Sökresultat:
10833 Uppsatser om Livskvalitet och litteraturstudie - Sida 24 av 723
Äldre personers upplevelser av rädslan för att falla: En litteraturstudie
Rädsla för att falla är vanligt förekommande bland äldre personer och kan leda till lägre livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personers upplevelser av rädslan för att falla. 12 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och resulterade i 6 kategorier: Att rädslan för att falla ständigt är närvarande, Att vara osäker och rädd vid ensamhet, Att känna sig ostabil och att benen kan ge vika, Att begränsa sig, vara försiktig och bli isolerad, Att vara rädd för att göra bort sig, bli skadad och förlora självständigheten och Att försöka skapa en säker miljö och inte låta rädslan styra livet. Omvårdnad grundas på en helhetssyn och det är viktigt för sjuksköterskor att ta del av personers upplevelser för att på ett bättre sätt kunna förebygga och motverka rädslan för att falla. Denna studie bidrar till en förståelse kring ämnet..
Oral hälsa hos personer som tidigare drabbats av stroke
Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och i Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer. I världen dör varje år cirka 6,2 miljoner människor av stroke. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förekomsten av problem relaterade till oral hälsa hos personer som tidigare drabbats av stroke. Studien utfördes i form av en litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökningar i databaserna PubMed och Science Direct.
Hälsorelaterad livskvalitet hos personer med diabetes typ-1 : en litteraturöversikt
Bakgrund Diabetes typ 1 är en vanlig sjukdom. Sjukdomen kan medföra komplikationer som kan påverkar livskvalitet hos de drabbade. Denna typ av sjukdom kräver livsstilsförändringar som påverkar till exempel kost och motion. Dessa förändringar är viktiga för både individen och behandlingseffekten. En av de viktigaste delarna i behandlingen av sjukdomen, är att ha kontroll över sin blodsockernivå för att på så sätt ha ett relativt bra liv.Syfte Syftet var att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 1.Metod Metoden var en beskrivande litteraturöversikt där författarna har använt 15 vetenskapliga artiklar.
Livshändelser och livskvalitet hos barn med specifika fobier
Fobier begränsar, mer eller mindre, många barns och vuxnas liv. Man vet inte idag fullt ut hur fobier utvecklas. Många undersökningar inom området använder retrospektiva data ofta 20 år eller mer tillbaks i tiden. Ett syfte med studien var att undersöka antalet livshändelser hos barn diagnosticerad med specifik fobi jämfört med en referensgrupp. Resultatet visade att referensgruppen (n = 422) under det senaste året i många fall varit med om signifikant fler livshändelser jämfört med den fobiska gruppen (n = 98).
Upplevelser att leva med amputerat ben
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med amputerat ben. Sjutton internationella, vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: Att kronisk smärta och nedsatt rörelseförmåga innebär svårigheter: att känna obehag i intima situationer: att vara orolig och nedstämd påverkar livskvaliteten. Innehållet i kategorierna visade att personer som levde med amputerat ben, upplevde att smärta och fantomkänslor ledde till svårigheter att klara av aktiviteter i det dagliga livet. De upplevde begränsningar i sitt sexuella liv genom att de skämdes för den förändrade kroppen och de hade svårigheter att hitta partners. Slutligen upplevde de sämre livskvalitet och social isolering med oro och nedstämdhet.
Äldres rädsla för fall : en litteraturstudie om hur rädsla kan uppstå, samt dess konsekvenser för individen
Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).
Hästunderstödd terapi som behandlingsform vid neurologiska sjukdomar: Effekt på grovmotorik och livskvalitet
Hästunderstödd terapi är en behandlingsmetod som baseras på att hästens dynamiska rörelse överförs till ryttaren och således påverkar dennes rörelse. Även psykosociala funktionerna påverkas av hästunderstödd terapi. Personer med neurologiska sjukdomar har ofta en försämrad grovmotorisk förmåga och livskvalitet och är därför i behov av en helhetlig behandling med effekter på både fysisk och psykisk funktion. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka effekter och det vetenskapliga stödet för hästunderstödd terapi på grovmotorik och livskvalitet hos personer med neurologiska sjukdomar. Metod: Totalt inkluderades 19 artiklar som analyserades enligt ICO-metoden.
Livskvalitet hos patienter med sjukdomar i huvud- och nackregionen som blivit behandlade med protonstrålning
SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte: I takt med att medellivslängden ökar, ökar även antalet människor som insjuknar i cancer och tumörsjukdomar. Idag finns flera behandlingsalternativ mot dessa tillstånd men de leder till biverkningar som kan försämra livskvaliteten för en patient. Protonstrålning användes första gången 1957 och är en behandlingsmetod som skonar frisk vävnad kring tumören vilket resulterar i färre biverkningar. Forskning har bedrivits kring den tekniska funktionen vid protonstrålning men den är begränsad när det kommer till människors upplevda livskvalitet efter genomgången behandling. Syftet var att undersöka hur patienter som behandlats med protonstrålning för sjukdomar i huvud- och nackregionen upplevde sin sjukdom, behandling med protonstrålning samt sin hälsa och livskvalitet efter behandlingen. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och intervjuer via telefon genomfördes för att samla data.
Att leva med urininkontinens
Bakgrund: I hela världen är cirka 50 miljoner människor drabbade av urininkontinens. I Sverige besväras minst 500 000 människor och cirka 213 utav dem är kvinnor. Symtom på inkontinens påverkar den drabbade både fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för kvinnors livskvalitet. Metod: Studien är en litteraturstudie som baserats på åtta kvantitativa artiklar.
Undertrycksbehandling av sår ? påverkan på patientens livskvalitet och hälsa : En litteraturstudie
Introduktion: Olika typer av sår skapar stort lidande för den drabbade och Negative Pressure Wound Therapy (NPWT) är en behandlingsmetod som utvecklats för att effektivisera sårläkningsprocessen. Livskvaliteten och hälsan påverkas av såret och dess utveckling, vilket gör omvårdnaden vid sårbehandling grundläggande för patientens välmående. Syfte: Syftet var att belysa hur Negative Pressure Wound Therapy påverkar patientens livskvalitet och hälsa. Metod: Polit och Beck (2012) niostegsmodell användes för litteraturstudien. Artikelsökningarna gjordes i två olika databaser samt manuella sökningar och resultatet grundades på tolv artiklar som genomgick en kvalitetsgranskning.
Faktorer av betydelse för hur personer med multipel skleros upplever sin livskvalitet
Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk sjukdom som leder till att livet på
ett eller annat sätt troligtvis kommer att förändras. I Sverige lider 12000
svenskar av multipel skleros (MS), två tredjedelar av dessa är kvinnor. MS är
en livslång och handikappande sjukdom hos yngre vuxna som ofta påverkar
livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa faktorer av
betydelse för hur personer med multipel skleros upplever sin livskvalitet.
Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som baserades på tretton
vetenskapliga artiklar.
Palliativ cytostatikabehandling i livets slut sett ur ett patientperspektiv
Patienter med cancersjukdom kan ha önskemål om aktiv palliativ cytostatikabehandling i livets slutskede. Målet med behandlingen är att förebygga eller lindra symtom som sjukdomen för med sig. Den behandlingen som ges får inte ge så mycket besvär att patientens livskvalitet försämras utan målet är att försöka hålla tillbaka sjukdomen så patienten får leva längre. Det är viktigt att ha en fortsatt tro på framtiden, att vara aktivt delaktig i sin sjukdom där cytostatikabehandling kan skapa hopp och livskvalitet. Syftet var att undersöka hur patienter med cancersjukdom upplever aktiv behandling med cytostatika i livets slut när bot inte längre är möjlig.
Vad påverkar vårdpersonalens följsamhet till handhygien? : en litteraturstudie
Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).
Ungdomars hälsa, livskvalitet, socioekonomiska status och upplevelse av kontroll i vardagen
Syftet med den här studien var att undersöka den hälsorelaterade livskvaliteten hos elever på högstadiet samt hur denna förhåller sig till elevernas socioekonomiska status och upplevelse av kontroll. 154 elever från fyra olika kommunala skolor i Sverige besvarade ett formulär gällande deras hälsa, livskvalitet och känsla av kontroll. Eleverna delades in i olika grupper, hög/låg-SES, beroende på medelinkomsten i deras kommun. Resultatet visar på en signifikant skillnad i elevernas HRQoL. Högre grad av kontroll visades vara förknippat med bättre hälsa.
Genuin livskvalitet eller bara en vilja att vara till lags? : En studie om personer med intellektuell funktionsnedsättning
Livskvalitet är ett brett fenomen som definieras utifrån olika livsområden såsom arbetsliv, sociala relationer, bostad och ekonomi men även utifrån mer subjektiva upplevelser såsom välbefinnande, tillfredsställelse och lycka. Det finns olika uppfattningar om huruvida personer med en intellektuell funktionsnedsättning upplever sämre livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka den subjektiva upplevelsen av livskvalitet beträffande socialt och psykiskt välbefinnande bland vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt med fyra semistrukturerade intervjuer där analysen gjorts utifrån kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande resultatet är att intervjupersonerna känner ett socialt och psykiskt välbefinnande.