resultatet visar att omgivningen har en stor betydelse för hur den ADHD-diagnostiserade individen upplever sin livskvalitet. Den problematik som ADHD-diagnosen bidrar med försvårar för individen att leva upp till de krav och normer som förväntas av deras omgivning. Detta leder till att den diagnostiserade individen kan definieras som avvikande från gruppen och riskerar att hamna i ett utanförskap. Individen riskerar att identifiera sig med de egenskaper som omgivningen tilldelar den för att leva upp till de rollförväntningar som ställs på den och spela en roll de inte trivs med i strävan efter bekräftelse och att känna tillhörighet..

BakgrundFotsår är en vanlig komplikation hos diabetiker som ofta påverkar patientens livskvalitet.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors kunskaper med avseende att förebygga och behandla fotsår hos patienter med diabetes samt hur sjuksköterskan kan stödja patienterna i sin egenvård.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design, publicerade mellan 2000-2012. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor behövde öka sina kunskaper vid omvårdnaden av patienter med diabetesfotsår, medan patienterna efterfrågade mer kunskap om sjukdomen och dess komplikationer, samt behövde mer information och ökad motivation till att bedriva sin egenvård. Resultatet visade att utbildning och ökad kunskap om fotsår ledde till en bättre livskvalitet och ökad egenvård hos diabetespatienterna.Slutsats: Både sjuksköterskor och diabetespatienter är i behov att förbättra sina kunskaper om omvårdnaden av fotsår. Det är viktigt att sjuksköterskan skapar en god relation och en helhetssyn som inbegriper såväl det fysiska, psykiska som det sociala perspektivet på patienten. Detta förhållningssätt är grunden för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa och stödja patienten i sin egenvård..

Introduktion Psykisk ohälsa och förtidig död kan ha samband med en inaktiv livsstil. En förändring till att bli fysiskt aktiv kan minska risken för ohälsa och skapa en ökad livskvalitet. Syfte Studiens syfte var att undersöka om en skillnad kunde ses i välmående och livskvalitet efter en 6 veckors träningsperiod, och om någon skillnad kunde ses mellan individuell träning eller träning i grupp. Metod Deltagarna bestod av 12 inaktiva vuxna män (n=4) och kvinnor (n=8) ålder 36 ± 12,3 år. En enkätundersökning gjordes före och efter en 6 veckors träningsperiod.

Objective: From the patient?s perspective describe communication difficulties, which can arise, and how they are handled in their contact with public health care and illustrate their needs of communication.Method: A study of literature was carried out to receive a background and an insight in previous research concerning the subject area. Twelve women with hearing loss was asked to complete a questionnaire, with open questions, regarding communication difficulties in health care situations.Sample: For the literature review, scientific papers were selected via the database, PubMed using relevant keywords. Seven were selected for closer review. For the survey study twelve women were asked to participate which ten of those responded.Results: The study of literature shows that communication difficulties occur in public health care between patients with hearing loss and the nursing staff.

Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.Studien genomfördes under åren 2001-2002 och alla personer som sökte vård vid ett mellanstort sjukhus i södra Sverige med diagnosen akut hjärtinfarkt och som överlevt infarkten inkluderades i studien. Kontrollgruppen bestod av vänner (n=69) till personerna som hade överlevt akut hjärtinfarkt samt personer (n=90) från en tidigare undersökning från samma sjukhus och som överensstämde i kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och rökstatus. Totalt deltog 154 personer som överlevt akut hjärtinfarkt och 159 personer i kontrollgruppen.Mätinstrumentet som användes i studien var Oral Health Impact Profile (OHIP), vilket är ett frågeformulär för att mäta självupplevd munhälsorelaterad livskvalitet. Formuläret ger mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterade till munhålan. OHIP består av 49 frågor, fördelade över sju dimensioner: funktionsbegränsningar, fysisk smärta, psykiska problem, fysisk oförmåga, psykisk oförmåga, social oförmåga och handikapp.Resultatet visar att inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan de personer som överlevt akut hjärtinfarkt och kontrollgruppen i de sju dimensionerna i OHIP.

En vanlig vårdform i livets slutskede är i form av öppenvård i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebära att vara svårt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrån följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick på det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svårt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha värdighet.

Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer.

Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer.

Syftet med denna litteraturstudie var att enligt vetenskapliga studier, publicerade mellan år 2002 och 2007, beskriva omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Information hämtades från databaserna Medline, Academic Search Elite och Cochrane Library, samt ur Vård i Nordens webbarkiv. Sökorden som användes var ?chronic heart failure? och ?nursing?.

Terapeutisk och taktil beröring är behandlingsmetoder som har använts i flera decennier. Vid sjukdom rubbas kroppens energifält. Beröring aktiverar parasympatiska nervsystemet och utsöndring av oxytocin. Omvårdnad baseras på en holistisk människosyn där helheten är en betydelsefull aspekt. Studiens syfte var att belysa effekter av terapeutisk och taktil beröring.

Introduktion: De hjärtpatienter som lever hemma själva har en sämre livskvalitet både fysiskt och psykiskt oavsett ålder och kön. Att ha en anhörig eller nära vän som hjälp ökar livskvalitet och kortar återhämtningsperioden. Syfte: Syftet är att se hur män och kvinnor upplever livet efter hjärtinfarkt, samt hur sjuksköterskans roll upplevs i kontakten med dessa patienter? Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet diskuteras utifrån fem huvudkategorier samt ur manligt och kvinnligt perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan äldres socioekonomiska position och det goda åldrandet i form av livstillfredsställelse, välbefinnande, livskvalitet samt känsla av sammanhang. Jag studerade även hur ovanstående samband såg ut när män och kvinnor analyserades separat, respektive när man använde olika mått på socioekonomisk position. De mått på socioekonomisk position som användes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod användes och materialet var SWEOLD från 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmässigt urval, och antal medverkande var 537 personer i åldern 77-99 år.